Nuså.
Godbitar
Jag vaknade med en katt på armen och en grym huvudvärk.. det kan ha nåt att göra med att jag knappt kan äta pga. den här jävla medicinen som jag äter. Min navel ska dö.. och den är på god väg.
Dock.. det finns ingen anledning att jag ska dra ner mina medmänniskor i min misär, istället vill jag bjuda på Sten som borde få åka på en egen barturne enligt hotelldirektörn. Hahahaha. Sten är så jävla cool man kan bli, Sten simmar fram till glaset när någon vill fotografera honom. Awwwww. 8)
Nästa glädjeämne är dessa små liv. Gud vilka underbara sötnosar, jag vill ha allihopa. Hohoho, då ska jag sticka en tröja till var och en med deras namn på 8)
När jag kom hem igår hade jag minst sagt en proppfull brevlåda. Mitt i alltihopa hittade jag ett brev och lite choklad som Alma hade skickat. Alma är så duktig. Trots att hon bara är lite mer än ett halvår gammal är hon så duktig och kan skriva och handla utsökt choklad. Alma rules. 8)
Igår såg jag på fotboll.. det var ganska trevligt och bådade ganska gott inför VM. Det som är lite tråkigt med fotbollsVM för svenska herrlandslaget är att det antingen går skitdåligt eller skitskitbra. Antingen slår de ut Argentina eller tar brons, eller så går de inte vidare från gruppspelet och "spelar oinspirerat" de sista matcherna i gruppspelet. Jag tror att jag ska föra räkning på hur många gånger någon kommer att säga att någon eller hela laget spelar "oinspirerat". Det är fan ett värre modeord än "pretantiöst". Jaja. Nu ska jag väl göra nåt annat oinspirerat. Hejsvej.
Dock.. det finns ingen anledning att jag ska dra ner mina medmänniskor i min misär, istället vill jag bjuda på Sten som borde få åka på en egen barturne enligt hotelldirektörn. Hahahaha. Sten är så jävla cool man kan bli, Sten simmar fram till glaset när någon vill fotografera honom. Awwwww. 8)
Nästa glädjeämne är dessa små liv. Gud vilka underbara sötnosar, jag vill ha allihopa. Hohoho, då ska jag sticka en tröja till var och en med deras namn på 8)
När jag kom hem igår hade jag minst sagt en proppfull brevlåda. Mitt i alltihopa hittade jag ett brev och lite choklad som Alma hade skickat. Alma är så duktig. Trots att hon bara är lite mer än ett halvår gammal är hon så duktig och kan skriva och handla utsökt choklad. Alma rules. 8)
Igår såg jag på fotboll.. det var ganska trevligt och bådade ganska gott inför VM. Det som är lite tråkigt med fotbollsVM för svenska herrlandslaget är att det antingen går skitdåligt eller skitskitbra. Antingen slår de ut Argentina eller tar brons, eller så går de inte vidare från gruppspelet och "spelar oinspirerat" de sista matcherna i gruppspelet. Jag tror att jag ska föra räkning på hur många gånger någon kommer att säga att någon eller hela laget spelar "oinspirerat". Det är fan ett värre modeord än "pretantiöst". Jaja. Nu ska jag väl göra nåt annat oinspirerat. Hejsvej.
Kungsbacka, jobb och åååååh
Jag har placerat mig i Kungsbacka för att slicka mina sår och för att ha närmare till en arbetsintervju i Göteborg. Det vore vääääääldigt bra ifall jag kunde få det här jobbet ty det vore väääääldigt bra för min ekonomi.. besked kommer förhoppningsvis idag. Hoppas hoppas.Jag blev beviljad, på nåder, dispens för att få gå sista terminen redan nu. Det är fantastiskt, men jag tänker inte bli jublande glad för det handlar om att de leker med mig och hur mycket jag pallar och det tycker jag är så jävla fel det kan bli. Jag ska inte behöva pour my heart out inför min jävla skola bara för att få gå kvar där, det är vidrigt. Jag hatar att de vet saker om mig nu som jag var tvungen att ta upp för att få fortsätta gå. Det ska inte behöva vara så.
Jag är ju såklart fortfarande jävligt underkänd och det kommer ju att ha följder, men dessa kommer senare.
Nästa gång jag kommer ut på praktik ska jag ha ett papper där någon skriver på och intygar att jag infunnit mig vid en viss tid och ett till där någon skriver på och intygar att jag avlägsnar mig vid en viss tid. Jävlar vad jag ska ägna mig åt absurditeter. När perioden tar slut ska Mah få en sådan jävla bibba med papper som intygar dels min närvaro, men också som intygar vad jag gjort, varför, hur och framför allt när.
Det viktigaste av allt är dock att jag inte för en endaste liten sekund kommer att lita på min jävla handledare. Jag ska anteckna allt som sägs (kanske får skaffa en diktafon?). Vad nu det ska leda till.. det spelade ju ingen roll för Mah att jag hade bevis på att min handledare sagt åt mig att ta sovmorgon resp. gå tidigare.. det är inte det som spelar roll.
Frågan är om jag ska ta kontakt med min handledare och låta henne veta vad jag egentligen tycker om henne och hennes sätt att vara handledare och lärare. Det är under all jävla kritik. Ingen lärare ska gå i korridoren och kommentera betyg. Ingen lärare ska "vilja" underkänna en hel klass utan att låta dem veta det. Ingen lärare ska kommentera en elevs bröst. Ingen handledare ska gå och låtsas som ingenting en hel termin och sen komma med en rekommendation att kandidaten ska bli underkänd tre veckor innan terminsslut. Ingen handledare ska ljuga och godtyckligt rapportera om närvaro. Ingen handledare ska bedöma en kandidat så ofördelaktigt och idiotiskt småsint som hon har gjort, i alla fall inte utan att informera kandidaten om detta så kandidaten kan förbereda sig.
Nej.
På onsdag ska jag på möte med koordinator. Om jag får VFT-plats i Ängelholm med min gamla handledare (oh, han är bra) så vore det fröjd som fan. Då ska jag gå under näsan på min gamla handledare och hata henne innerligt.
Nu ska jag åka hem till Lund. Hejsvej.
Återkomma
Jahaja. Det är nog dags nu att jag ska studsa tillbaka. Jag har skrivit en dispensansökan och skickat in till den som bestämmer. Det var vidrigt. Jag kan lägga ut alla skrifter som jag gjort angående den här saken här, men dispensansökan kommer ingen annan att få se. Aldrig har jag väl krälat så mycket för någon som inte förtjänar att bli krälad för. Fy fan.
Det är lite som ett maffiaförfarande. När jag kommer och ska försvara det betyg som är på tapeten börjar de dingla med ett annat betyg som hänger löst, och bara så jag vet sätts inte betygen förrän den 16e juni. När jag har blivit förnedrad tillräckligt måste jag be jävligt snällt och ta på mig allt ansvar för att eventuellt få "strafflindring". Det är ju strålande.
Men nu är det såhär och I'll be damned om jag ska deppa ihop och förstöra en massa shit p.g.a. en vuxen kvinna som beter sig som en osäker mellanstadieunge. Får jag inte den här dispensen så får jag väl läsa HistD och ta försörjningen som den kommer. Så fort jag får beskedet ska jag ge mig på uppgiften att försöka byta skola (ifall jag inte mot förmodan skulle få dispens och får möjlighet att avsluta mina studier som det var planerat till julen -06) Vad som än händer ska det bli en jävligt trevlig fröjd att bli fri från Mah:s grepp. Ojijoj.
Men det är fint att de demonstrerar sina muskler på alla möjliga sätt och det känns jättebra att de verkligen valde en värdig motståndare. Jag har pratat med många om detta hade kunnat hända ifall jag istället hade varit en man på 30+. Alla är rörande överens om att det nog troligen inte hade hänt då. Jag känner också det. Att döma efter det som jag har sett om vilka metoder de tillämpat tror jag inte att de skulle våga köra samma grejer mot en person med mer pondus. FANSKAP vad jag hatar att jag inte har pondus nog. Men jag är 24 år, hur mycket pondus förväntas man kunna skaffa på den korta tiden? Nåja. Hädanefter ska jag iaf kliva upp flera steg på pondusskalan och sluta vara så förbannat mesig och korrekt. Mah har förstört en "snäll flicka", what is the world coming to?
Nåja.. den feta damen har inte sjungit än.. det ska jag vänta med att göra 8)
Det är lite som ett maffiaförfarande. När jag kommer och ska försvara det betyg som är på tapeten börjar de dingla med ett annat betyg som hänger löst, och bara så jag vet sätts inte betygen förrän den 16e juni. När jag har blivit förnedrad tillräckligt måste jag be jävligt snällt och ta på mig allt ansvar för att eventuellt få "strafflindring". Det är ju strålande.
Men nu är det såhär och I'll be damned om jag ska deppa ihop och förstöra en massa shit p.g.a. en vuxen kvinna som beter sig som en osäker mellanstadieunge. Får jag inte den här dispensen så får jag väl läsa HistD och ta försörjningen som den kommer. Så fort jag får beskedet ska jag ge mig på uppgiften att försöka byta skola (ifall jag inte mot förmodan skulle få dispens och får möjlighet att avsluta mina studier som det var planerat till julen -06) Vad som än händer ska det bli en jävligt trevlig fröjd att bli fri från Mah:s grepp. Ojijoj.
Men det är fint att de demonstrerar sina muskler på alla möjliga sätt och det känns jättebra att de verkligen valde en värdig motståndare. Jag har pratat med många om detta hade kunnat hända ifall jag istället hade varit en man på 30+. Alla är rörande överens om att det nog troligen inte hade hänt då. Jag känner också det. Att döma efter det som jag har sett om vilka metoder de tillämpat tror jag inte att de skulle våga köra samma grejer mot en person med mer pondus. FANSKAP vad jag hatar att jag inte har pondus nog. Men jag är 24 år, hur mycket pondus förväntas man kunna skaffa på den korta tiden? Nåja. Hädanefter ska jag iaf kliva upp flera steg på pondusskalan och sluta vara så förbannat mesig och korrekt. Mah har förstört en "snäll flicka", what is the world coming to?
Nåja.. den feta damen har inte sjungit än.. det ska jag vänta med att göra 8)
Avstängd, förnedrad och snart bostadslös
Gör plats för mig bland kartongerna alla uteliggare, för här kommer jag.
Mötet idag var ett skämt. Om man vill bli avstängd ett år från Mah, då ska man gå på sådana här möten och käfta emot. Eller näe, riktigt så illa var det inte - men nästan.
Jag fick genast veta att mötet här inte var till avsikt att ändra något betyg, utan det var satt punkt slut. Sen fick jag också veta att ett annat betyg jag hade hängde väldigt löst [jag tolkade det lite som "bråkar du så hänger det VÄLDIGT löst"] Det första jag fick göra var att koncentrera mig på att inte bli av med det andra betyget som jag trodde att jag redan fått. Efter att detta hade uppnåtts (muntligt löfte iofs, så jag håller mig jävligt passiv) satt jag i någon slags sjuk tacksamhetställning inför dessa människor. Ooh, tack snälle herrn för att du inte kör över mig helt och hållet utan bara med två hjul. Tack tack.
Min handledare är inte försvunnen som jag först trott när jag inte fått äran att erhälla någon utvärdering från henne, utan hon har pumpat ur sig ytterligare en massa skit om mig som nu kom upp. Det som jag hade skrivit för att bemöta det gamla "förbrukades" när jag lyckades undvika att få U på det andra lösa betyget. Nu handlade det istället om att än en gång bli tagen på sängen med nya anklagelser. Helena: "Det där stämmer inte" - "jamen det står ju här" - Helena: "ja, vad ska jag säga. Det är ord mot ord" - "Ja, det är ju det ja..."
Jag hänvisade till Skolpraktikan i vilken det stod att man som student har rätt att få ett tidigt larm om U på VFT misstänks (vilket det rimligtvis måste ha gjort eftersom det i min handledares dokument verkar som om jag är hin håle själv och äter små barn). Jag fick då veta att det var Malmö Högskola som hade skrivit detta, och "vi är också Malmö Högskola". Alltså dementerades det skriftliga på plats av det muntliga. Det är ju verkligen väldigt passande att man kan göra så, fan vad praktiskt!
Nå, Underkänd kunde jag ju fatta att jag var, något annat var det inte tal om. Frågan är bara vad man kan göra. Mitt alternativ var detta: studieuppehåll på ett år. Något annat alternativ verkar jag inte ha. Jag frågade om man kunde få dispens från detta och fick veta att man kunde lämna in en ansökan, men det var knappast lönt i mitt fall eftersom jag redan hade använt mina argument en gång.
Det kändes lite som om jag befann mig i ett sällskapsspel där jag hade råkat hamna på ett Chans-kort och använt upp alla mina "ut ur fängelset"-kort.
Fast.. inget ont som inte har något gott med sig. Jag kommer att få se nya nejder. Jag får ju nämligen inte bo i den här lägenheten ifall jag inte studerar. Jamen så fint!
Dessutom fick jag lent som honung förklarat för mig att sen när jag kom tillbaka och skulle VFT-placeras så fick jag önska mig var jag skulle vara.
Nämen jahaaaa! Fanns den möjligheten? Isf vill jag vrida tillbaka klockan ett år och slippa vara på skolan i Ängelholm där inga kandidater önskas och där handledarna blåser dem för att slippa dem.
Men hey.. det fick jag veta idag av min mentor på Mah, jag måste sluta se mig själv som ett offer.
Mötet idag var ett skämt. Om man vill bli avstängd ett år från Mah, då ska man gå på sådana här möten och käfta emot. Eller näe, riktigt så illa var det inte - men nästan.
Jag fick genast veta att mötet här inte var till avsikt att ändra något betyg, utan det var satt punkt slut. Sen fick jag också veta att ett annat betyg jag hade hängde väldigt löst [jag tolkade det lite som "bråkar du så hänger det VÄLDIGT löst"] Det första jag fick göra var att koncentrera mig på att inte bli av med det andra betyget som jag trodde att jag redan fått. Efter att detta hade uppnåtts (muntligt löfte iofs, så jag håller mig jävligt passiv) satt jag i någon slags sjuk tacksamhetställning inför dessa människor. Ooh, tack snälle herrn för att du inte kör över mig helt och hållet utan bara med två hjul. Tack tack.
Min handledare är inte försvunnen som jag först trott när jag inte fått äran att erhälla någon utvärdering från henne, utan hon har pumpat ur sig ytterligare en massa skit om mig som nu kom upp. Det som jag hade skrivit för att bemöta det gamla "förbrukades" när jag lyckades undvika att få U på det andra lösa betyget. Nu handlade det istället om att än en gång bli tagen på sängen med nya anklagelser. Helena: "Det där stämmer inte" - "jamen det står ju här" - Helena: "ja, vad ska jag säga. Det är ord mot ord" - "Ja, det är ju det ja..."
Jag hänvisade till Skolpraktikan i vilken det stod att man som student har rätt att få ett tidigt larm om U på VFT misstänks (vilket det rimligtvis måste ha gjort eftersom det i min handledares dokument verkar som om jag är hin håle själv och äter små barn). Jag fick då veta att det var Malmö Högskola som hade skrivit detta, och "vi är också Malmö Högskola". Alltså dementerades det skriftliga på plats av det muntliga. Det är ju verkligen väldigt passande att man kan göra så, fan vad praktiskt!
Nå, Underkänd kunde jag ju fatta att jag var, något annat var det inte tal om. Frågan är bara vad man kan göra. Mitt alternativ var detta: studieuppehåll på ett år. Något annat alternativ verkar jag inte ha. Jag frågade om man kunde få dispens från detta och fick veta att man kunde lämna in en ansökan, men det var knappast lönt i mitt fall eftersom jag redan hade använt mina argument en gång.
Det kändes lite som om jag befann mig i ett sällskapsspel där jag hade råkat hamna på ett Chans-kort och använt upp alla mina "ut ur fängelset"-kort.
Fast.. inget ont som inte har något gott med sig. Jag kommer att få se nya nejder. Jag får ju nämligen inte bo i den här lägenheten ifall jag inte studerar. Jamen så fint!
Dessutom fick jag lent som honung förklarat för mig att sen när jag kom tillbaka och skulle VFT-placeras så fick jag önska mig var jag skulle vara.
Nämen jahaaaa! Fanns den möjligheten? Isf vill jag vrida tillbaka klockan ett år och slippa vara på skolan i Ängelholm där inga kandidater önskas och där handledarna blåser dem för att slippa dem.
Men hey.. det fick jag veta idag av min mentor på Mah, jag måste sluta se mig själv som ett offer.
Anamma
Jag har varit på möte med en kårrepresentant idag. Hon var jävligt trevlig, kunnig och framför allt bra att ha. Hon ansåg att jag hade mycket på fötterna. Dels för att handledaren verkade vara en jävla fitta [mina ord] och dels för att represenTANTERNA från Mah inte har givit mig en möjlighet att bemöta detta förrän nu. Det har ju tryckts och tryckts och tryckts på att jag borde ha varit där 8 timmar varje dag. Idag kom det dock fram att på de möten som mentorer har haft sinsemellan har det bestämts att det ska råda en skillnad mellan gymnasium och grundskola. Gymnasiekandidaterna behöver mer tid att läsa på och förbereda än grundskolekandidaterna och har därför inget explicit krav på sig att visa sin närvaro som det kan vara på grundskolan.
Det är intressant att jag inte ännu har fått omdömet skickat till mig från min handledare. Det är också intressant att min handledare glömt bort flera dagar som jag varit där. Det som är mest intressant i det fallet är att jag har bevis för att jag varit där och haft lektion. Nå, det är ju egentligen ingenting mot:
o Om risk för U på VFT
Tidigt larm till mentor vid tveksamhet – dokumentera
Mentor bokar in besök och/eller utvecklingssamtal där student, arbetslagsrepresentant och mentor deltar, dokumentation, gärna i form av handlingsplan
Mentor kontaktar kursledare för att få helhetsintryck
U står för underkänt och VFT för Verksamhetsförlagd Tid=praktik.
Jag har inte märkt av något som helst tidigt larm eller någon handlingsplan. När jag ringde till min kursledare hade han aldrig hört talas om att jag ens fått U på min VFT, än mindre att det förelåg någon risk för det tidigare under terminen.
Av alla saker som står i den där jävla utvärderingen tror jag nog att detta irriterat mig allra mest:
Studentens förmåga att
-kommunicera med barn/ungdomar, föräldrar och personal Svår för mig att bedöma när det gäller föräldrar och personal. Jag upplever inte att Helena har problem med att ta kontakt med personalen.
[...]
När det gäller eleverna så tror jag att den är ok.
Mitt bemötande:
Det här ställer jag mig också frågande till. Handledaren har suttit med på många lektioner som jag har och borde ha en förmåga att bedöma min förmåga att kommunicera med eleverna. Tidigare omdömen samt omdömen från elever har vittnat om att min sådana förmåga har varit min starkaste sida.
Ett omdöme från tidigare handledare lyder:
Helenas förmåga att analysera sin kapacitet och de olika elevgrupperna är mycket god. Kommunikationsförmågan är likaså väl utvecklad.
Hennes sätt att anpassa undervisningen så att den blir meningsfull är nog ett av de mest framträdande egenskaperna.
Allmänt är förutsättningarna mycket goda för att Helena ska fungera mycket väl i de flesta elevgrupperingarna.
Jag ville också gärna visa på hur oense jag och handledaren är när det gäller bemötande av elever, månde det vara kandidater eller gymnasielever:
Det är också sant att jag gärna i mesta möjligaste mån tar upp det positiva i varje elevs insatser i olika sammanhang. Det är en ledarstil som jag har prövat mig fram till och har efter denna period verkligen funnit att det är viktigare att inspirera än att stjälpa. Därmed inte sagt att man som lärare inte får komma med kritik, men jag anser det vara viktigt att som lärare känna efter lite och se till när det kan göra nytta och när det inte kan det. På den punkten är jag och handledaren mycket oense.
Om jag kunde uppbåda lite stake skulle jag säga att jag ska kick some ass imorgon. JÄVLAR ANAMMA.
Det är intressant att jag inte ännu har fått omdömet skickat till mig från min handledare. Det är också intressant att min handledare glömt bort flera dagar som jag varit där. Det som är mest intressant i det fallet är att jag har bevis för att jag varit där och haft lektion. Nå, det är ju egentligen ingenting mot:
o Om risk för U på VFT
Tidigt larm till mentor vid tveksamhet – dokumentera
Mentor bokar in besök och/eller utvecklingssamtal där student, arbetslagsrepresentant och mentor deltar, dokumentation, gärna i form av handlingsplan
Mentor kontaktar kursledare för att få helhetsintryck
U står för underkänt och VFT för Verksamhetsförlagd Tid=praktik.
Jag har inte märkt av något som helst tidigt larm eller någon handlingsplan. När jag ringde till min kursledare hade han aldrig hört talas om att jag ens fått U på min VFT, än mindre att det förelåg någon risk för det tidigare under terminen.
Av alla saker som står i den där jävla utvärderingen tror jag nog att detta irriterat mig allra mest:
Studentens förmåga att
-kommunicera med barn/ungdomar, föräldrar och personal Svår för mig att bedöma när det gäller föräldrar och personal. Jag upplever inte att Helena har problem med att ta kontakt med personalen.
[...]
När det gäller eleverna så tror jag att den är ok.
Mitt bemötande:
Det här ställer jag mig också frågande till. Handledaren har suttit med på många lektioner som jag har och borde ha en förmåga att bedöma min förmåga att kommunicera med eleverna. Tidigare omdömen samt omdömen från elever har vittnat om att min sådana förmåga har varit min starkaste sida.
Ett omdöme från tidigare handledare lyder:
Helenas förmåga att analysera sin kapacitet och de olika elevgrupperna är mycket god. Kommunikationsförmågan är likaså väl utvecklad.
Hennes sätt att anpassa undervisningen så att den blir meningsfull är nog ett av de mest framträdande egenskaperna.
Allmänt är förutsättningarna mycket goda för att Helena ska fungera mycket väl i de flesta elevgrupperingarna.
Jag ville också gärna visa på hur oense jag och handledaren är när det gäller bemötande av elever, månde det vara kandidater eller gymnasielever:
Det är också sant att jag gärna i mesta möjligaste mån tar upp det positiva i varje elevs insatser i olika sammanhang. Det är en ledarstil som jag har prövat mig fram till och har efter denna period verkligen funnit att det är viktigare att inspirera än att stjälpa. Därmed inte sagt att man som lärare inte får komma med kritik, men jag anser det vara viktigt att som lärare känna efter lite och se till när det kan göra nytta och när det inte kan det. På den punkten är jag och handledaren mycket oense.
Om jag kunde uppbåda lite stake skulle jag säga att jag ska kick some ass imorgon. JÄVLAR ANAMMA.
Trött trött trött.
Vad skulle ni göra om ni fick ett sådant här omdöme som ur en blå himmel?
Jag har bemötandet också, men det har börjat närma sig 10 sidor nu så jag tänkte bespara er detta...
Det finns en hel del i detta som inte stämmer och är ren osanning. Men vad är mitt ord mot handledarens? Helt plötsligt låg det här hos den som ska bedöma mig. Ooooooo vad det frestar mig att säga några väl valda ord till min handledare. Inte förrän alla möten nästa vecka dock. Men det finns inte en chans att jag tänker ta det här utan att bråka en jävla massa. Jag ska lämna in en rapport från min VFT som ska innehålla kommentarer från mina elever, fd. handledare samt faktiska felaktigheter. För att inte tala om allt material som jag och N har hittat som säger att man inte får bete sig på det här sättet. Jag har studerat i många år nu och på universitet i fem år. Finns det något jag kan så är det att sammanställa vackra skrifter med notsystem, innehållsförteckning, bilagor och rubbet.
Inte för att det kommer att spela någon roll egentligen... Ironiskt är att jag lämnade in min avskedsansökan på mcd i onsdags. Jag hade glömt det och tänkte att det kunde vara dags nu.
Det hade nog varit en idé att hålla fast vid det jobbet för det verkar mindre och mindre troligt att det är lärare jag ska/kommer att bli.
Man kanske skulle gå och gråta en skvätt.
Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden
Studentens förmåga att
-reflektera kring och analysera olika situationer och verksamheter
Studentens förmåga att
-kommunicera med barn/ungdomar, föräldrar och personal
Studentens förmåga att
-utöva ett tydligt demokratiskt ledarskap
Studentens förmåga att
-organisera den pedagogiska verksamheten/undervisningen så att det blir meningsfulla lärandesituationer för barn/ungdomar
Studentens förmåga att
- omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnet så att alla barn/ungdomar lär och utvecklas
Studentens förmåga att
-visa ett förhållningssätt som vilar på den värdegrund som uttrycks i läroplanen
Studentens förmåga att
Studentens förmåga att
Jag tror att Helena tagit fasta på detta att stärka, hon är otroligt positiv i de skriftliga omdömen hon ger eleverna. Jag hade gärna sett att dessa var mer balanserade i förhållande till de betyg som sätts. Jag har dock bara sett en uppgift som rättats (förutom de muntliga nationella proven). Hon har tackat nej till andra tillfällen att vara med och rätta.
Jag har bemötandet också, men det har börjat närma sig 10 sidor nu så jag tänkte bespara er detta...
Det finns en hel del i detta som inte stämmer och är ren osanning. Men vad är mitt ord mot handledarens? Helt plötsligt låg det här hos den som ska bedöma mig. Ooooooo vad det frestar mig att säga några väl valda ord till min handledare. Inte förrän alla möten nästa vecka dock. Men det finns inte en chans att jag tänker ta det här utan att bråka en jävla massa. Jag ska lämna in en rapport från min VFT som ska innehålla kommentarer från mina elever, fd. handledare samt faktiska felaktigheter. För att inte tala om allt material som jag och N har hittat som säger att man inte får bete sig på det här sättet. Jag har studerat i många år nu och på universitet i fem år. Finns det något jag kan så är det att sammanställa vackra skrifter med notsystem, innehållsförteckning, bilagor och rubbet.
Inte för att det kommer att spela någon roll egentligen... Ironiskt är att jag lämnade in min avskedsansökan på mcd i onsdags. Jag hade glömt det och tänkte att det kunde vara dags nu.
Det hade nog varit en idé att hålla fast vid det jobbet för det verkar mindre och mindre troligt att det är lärare jag ska/kommer att bli.
Man kanske skulle gå och gråta en skvätt.
Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden
Helena är trevlig och positiv. Ibland kan jag dock uppleva att hon är mer ambitiös i ord än i handling. Många dagar har varit ganska korta vilket gjort att tillfällen till samtal, som kan vara svåra att lägga in under dagen försvunnit. Det är bra att maila, men lättare att mer konkret diskutera ett helt färdigt lektionsmaterial.
Jag kan också tycka att det funnits möjligheter som inte utnyttjats. Fredagen den 28 april hade vi t ex en temadag i religion för de flesta treor. Ann-Christine Ramsing höll en föreläsning under förmiddagen. Under eftermiddagen arbetade eleverna i grupper. Helena avböjde att vara med under dagen.
Jag har också pratat med kollegor som erbjudit Helena att vara med och askultera, tex långa historielektioner på fredagar på komvux. Vad jag vet har hon inte antagit erbjudandet.
Studentens förmåga att
-reflektera kring och analysera olika situationer och verksamheter
Det är svårt att föra en diskussion om lektioner eftersom den tid jag kan avsätta till detta inte alltid är en tid som passar Helena. De diskussioner vi har fört har kanske inte gett så mycket som jag skulle önska. Kanske ställer jag inte rätt frågor?
Jag reagerade på att Helena inte låtit eleverna göra en skriftlig utvärdering av hennes tid här. Det är sådant som kan vara värdefullt och till hjälp för reflektion.
Studentens förmåga att
-kommunicera med barn/ungdomar, föräldrar och personal
Svår för mig att bedöma när det gäller föräldrar och personal. Jag upplever inte att Helena har problem med att ta kontakt med personalen. När det gäller eleverna så tror jag att den är ok.
Studentens förmåga att
-utöva ett tydligt demokratiskt ledarskap
Kanske mindre bra. Jag upplever ofta att hon inte ser, eller inte tar tag i de situationer där delar av klassen uppenbarligen inte är med henne. Jag upplever inte att eleverna får hjälp att komma till tals eller uppmuntran när den behövs. Det kan t ex gälla att en svagare elev kanske inte får stöd i en diskussion eller blir väl hårt ansatt i en diskussion där man hade kunnat balansera som lärare.
Studentens förmåga att
-organisera den pedagogiska verksamheten/undervisningen så att det blir meningsfulla lärandesituationer för barn/ungdomar
Jag hade gärna sett en planering som var mer långsiktig. Vi pratade lite om detta och Helena ville gärna hålla saker och ting öppna ifall man ändrade sig och ville göra något annat. Jag tycker att man åtminstone ska ha en preliminär plan. Jag upplever att eleverna ibland har undrat vad syftet är med hennes lektioner. I vissa fall beror detta självklart på att somliga elever ibland undrar vad syftet med skolan är överhuvudtaget.
Jag har ibland saknat delar av lektioner som jag trott skulle vara med. T ex exempel på texter som man diskuterar innan eleverna sätts på att skriva egna alster.
Studentens förmåga att
- omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnet så att alla barn/ungdomar lär och utvecklas
Jag uppmärksammar delvis andra saker när jag rättar elevernas texter än vad Helena gör. Vi har dock inte haft tillfälle att gå igenom mer än en uppgift från en klass.
Studentens förmåga att
-visa ett förhållningssätt som vilar på den värdegrund som uttrycks i läroplanen
Ämnena som undervisningen handlat om under praktikperioden har inte direkt berört värdegrunden.
Studentens förmåga att
-använda informations- och kommunikationsteknik
Vad åsyftas här? Teknik i form av TV, Internet, osv, eller i form av hur man pratar?
Helena har använt sig av overhead och kopierat material.
Studentens förmåga att
-bedöma, värdera och stärka barns/ungdomars lärande och utveckling
Jag tror att Helena tagit fasta på detta att stärka, hon är otroligt positiv i de skriftliga omdömen hon ger eleverna. Jag hade gärna sett att dessa var mer balanserade i förhållande till de betyg som sätts. Jag har dock bara sett en uppgift som rättats (förutom de muntliga nationella proven). Hon har tackat nej till andra tillfällen att vara med och rätta.
Antal fullgjorda praktikdagar vårterminen -06 första perioden:
Jag upplever att Helenas dagar på skolan ofta inte är längre än 3-4 timmar. Självklart med vissa undantag. Under de första tre veckorna var det två frånvarodagar. Under de andra tre veckorna var det två frånvarodagar.
Antal fältdagar: 4 Ej hela dagar.
Ladies and gentlemen
Jag är kungligt och omfattande screwed. Idag blev jag blixtinkallad på Mah för ett krismöte, orsak: jag är underkänd på min vft. Detta beslut kommer sig av att min handledare skickat ett mail där hon rekommenderat detta. Det beror på att jag har för dålig närvaro enligt henne. Om detta är vi två. Jag försökte förgäves hävda mina argument och kände mig till slut så pass maktlös att jag självklart började att gråta. Jävla FAN.
I brevet från min handledare har hon uttryckt att jag har mer ambition i tal än i handling. Vidare menar hon att jag knappt varit där och när har jag varit där har jag inte visat någon vilja. Mitt försvar var:
1. Jag har varit där mer än jag var första terminen. Under första terminen hade jag en handledare som haft kandidater i många år och han la upp min praktikperiod så. När den nuvarande handledaren var min handledare förklarade hon att hon inte visste vad hon skulle göra och frågade hur det hade varit förut för mig --> jag berättade hur det varit terminen innan och vi körde på den strategin.
2. Alla de gånger som jag gått från skolan har jag meddelat henne det, vi har gått igenom planen (ex. att jag ska planera lektioner hemma och sedan maila henne och att vi ska ha kontakt via mail och telefon) och hon har sagt "Ok, ses imorgon". Vad jag nu förstår är att denna handledare tagit en mental negativ not på detta och sedan samlat det i detta fina dokument.
3. Jag har inte fått någon som helst förvarning, varken från mentor eller handledare att de tycker att jag balanserat farligt nära underkänt. Jag har fått feedback på det jag har gjort, min närvaro har nämnts men det har inte förrän alldeles den sista veckan varit tal om att underkänna mig pga den.
I de magiska dokument som finns på Mah:s hemsida (hämtade från Högskoleverkeförordningen) står att eleven ska meddelas i god tid innan något sådant besked släpps och att det ska föras samtal och upprättas någon slags handlingsplan för att undvika att ett underkänt kommer till.
Följderna av detta kan bli ett av tre:
1. Jag får gå om en termin - inte speciellt lockande eftersom jag inte har nog med studiemedel för det.
2. Jag tar ett studieuppehåll - inte speciellt lockande, jag går inte i skolan för att ta ett uppehåll.
3. Jag får sluta lärarprogrammet - detta kommer jag att bli tvingad att göra ifall jag blir underkänd en gång till. Sån är tydligen regler och lag.
Idag har jag och N suttit och kollat upp alla dokument, lagar, regler och förordningar som finns att tillgå och jag har skrivit ner en massa saker som jag ska ha till mitt försvar när jag ska ha mitt storstilade underkänt-möte med högsta ansvariga på tisdag. Jag fick mig tilldelat fem dagar av sömnlöshet och oro, tack så mycket.
Den utvärdering som min handledare har skrivit har jag inte läst. Jag får inte lov att läsa den. Gången ska gå: handledare skriver utvärdering, lämnar till kandidat, kandidat får möjlighet att bemöta och både utvärdering och bemötande lämnas till Mah. Nu har min handledare skickat en tre sidor lång rapport där slutsatsen är att jag rekommenderas underkänt direkt till min mentor, som säger att det är det enda underlaget som hon har. Jag får inte ut denna utvärdering, varken från handledare eller mentor. Någon förklaring till detta får jag inte. Handledare tiger ihjäl situationen än så länge och mentorn ville inte ge den till mig.
Det irriterar mig inte, det gör mig skitförbannad, orolig, illa till mods och ledsen att någon kan göra så som hon har gjort (min handledare). Hon har betett sig mot mig som om allt vore frid och fröjd och sedan vänt sig om och huggit mig i ryggen på det här sättet. Någon förklaring har jag inte fått. Något positivt om mig står det tydligen inte. Jag frågade om det stod något och fick till svar "Jorå, det står att du är snäll och trevlig". Vad snällt då, själv tycker jag att du är en jävla fitta.
Allt som jag ansett om min handledare kom upp nu, hur hon tio minuter innan jag ska gå och ha en lektion presenterat sin åsikt "jag tror inte att det kommer att fungera". Hur hon undergrävt mig under lektionerna och ställt sig upp för att ändra något beslut jag har tagit. Att hon aldrig någonsin sagt något positivt i omdöme om mig förutom min allra första lektion när hon tyckte att en idé var bra och frågade ifall hon fick sno den.
I utvärderingen stod att jag inte varit intresserad att gå på hennes religionslektioner. For the record har det låtit såhär: "Vill du vara med på min religionslektion, fast det är religion, så du måste inte". Jag har varit med på flera och efteråt har jag sprungit iväg och inte hunnit diskutera lektionen med henne. Det har sedan kommit på papper som att jag inte varit intresserad av att föra diskussioner med handledare. Det är väl för fan inte hennes lektioner jag ska bedöma, hon ska bedöma mina. Men då har det i flera fall varit "Åh, vad skönt att det är sista passet för dagen, jag är jättetrött nu/jag är jättestressad nu, så jag hinner inte prata nu", jag har då svarat "det är ok" och det har tydligen tolkats som att jag inte har något intresse.
Till saken hör också att den som vittnar om min närvaro har en 50% tjänst på skolan som jag har blivit VFT-förlagd till. Jag visste inte att det var handledaren som var det viktiga, och inte skolan. Om jag hade vetat det hade jag varit med henne när hon red på sina hästar och rakade sig på bröstet. Istället har jag varit på min VFT-skola (praktikskola) och intervjuat kurator, psykolog, mentor, rektor, varit på historielektion, varit på svensklektion, pratat med elever i korridorerna och planerat lektioner. Det har jag i min enfald inte minituöst rapporterat till min handledare och det verkar som om jag får betala för det nu.
Fortsättning följer helt säkert, ifall jag inte återupptar min panikångest och en gång för alla skriver in mig på psyket.
I brevet från min handledare har hon uttryckt att jag har mer ambition i tal än i handling. Vidare menar hon att jag knappt varit där och när har jag varit där har jag inte visat någon vilja. Mitt försvar var:
1. Jag har varit där mer än jag var första terminen. Under första terminen hade jag en handledare som haft kandidater i många år och han la upp min praktikperiod så. När den nuvarande handledaren var min handledare förklarade hon att hon inte visste vad hon skulle göra och frågade hur det hade varit förut för mig --> jag berättade hur det varit terminen innan och vi körde på den strategin.
2. Alla de gånger som jag gått från skolan har jag meddelat henne det, vi har gått igenom planen (ex. att jag ska planera lektioner hemma och sedan maila henne och att vi ska ha kontakt via mail och telefon) och hon har sagt "Ok, ses imorgon". Vad jag nu förstår är att denna handledare tagit en mental negativ not på detta och sedan samlat det i detta fina dokument.
3. Jag har inte fått någon som helst förvarning, varken från mentor eller handledare att de tycker att jag balanserat farligt nära underkänt. Jag har fått feedback på det jag har gjort, min närvaro har nämnts men det har inte förrän alldeles den sista veckan varit tal om att underkänna mig pga den.
I de magiska dokument som finns på Mah:s hemsida (hämtade från Högskoleverkeförordningen) står att eleven ska meddelas i god tid innan något sådant besked släpps och att det ska föras samtal och upprättas någon slags handlingsplan för att undvika att ett underkänt kommer till.
Följderna av detta kan bli ett av tre:
1. Jag får gå om en termin - inte speciellt lockande eftersom jag inte har nog med studiemedel för det.
2. Jag tar ett studieuppehåll - inte speciellt lockande, jag går inte i skolan för att ta ett uppehåll.
3. Jag får sluta lärarprogrammet - detta kommer jag att bli tvingad att göra ifall jag blir underkänd en gång till. Sån är tydligen regler och lag.
Idag har jag och N suttit och kollat upp alla dokument, lagar, regler och förordningar som finns att tillgå och jag har skrivit ner en massa saker som jag ska ha till mitt försvar när jag ska ha mitt storstilade underkänt-möte med högsta ansvariga på tisdag. Jag fick mig tilldelat fem dagar av sömnlöshet och oro, tack så mycket.
Den utvärdering som min handledare har skrivit har jag inte läst. Jag får inte lov att läsa den. Gången ska gå: handledare skriver utvärdering, lämnar till kandidat, kandidat får möjlighet att bemöta och både utvärdering och bemötande lämnas till Mah. Nu har min handledare skickat en tre sidor lång rapport där slutsatsen är att jag rekommenderas underkänt direkt till min mentor, som säger att det är det enda underlaget som hon har. Jag får inte ut denna utvärdering, varken från handledare eller mentor. Någon förklaring till detta får jag inte. Handledare tiger ihjäl situationen än så länge och mentorn ville inte ge den till mig.
Det irriterar mig inte, det gör mig skitförbannad, orolig, illa till mods och ledsen att någon kan göra så som hon har gjort (min handledare). Hon har betett sig mot mig som om allt vore frid och fröjd och sedan vänt sig om och huggit mig i ryggen på det här sättet. Någon förklaring har jag inte fått. Något positivt om mig står det tydligen inte. Jag frågade om det stod något och fick till svar "Jorå, det står att du är snäll och trevlig". Vad snällt då, själv tycker jag att du är en jävla fitta.
Allt som jag ansett om min handledare kom upp nu, hur hon tio minuter innan jag ska gå och ha en lektion presenterat sin åsikt "jag tror inte att det kommer att fungera". Hur hon undergrävt mig under lektionerna och ställt sig upp för att ändra något beslut jag har tagit. Att hon aldrig någonsin sagt något positivt i omdöme om mig förutom min allra första lektion när hon tyckte att en idé var bra och frågade ifall hon fick sno den.
I utvärderingen stod att jag inte varit intresserad att gå på hennes religionslektioner. For the record har det låtit såhär: "Vill du vara med på min religionslektion, fast det är religion, så du måste inte". Jag har varit med på flera och efteråt har jag sprungit iväg och inte hunnit diskutera lektionen med henne. Det har sedan kommit på papper som att jag inte varit intresserad av att föra diskussioner med handledare. Det är väl för fan inte hennes lektioner jag ska bedöma, hon ska bedöma mina. Men då har det i flera fall varit "Åh, vad skönt att det är sista passet för dagen, jag är jättetrött nu/jag är jättestressad nu, så jag hinner inte prata nu", jag har då svarat "det är ok" och det har tydligen tolkats som att jag inte har något intresse.
Till saken hör också att den som vittnar om min närvaro har en 50% tjänst på skolan som jag har blivit VFT-förlagd till. Jag visste inte att det var handledaren som var det viktiga, och inte skolan. Om jag hade vetat det hade jag varit med henne när hon red på sina hästar och rakade sig på bröstet. Istället har jag varit på min VFT-skola (praktikskola) och intervjuat kurator, psykolog, mentor, rektor, varit på historielektion, varit på svensklektion, pratat med elever i korridorerna och planerat lektioner. Det har jag i min enfald inte minituöst rapporterat till min handledare och det verkar som om jag får betala för det nu.
Fortsättning följer helt säkert, ifall jag inte återupptar min panikångest och en gång för alla skriver in mig på psyket.
Oladdad
Gudars skymning vad jag är dålig på att uppdatera.. det blir så när man har en söt-N på håll som man pratar i telefon med hela dagarna och ventilerar allt minst en gång med. Men nån måtta får det ju fan vara.
Historien med Mah fortsatte på detta sätt:
Jag skickade iväg mailet, något ändrat till min mentor och fick till svar att det är olyckligt men det finns helt enkelt inga andra platser att tillgå. Sen ska vi diskutera fallet med min frånvaro nästa gång vi ses. Inga lugnande besked där alltså.
Har inte lärarhögskolan på något sätt ett litet ansvar för att eleverna inte tappar sugen? Eller så är det "tough love" och meningen att man ska klara det för då blir man en bra lärare. Jag vet inte, jag skiter i vilket. Jag tycker bara att det är en fullständig laddning av skit, trams och dumheter som jag enkom genomlider för att jag ska få min lärarexamen och få bra lön och bra jobb. Äh.. jaja, bajs. Det här vet alla redan.
Jag är utan mobil. Det är extremt jobbigt. Jag glömde min laddare i Kungsbacka och alla mina vänner och allting använder tramsmobiler (dvs inte nokia) och har således ingen sådan laddare. Har jag tur kommer min laddare imorgon med tåget, ifall jag inte har dött av magsår innan dess. Jag känner mig dödligt stressad. Jag är väldigt glad att jag gjorde en massa pluggrejer i helgen för då kan jag koncentrera mig lite på karnevalen som kommer nu i helgen. Jag vet inte om jag ska gå in på stora faktiskt.. det känns sådär motiverande att betala miljarder pengar för sådant. Fast man borde ju se det.. jaja.. jag får se vad jag kan trolla fram.
Nu måste jag åka till nationen och ha möte om det hela iaf.. sen när jag kommer tillbaka ska jag skriva något mer vettigt. T.ex. om hur söt Clovis är. Tjo.
Historien med Mah fortsatte på detta sätt:
Jag skickade iväg mailet, något ändrat till min mentor och fick till svar att det är olyckligt men det finns helt enkelt inga andra platser att tillgå. Sen ska vi diskutera fallet med min frånvaro nästa gång vi ses. Inga lugnande besked där alltså.
Har inte lärarhögskolan på något sätt ett litet ansvar för att eleverna inte tappar sugen? Eller så är det "tough love" och meningen att man ska klara det för då blir man en bra lärare. Jag vet inte, jag skiter i vilket. Jag tycker bara att det är en fullständig laddning av skit, trams och dumheter som jag enkom genomlider för att jag ska få min lärarexamen och få bra lön och bra jobb. Äh.. jaja, bajs. Det här vet alla redan.
Jag är utan mobil. Det är extremt jobbigt. Jag glömde min laddare i Kungsbacka och alla mina vänner och allting använder tramsmobiler (dvs inte nokia) och har således ingen sådan laddare. Har jag tur kommer min laddare imorgon med tåget, ifall jag inte har dött av magsår innan dess. Jag känner mig dödligt stressad. Jag är väldigt glad att jag gjorde en massa pluggrejer i helgen för då kan jag koncentrera mig lite på karnevalen som kommer nu i helgen. Jag vet inte om jag ska gå in på stora faktiskt.. det känns sådär motiverande att betala miljarder pengar för sådant. Fast man borde ju se det.. jaja.. jag får se vad jag kan trolla fram.
Nu måste jag åka till nationen och ha möte om det hela iaf.. sen när jag kommer tillbaka ska jag skriva något mer vettigt. T.ex. om hur söt Clovis är. Tjo.
Lars och flygplan
Historien med Mah fortsätter.. men jag orkar inte ta upp den nu.
Istället ska jag skriva om något mycket roligare, nämligen Lars Danielsson. Lars Danielsson har åkt regeringsplanet till Thailand. Fyyy på honom. Han har åkt det och kostat skattebetalarna massor med pengar fast det fanns biljetter för några tusen. Fast jag undrar - om du är riksjagad av landets största kvällstidning, ifall landets största kvällstidning gör vad de kan för att hetsa upp svenska folket mot dig och måla ut dig som den som flyttade på plattorna på natten den 25/12 så att flodvågorna kom, om du var ansatt på det sättet, skulle du vilja åka med SAS då och sitta bredvid svenskar?
Jag skulle inte vilja vara med på det flygplanet. Inte för att jag tror att Lars Danielsson skulle förpesta stämningen utan för att jag skulle vara rädd för att några passagerare kanske skulle bestämma sig för att lyncha honom. Jag tycker att det finns fog för Lars Danielsson att ta regeringsplanet. Dessutom var det inte bara han som åkte.
Fast det verkar lite som om stämningen på regeringsplanet inte heller var så god för:
"Efter möte med Göran Perssons FN-reformnätverk i Bangkok och två ledande thailändska politiker reste sällskapet tillbaka till Sverige den 25 april.
Då var det bara tre passagerare i regeringsplanet.
Anna Karin Eneström hade hoppat av."
Nu känner jag inte till denna Eneström närmare, men jag tycker att fokus i artikeln kanske borde ligga på att hon hoppade från regeringsplanet snarare än att det användes?
Fast vad vet jag?
Jag är i Kungsbacka nu och ska snart börja med skolsaker. Tjohoo.
Istället ska jag skriva om något mycket roligare, nämligen Lars Danielsson. Lars Danielsson har åkt regeringsplanet till Thailand. Fyyy på honom. Han har åkt det och kostat skattebetalarna massor med pengar fast det fanns biljetter för några tusen. Fast jag undrar - om du är riksjagad av landets största kvällstidning, ifall landets största kvällstidning gör vad de kan för att hetsa upp svenska folket mot dig och måla ut dig som den som flyttade på plattorna på natten den 25/12 så att flodvågorna kom, om du var ansatt på det sättet, skulle du vilja åka med SAS då och sitta bredvid svenskar?
Jag skulle inte vilja vara med på det flygplanet. Inte för att jag tror att Lars Danielsson skulle förpesta stämningen utan för att jag skulle vara rädd för att några passagerare kanske skulle bestämma sig för att lyncha honom. Jag tycker att det finns fog för Lars Danielsson att ta regeringsplanet. Dessutom var det inte bara han som åkte.
Fast det verkar lite som om stämningen på regeringsplanet inte heller var så god för:
"Efter möte med Göran Perssons FN-reformnätverk i Bangkok och två ledande thailändska politiker reste sällskapet tillbaka till Sverige den 25 april.
Då var det bara tre passagerare i regeringsplanet.
Anna Karin Eneström hade hoppat av."
Nu känner jag inte till denna Eneström närmare, men jag tycker att fokus i artikeln kanske borde ligga på att hon hoppade från regeringsplanet snarare än att det användes?
Fast vad vet jag?
Jag är i Kungsbacka nu och ska snart börja med skolsaker. Tjohoo.
Hmm
Ska jag skicka det här eller är det för mycket gnäll och trams? Eller ska jag bara tiga still?
Vad tycka?
Vad tycka?
Hej.
Efter gårdagens bedömning har jag känt mig väldigt illa till mods och tänkte nu ta tillfället i akt och bena i mina funderingar.
Jag vet inte vad du har för roll och om det är meningen att jag ska vända mig till dig med funderingar eller bara resultat som jag har. Men nu har jag i vilket fall som helst funderingar.
Det första intrycket av samtalet igår var att ni från Malmö Högskola verkar tro att jag överhuvudtaget inte alls är här i Ängelholm. Det är inte sant. Förutom fredagarna är jag här varje dag och anstränger mig för att fylla mina dagar med meningsfullt innehåll. Det är inte så lätt alla gånger.
Jag har varit med XXX på flera av hennes lektioner på komvux när hon har haft Sfi. Jag har också varit med XXX under lektioner med hennes religionsklasser, men detta kom av någon anledning inte fram igår.
Jag har även vid ett tillfälle hjälpt XXX med några historieuppställningar till en Sfi-klass. Säkerligen inte något som hon inte hade kunnat göra själv, men nu fanns ju jag som en tillgång eftersom jag även har historia i bagaget. Vi har båda hjälpts åt med att försöka hitta saker för mig att göra och jag tycker att vi har lyckats ganska bra.
När jag inte har varit och tittat på lektioner har jag sonderat skolan och intervjuat olika instanser och några elever här för att få mig en bättre bild av skolan. Visserligen ska detta tydligen göras på de centrala fältdagarna men så har inte skett så därför har jag tagit den undersökningen i mina egna händer. De fältdagar som jag har varit på (5 eller 6 st.) har vi besökt förskolor och skolor som riktar sig mot grundskolans tidigare år. Vidare har studenthälsan besökts samt en särskola riktad mot grundskolans tidigare år. Detta har varit intressant och jag förstår att inriktningen är sådan – 10 av 11 i gruppen är ju orienterade mot förskola eller grundskolans yngre år!
Jag funderar lite på hur Mah tänkte när de lyckades sätta en elev på denna skola. Det måste ju rimligtvis ha varit så att Mah känt till konflikten med kommunen och det gemensamma beslutet att inte ta emot kandidater? Om inte annat så för att en skola som vanligtvis (av vad jag har förstått) brukar ta emot en handfull kandidater varje termin plötsligt täppt till sitt intag helt. Någon slags förklaring borde ju ha kommit Mah tillhanda. När så en lärare på denna skola väl sa ja, funderades det inte då över hur denna kandidat skulle kunna tänkas bemötas? Nu säger jag inte att folk är särskilt elaka mot mig. Av mina intervjuer bland personalen här har jag fått fram att stämningen på skolan överlag lämnar en del övrigt att önska. Skolan är stor och de anställda är många. Det tas inga direkt initiativ till att välkomna nya medarbetare och det finns ingen som helst nyfikenhet från de som arbetar här gentemot nya människor. Nyanställda eller vikarierande lärare här har vittnat om hur de inte ens presenteras på de första personalmötena de bevistat på Rönneskolan.
Det må så vara, och det påverkar kanske mig också. Jag tycker inte att det nämnvärt känns så, men det kanske är dit den ursprungliga entusiasmen som du säger att du har sett har tagit vägen.
Dock drar jag mig väldeliga för att fråga en lärare om jag skulle kunna få närvara under dennes lektion. Jag vet ju nämligen att lärarna här tagit ett gemensamt beslut att inte ta emot kandidater och jag känner det som att jag måste kräla och helst bedyra att jag egentligen inte borde vara där. Det gör en redan knivig situation för mig ännu knivigare.
Denna period har jag haft mindre möjlighet till att ha lektioner p.g.a. att två av tre klasser gjort de olika nationella delproven i svenska under de snart fyra senaste veckorna som jag varit här.
Visserligen har jag kunnat vara provvakt och det har jag självklart också varit, men det har inte lämnat så mycket möjlighet för mig att planera lektioner och lära mig mer av den delen.
Slutligen vill jag än en gång säga att jag är glad att mina lektioner går bra och jag undrar om inte det är betygsunderlag om något? Du sa igår nämligen att det knappt fanns något betygsunderlag för mig och det skrämde mig väldigt mycket. Om jag får underkänt på min praktik måste jag gå om en hel termin och det känns väldigt onödigt när jag verkligen har gjort så gott jag kunnat och alltid försöker anstränga mig och göra bra och givande lektioner.
Dessa lektioner känns just nu ingenting värda och min situation känns väldigt hopplös för jag förstår inte vad mer jag ska göra för att vara ”En god kandidat”, speciellt eftersom jag har ansträngt mig betydligt mer den här terminen jämfört med den första då allt var frid och fröjd.
Med oroliga hälsningar
/Helena Walker Lidén, kandidat Rönneskolan Ängelholm.
Ååååh
Jag ska nog inte bli lärare ändå. Idag höll jag på att springa in på toaletten och börja gråta när jag fick mitt omdöme. Det känns väldigt hopplöst att gå på den här skolan som jag går på och samtidigt lyckas få något slags betyg.
Min lektion idag var bra, den var jättebra. Jag fick med mig eleverna och upplägget och motiveringen bakom var jättebra. Det berördes med två minuter. Sen kom ytterligare 20 minuter om hur man inte kan ge mig betyg eftersom man inte har något betygsunderlag eftersom jag aldrig är på VFT-platsen. Det var ju till och med någon gång som jag bara inte hade dykt upp till lektionen.
För det första var det inte så utan jag var helt sonika sjuk och har sonat för det med en jävla fältdag. För det andra lever jag efter väldigt olika instruktioner. Under förra terminen var jag här betydligt mer sällan än jag är denna termin men då fick jag ett solklart och fint VG. Mentorn ska prata med min handledare och mha hennes tyckanden och tänkanden sätta betyg. Vad gör min handledare? Hon säger inget om att jag har varit där och letat upp och tagit till mig information, utan hon säger "allt jag kan säga är att jag också hade min praktik här och bodde i Malmö" Eh.. jaha? Vad innebär det? Betyder det att hon håller med om min kritik eller inte? Jag hade nämligen sagt att "om planen är så att ni har tänkt att alla lärarkandidater ska vara på sina placeringar från 8 till 16 så kanske ni borde se över hur ni placerar era elever. Om jag skulle vara här från 8 till 16 skulle jag vara tvungen att gå upp 5 och komma hem halv 7, ska det verkligen vara rimligt?". Mentorn sa att de hade kandidater som bodde i Halmstad och gjorde sin praktik i Malmö. Det ifrågasätter jag ganska mycket, men ok, säg att det är så, det är ju också helt värdelöst men det sätter inte min situation i någon annan dager. Hon hävdar att de i Halmstad också går upp 5 för att vara på sin VFT-plats. Hm.. hur går det ihop? Då kan de ju omöjligt hinna till Malmö klockan 8. Men jaja.
Sen säger min kära handledare att när hon jobbade sitt första år så hade hon just de tiderna, 5 till halv sju. Visserligen säger hon att det var fruktansvärt, men ändå är det helt ok för mig att stå ut med. Vidare: "Ja, fast sen vet jag ju att det är annat att vara student, man kanske inte är van att ha sådana dagar".
Nej, det är alldeles sant. Som student är jag van att bli behandlad som en vuxen människa som gör det som ska göras när det ska göras och sedan tar eget ansvar för sin tid. Som student är jag inte van vid att någon sitter med ett rutat papper och klockar in och ut mig. Som student är jag van vid att ta ansvar för mitt eget lärande.
Som arbetande person har man ett uppdrag av någon och då är det en annan sak ifall man blir klockad. Man får betalt för att befinna sig på arbetsplatsen under en viss tid och man har oftast också någonting att ägna sig åt under dessa åtta timmar.
Det har inte jag. Jag kan komma till skolan klockan 8 och försöka luska ut något att göra. De här senaste två veckorna har jag besökt en massa instanser på skolan och lärt mig om skolan. Det trodde jag iaf inte skulle vara något galet och kanske att det skulle ligga på plussidan att jag tagit eget initiativ. Men nej. Sånt ska man ju få på de centrala fältdagarna. Hade jag varit på dem? Nej, ty 1. jag har inte fått någon kallelse, 2. de vandrar omkring bland dagis och ankdammar, det ger mig inte ETT SKIT och jag vägrar att betala 160 kr för att gå på slikt. Därför har jag inte närmare ansträngt mig för att ta reda på när sådant skulle kunna vara, när eller varför. Sånt som jag vill veta är inte sånt som man får veta på våra centrala fältdagar.
Skulle Malmö högskola kunna införa lite flexibilitet i sin organisation? Skulle jag kunna få gå på en central fältdag någon annanstans eller skulle den kunna befinna sig i anknytning till praktikperioden så att det inte går massor med pengar? Jag är inte gjord pengar.. jag trodde att jag var gjord av någon slags talang för det här yrket men det verkar inte som det heller. Om man få tro min mentor och handledare är jag gjord av skräp och bör inse det snarast.
Vad ska jag då göra med min tid. Jag ska vara här i fyra veckor varje dag från 8-16 och sitta och titta på lektioner. Jag ska titta på lektioner tills jag blir alldeles blå i ansiktet. Sen ska jag titta lite mer och sen ska jag reflektera över vad jag har sett.
Jag sitter hellre och planerar mina egna lektioner.. men det är tydligen inte bra.
Hur ska jag hitta lektioner att titta på då? Jo, eftersom lärarna här tagit ett gemensamt beslut att inte ta några kandidater finns det bara en strategi att gå--> krypa och kräla. Be snällt och verkligen visa att man inte är värd någonting och vill du ta ut all din ilska på kommunen på mig så gör det för guds skull.
Hur tänkte Malmö högskola när de fann en vft-plats för en elev här? De måste ju ha känt till situationen. Var det ingen som fick en snilleblixt och tänkte att det kanske inte var så himla bra situation för lärarkandidaten även om det fanns en person som tog emot denne?
Idag vill jag dö.
Min lektion idag var bra, den var jättebra. Jag fick med mig eleverna och upplägget och motiveringen bakom var jättebra. Det berördes med två minuter. Sen kom ytterligare 20 minuter om hur man inte kan ge mig betyg eftersom man inte har något betygsunderlag eftersom jag aldrig är på VFT-platsen. Det var ju till och med någon gång som jag bara inte hade dykt upp till lektionen.
För det första var det inte så utan jag var helt sonika sjuk och har sonat för det med en jävla fältdag. För det andra lever jag efter väldigt olika instruktioner. Under förra terminen var jag här betydligt mer sällan än jag är denna termin men då fick jag ett solklart och fint VG. Mentorn ska prata med min handledare och mha hennes tyckanden och tänkanden sätta betyg. Vad gör min handledare? Hon säger inget om att jag har varit där och letat upp och tagit till mig information, utan hon säger "allt jag kan säga är att jag också hade min praktik här och bodde i Malmö" Eh.. jaha? Vad innebär det? Betyder det att hon håller med om min kritik eller inte? Jag hade nämligen sagt att "om planen är så att ni har tänkt att alla lärarkandidater ska vara på sina placeringar från 8 till 16 så kanske ni borde se över hur ni placerar era elever. Om jag skulle vara här från 8 till 16 skulle jag vara tvungen att gå upp 5 och komma hem halv 7, ska det verkligen vara rimligt?". Mentorn sa att de hade kandidater som bodde i Halmstad och gjorde sin praktik i Malmö. Det ifrågasätter jag ganska mycket, men ok, säg att det är så, det är ju också helt värdelöst men det sätter inte min situation i någon annan dager. Hon hävdar att de i Halmstad också går upp 5 för att vara på sin VFT-plats. Hm.. hur går det ihop? Då kan de ju omöjligt hinna till Malmö klockan 8. Men jaja.
Sen säger min kära handledare att när hon jobbade sitt första år så hade hon just de tiderna, 5 till halv sju. Visserligen säger hon att det var fruktansvärt, men ändå är det helt ok för mig att stå ut med. Vidare: "Ja, fast sen vet jag ju att det är annat att vara student, man kanske inte är van att ha sådana dagar".
Nej, det är alldeles sant. Som student är jag van att bli behandlad som en vuxen människa som gör det som ska göras när det ska göras och sedan tar eget ansvar för sin tid. Som student är jag inte van vid att någon sitter med ett rutat papper och klockar in och ut mig. Som student är jag van vid att ta ansvar för mitt eget lärande.
Som arbetande person har man ett uppdrag av någon och då är det en annan sak ifall man blir klockad. Man får betalt för att befinna sig på arbetsplatsen under en viss tid och man har oftast också någonting att ägna sig åt under dessa åtta timmar.
Det har inte jag. Jag kan komma till skolan klockan 8 och försöka luska ut något att göra. De här senaste två veckorna har jag besökt en massa instanser på skolan och lärt mig om skolan. Det trodde jag iaf inte skulle vara något galet och kanske att det skulle ligga på plussidan att jag tagit eget initiativ. Men nej. Sånt ska man ju få på de centrala fältdagarna. Hade jag varit på dem? Nej, ty 1. jag har inte fått någon kallelse, 2. de vandrar omkring bland dagis och ankdammar, det ger mig inte ETT SKIT och jag vägrar att betala 160 kr för att gå på slikt. Därför har jag inte närmare ansträngt mig för att ta reda på när sådant skulle kunna vara, när eller varför. Sånt som jag vill veta är inte sånt som man får veta på våra centrala fältdagar.
Skulle Malmö högskola kunna införa lite flexibilitet i sin organisation? Skulle jag kunna få gå på en central fältdag någon annanstans eller skulle den kunna befinna sig i anknytning till praktikperioden så att det inte går massor med pengar? Jag är inte gjord pengar.. jag trodde att jag var gjord av någon slags talang för det här yrket men det verkar inte som det heller. Om man få tro min mentor och handledare är jag gjord av skräp och bör inse det snarast.
Vad ska jag då göra med min tid. Jag ska vara här i fyra veckor varje dag från 8-16 och sitta och titta på lektioner. Jag ska titta på lektioner tills jag blir alldeles blå i ansiktet. Sen ska jag titta lite mer och sen ska jag reflektera över vad jag har sett.
Jag sitter hellre och planerar mina egna lektioner.. men det är tydligen inte bra.
Hur ska jag hitta lektioner att titta på då? Jo, eftersom lärarna här tagit ett gemensamt beslut att inte ta några kandidater finns det bara en strategi att gå--> krypa och kräla. Be snällt och verkligen visa att man inte är värd någonting och vill du ta ut all din ilska på kommunen på mig så gör det för guds skull.
Hur tänkte Malmö högskola när de fann en vft-plats för en elev här? De måste ju ha känt till situationen. Var det ingen som fick en snilleblixt och tänkte att det kanske inte var så himla bra situation för lärarkandidaten även om det fanns en person som tog emot denne?
Idag vill jag dö.
Aftonbladet är ju för kul
Aftonbladet har en kolumnist som tydligen ska vara den nya lysande stjärnan. En större tramsmaja får man nog leta efter dock. Efter hennes kolumn om lundastudenter blev jag omotiverat arg och blev tvungen att maila till henne. Förlåt Gud för mina irrationella anklagelser och dåliga motargument. Men människan är ju anställt som provokatör, jag vet inte vad som är värst, det eller att knulla i TV.
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,820357,00.html
Visserligen känner jag till lundastudenter som är riktigt vidriga personer, men det har inget att göra med att de har fått storhetsvansinne p.g.a. lärosätet utan det har mer att göra med deras egoism och bortskämda uppväxt innan de kom hit. Möjligen träffade hon dessa människor - det vet inte jag, och isf beklagar jag det. Men jag har svårt att tro det.
Jag känner desto fler lundastudenter och fd. lundastudenter som inte är vidriga personer utan istället fantastiskt vänliga, omtänksamma, intelligenta, jordnära och öppna personer. Om det är något som jag skulle vilja säga kännetecknar i stort sett alla de personer som jag stött på här i Lund är det att alla har så fasligt öppna armar. Hela staden och dess umgänge handlar om att vara snäll mot andra människor och välkomna nya personer in i gemenskapen.
Något som jag f.ö. verkligen saknar på min nuvarande praktikplats i Ängelholm där man har riktig tur ifall man får ett "Hej" i korridoren från de som ska föreställa ens kollegor under en visserligt begränsad tid, men ändå.
Till: [email protected]
Ämne: Lundastudenten är en vidrig person
Hej.
Jag är helt säker på att du har planerat att motta en hel del mail angående din kolumn publicerad den 5 maj. Jag är också relativt säker på att du är förberedd på att ta emot mail från ilskna studenter med åsikter som du kan vifta undan med samma argument och logik som de/den som användes i din kolumn.
Om någon skriver till dig och använder ord som stämplats som "stora" och "fina" och varför inte "förnäma" är ju det bara ännu ett exempel på hur studenter och då främst lundastudenter tycker om att skylta med sin egenpåstådda överlägsenhet.
Därför är detta mail antagligen alldeles meningslöst, men jag fick en stund över i mitt spexande och supande - så jag tänkte att jag kunde använda mig av mina kunskaper i det svenska språket (som jag tillskansat mig under x antal poäng svenskstudier vid Lunds universitet (se, så jag när dina åsikter)) och skriva några rader till dig angående din kolumn som av någon anledning blivit publicerad.
Din bild av "lundastudenten" är väldigt missvisande och också mycket orättvis. Visserligen är det kanske inte så konstigt eftersom det av din kolumn framgår att du inte verkar ha varit i Lund under mer än en vecka.
Är det verkligen första gången du stöter på en grupp som verkar anse sig mer överlägsen än en annan? Är det inte i själva verket så att den berömda "arbetarklassen" också sitter och gör sig förmer än andra? De har ju arbetat ur sitt anletes svett, farfars far satt minsann på en kolmila och nu sitter jag på samma kolmila och tror inte att jag är någon.
Vänta lite här nu, hur skiljer sig ditt orerande i din kolumn från det som enligt dig förekommer i de sunkiga korridorsköken som du beskriver och (förhoppningsvis) har besökt?
Hur länge var du i Lund under ditt besök? Hur många studenter träffade du på? Hur många pratade du med?
Ditt sätt att skriva skiljer sig inte speciellt mycket från Linda Rosings sätt att söka uppmärksamhet. Hon tar en kroppsdel och förstorar upp den till bristningsgränsen: på så sätt får hon massor med uppmärksamhet och blir helt plötsligt "Någon att (ehum) Räkna Med".
Du och dina likar tar en åsikt grundat på en liten företeelse och förstorar upp den till bristningsgränsen: på så sätt får du massor med uppmärksamhet och blir plötsligt "Någon att (ehum) Räkna Med".
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,820357,00.html
Visserligen känner jag till lundastudenter som är riktigt vidriga personer, men det har inget att göra med att de har fått storhetsvansinne p.g.a. lärosätet utan det har mer att göra med deras egoism och bortskämda uppväxt innan de kom hit. Möjligen träffade hon dessa människor - det vet inte jag, och isf beklagar jag det. Men jag har svårt att tro det.
Jag känner desto fler lundastudenter och fd. lundastudenter som inte är vidriga personer utan istället fantastiskt vänliga, omtänksamma, intelligenta, jordnära och öppna personer. Om det är något som jag skulle vilja säga kännetecknar i stort sett alla de personer som jag stött på här i Lund är det att alla har så fasligt öppna armar. Hela staden och dess umgänge handlar om att vara snäll mot andra människor och välkomna nya personer in i gemenskapen.
Något som jag f.ö. verkligen saknar på min nuvarande praktikplats i Ängelholm där man har riktig tur ifall man får ett "Hej" i korridoren från de som ska föreställa ens kollegor under en visserligt begränsad tid, men ändå.
Till: [email protected]
Ämne: Lundastudenten är en vidrig person
Hej.
Jag är helt säker på att du har planerat att motta en hel del mail angående din kolumn publicerad den 5 maj. Jag är också relativt säker på att du är förberedd på att ta emot mail från ilskna studenter med åsikter som du kan vifta undan med samma argument och logik som de/den som användes i din kolumn.
Om någon skriver till dig och använder ord som stämplats som "stora" och "fina" och varför inte "förnäma" är ju det bara ännu ett exempel på hur studenter och då främst lundastudenter tycker om att skylta med sin egenpåstådda överlägsenhet.
Därför är detta mail antagligen alldeles meningslöst, men jag fick en stund över i mitt spexande och supande - så jag tänkte att jag kunde använda mig av mina kunskaper i det svenska språket (som jag tillskansat mig under x antal poäng svenskstudier vid Lunds universitet (se, så jag när dina åsikter)) och skriva några rader till dig angående din kolumn som av någon anledning blivit publicerad.
Din bild av "lundastudenten" är väldigt missvisande och också mycket orättvis. Visserligen är det kanske inte så konstigt eftersom det av din kolumn framgår att du inte verkar ha varit i Lund under mer än en vecka.
Är det verkligen första gången du stöter på en grupp som verkar anse sig mer överlägsen än en annan? Är det inte i själva verket så att den berömda "arbetarklassen" också sitter och gör sig förmer än andra? De har ju arbetat ur sitt anletes svett, farfars far satt minsann på en kolmila och nu sitter jag på samma kolmila och tror inte att jag är någon.
Vänta lite här nu, hur skiljer sig ditt orerande i din kolumn från det som enligt dig förekommer i de sunkiga korridorsköken som du beskriver och (förhoppningsvis) har besökt?
Hur länge var du i Lund under ditt besök? Hur många studenter träffade du på? Hur många pratade du med?
Ditt sätt att skriva skiljer sig inte speciellt mycket från Linda Rosings sätt att söka uppmärksamhet. Hon tar en kroppsdel och förstorar upp den till bristningsgränsen: på så sätt får hon massor med uppmärksamhet och blir helt plötsligt "Någon att (ehum) Räkna Med".
Du och dina likar tar en åsikt grundat på en liten företeelse och förstorar upp den till bristningsgränsen: på så sätt får du massor med uppmärksamhet och blir plötsligt "Någon att (ehum) Räkna Med".
Nå, det är inte du och det skrivnas enfald som jag egentligen borde vända mig emot utan snarare mot de som väljer att det borde publiceras. Är inte det fascinerande så säg?
Hälsningar
/Helena Walker Lidén
Hälsningar
/Helena Walker Lidén
Braingar
Min lilla sötnos har fått en löplina på min uteplats. Hon spanar på inkräktarna.
Justja.. och jag har inte blivit övergiven. Darling är kvar i Kungsbacka och gör saker som man gör på västkusten, lackar och slipar (kanske inte i den ordningen men vafan) nån båt och jag är här och arbetar. Fast det hade varit bättre om han vore här och slipade och lackade mig.. så blev jag lite snygg..
Våld
Häromdagen hörde jag på nyhetsmorgon att "våld aldrig löser någonting, dialog gör det". Det är fint att säga så och det är ju sant.. men samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på ett projekt med arbetsnamnet Tredje Riket. Det Tredje Riket slogs ner med våld och jag tror inte för en sekund att någon slags dialog hade fungerat där. Det finns andra sådana exempel. 30-åriga kriget hade inte fortsatt i 30 år om det gått att lösa via diplomati. Många av dessa megakrig har helt enkelt handlat om utnötning av den andras resurser. När parterna låter det gå så långt att de till och med beordrar förstörelse av de egna ägorna när de ser att det verkar gå åt pipan - då har dialog aldrig varit ett alternativ. När ett krig redan rasar på grundvalarna av åsikter som stålsatts under många många generationer löser våld det - till slut. Det är ingen bra lösning och problemet kunde kanske ha lösts långt tidigare m.h.a. diplomati. Men jaja. Det är bara intressant att ifrågasätta alla dessa vackra pk-uttalanden, därmed inte sagt att jag tycker att dödsstraff är ok. Det gör jag inte.
Farbror målare har varit här och målat om mitt sovrum. Jag dödade honom för han valde fel färg och sa att jag inte hade något att säga till om. Ett typiskt sådant exempel på en dialog som hade kunnat hållits tidigare, men i det skedet var det försent.
Nej. Vi börjar om. Farbror målare har varit här och målat mitt sovrum vitt. Det blev himla käckt, fast slö som jag är har jag inte orkat putta tillbaka alla möbler och skit förrän idag. Herreminje. Jag lever i nån slags lagerlokal, invaderad av myror. Det problemet kan jag garantera att inget annat än våld löser. Jag ska slå ihjäl de allihopa en och en och sen ska jag skända deras små kroppar genom att stoppa kladdiga och oproportioneliga saker i deras små kroppsöppningar. Det ska bli morgondagens projekt.
Farbror målare tog dessutom ner lappen som jag har på min ytterdörr där det står "Våld". Många kanske undrar varför jag har den, och det ska jag nu berätta. Min ringklocka har inte fungerat förut ifall man inte har slagit på den med stor kraft: våld. Det är synd om den stackars Jehovasen som står där utanför och trycker och trycker men inte lyckas producera något ljud. Därför hade jag instruktioner på dörren. Jag är medveten om att denna lapp skulle kunna provocera till elakheter gentemot mig. Det var kanske det som Farbror målare också insåg eftersom han fixade biffen. Hyvens farbror den där målaren, han lagade min ringklocka.
Sist vill jag berätta om en liten anekdot från livet. Jag gick glad i hågen in på en affär mitt i stan häromdagen för att investera i ett frimärke. Varför jag använder frimärken kan man undra om man inte känner till CSNs sätt att hantera ansökningar. Nå. Jag gick iaf mot affären med en femma och en femtioöring glatt klirrande mellan tummen och pekfingret. På min väg passerade jag nån mansperson som satt på gatan och spelade dragspel. Han sken upp när han såg mig och sa "Hej, godmorgon". Jag tittade glatt på honom och sa "Hej hej!" och gick in i affären. Sen insåg jag att det var den klirrande frimärksbudgeten han hade gått igång på - inte mig. När jag insåg det bestämde jag mig för att stanna inne i affären under lång tid, så nu vet jag precis vilka konserver som finns på Hemköp mitt i Lund. Fint.
Nu ska jag lägga mig till sängs. Adieu.
Farbror målare har varit här och målat om mitt sovrum. Jag dödade honom för han valde fel färg och sa att jag inte hade något att säga till om. Ett typiskt sådant exempel på en dialog som hade kunnat hållits tidigare, men i det skedet var det försent.
Nej. Vi börjar om. Farbror målare har varit här och målat mitt sovrum vitt. Det blev himla käckt, fast slö som jag är har jag inte orkat putta tillbaka alla möbler och skit förrän idag. Herreminje. Jag lever i nån slags lagerlokal, invaderad av myror. Det problemet kan jag garantera att inget annat än våld löser. Jag ska slå ihjäl de allihopa en och en och sen ska jag skända deras små kroppar genom att stoppa kladdiga och oproportioneliga saker i deras små kroppsöppningar. Det ska bli morgondagens projekt.
Farbror målare tog dessutom ner lappen som jag har på min ytterdörr där det står "Våld". Många kanske undrar varför jag har den, och det ska jag nu berätta. Min ringklocka har inte fungerat förut ifall man inte har slagit på den med stor kraft: våld. Det är synd om den stackars Jehovasen som står där utanför och trycker och trycker men inte lyckas producera något ljud. Därför hade jag instruktioner på dörren. Jag är medveten om att denna lapp skulle kunna provocera till elakheter gentemot mig. Det var kanske det som Farbror målare också insåg eftersom han fixade biffen. Hyvens farbror den där målaren, han lagade min ringklocka.
Sist vill jag berätta om en liten anekdot från livet. Jag gick glad i hågen in på en affär mitt i stan häromdagen för att investera i ett frimärke. Varför jag använder frimärken kan man undra om man inte känner till CSNs sätt att hantera ansökningar. Nå. Jag gick iaf mot affären med en femma och en femtioöring glatt klirrande mellan tummen och pekfingret. På min väg passerade jag nån mansperson som satt på gatan och spelade dragspel. Han sken upp när han såg mig och sa "Hej, godmorgon". Jag tittade glatt på honom och sa "Hej hej!" och gick in i affären. Sen insåg jag att det var den klirrande frimärksbudgeten han hade gått igång på - inte mig. När jag insåg det bestämde jag mig för att stanna inne i affären under lång tid, så nu vet jag precis vilka konserver som finns på Hemköp mitt i Lund. Fint.
Nu ska jag lägga mig till sängs. Adieu.
