Helenan

Nu har jag bara 50 sidor kvar, sen ska här skrivas fint. Sen ska här bli färdigt. Imorgon skall det bakas julbak. Kissnödig är jag också. Det är inte ofta man skriver det i sin blogg.. eller blogg och blogg. Dagbok. Blogg är töntigt och modefånigt. Dagbok har jag skrivit sen jag var fem år och det ska jag fortsätta med tills jag blir jättegammal och fem. Fan vad jag tycker att de här pedagogerna är tråkiga. Det enda som lyfter upp min dag litegrann är att jag då och då kan gå in på det forum som vi har i vår grupp och se vad för nytt som har kommit angående naturvetenskap vs humaniora. Jag skulle aldrig komma på tanken att sätta upp det ena mot det andra, men vi har en kvinna i vår grupp som hemskanens gärna vill jämföra och stöta och blöta tills alla har förlorat förståndet. Hon vill påpeka att hon är invandrare och speciell på det sättet. Dessutom vill hon hemskt gärna påpeka att hon är doktor i kemi och därför inte är bekant med någonting som är abstrakt. Den senaste underbara frasen: "Jag som naturvetare tycker också att det är för mycket". Eh.. ja.

Till slut tyckte jag att det var lite väl.. ja, bara väl helt enkelt och skrev svar på inlägget. Se nedan:

Naturvetare:
Jag vill bara göra ett kort inlägg. Jag tycker att det är intressant det som Dysthe skriver i sin bok om "att ställa autentiska frågor" och att svaren inte är givna. Jag kan förstå att man kan göra detta i historia, svenska, samhällskunskap osv, men vad jag inte förstår är hur man ska tillämpa detta i naturvetenskapliga ämnen. Alla frågor som läraren ställer är ju redan förhandsbestämda. Det är inte förrän man börjar forska då man inte har en förhandsbestämt svar. Jag ville bara slänga ut detta, för jag kanske hittar svaret i en av böckerna. Men har en av er redan ett bra svar, så berätta i så fall för mig hur man kan ha öppna frågor inom naturvetenskapen. Jag har i alla fall inte hittat svaret i Dysthe boken och inte än så länge i Egidius boken. Jag får fortsätta läsa och se om jag får en vetting förklaring någonstans.

Helenan:
Jag skulle vilja säga att ju lägre nivå man läser på i svenska, historia och samhällsvetenskap desto mer förutbestämda svar finns det för alla. Det finns ingen som ställer autentiska frågor till en a-student på historia, typ "vem var det som sköt Karl XII" utan det handlar ju om frågor som har lika konkreta svar som frågan om vilken formel ett grundämne har. Varför föll Romarriket? Jo, pga. faktor A, B, C och D. Sen att det finns en X som hävdar att Y också hade betydelse det kommer på en högre nivå. Men även detta, precis som de teorier som vi läser om i Egidius bok är ju i sig fakta. Vad tycker Rousseau? Jo, han tycker att känslolivet har betydelse. Sen att man kan jämföra Rousseaus åsikter om detta med Durkheim och konstatera att de inte är ense och sen tolka det utifrån egna förutsättningar det är det som är den abstrakta humanioran, men den kommer inte in förrän på forskarnivå precis som för naturvetenskapliga ämnen. Precis som du själv säger --- så finns det saker som man inte vet inom naturvetenskapen precis som inom historian eller svenskan. Men det hindrar inte att det i alla fall finns rena fakta även inom samhällsvetenskapliga ämnen. Ett finit verb är finit helt enkelt, och formeln för silver är AG. Det är inte så flummigt som jag får intrycket av att du tror.