Övning i läraryrket
Jag känner mig skitstressad på nåt sätt. Det är bara bra program på teve, nu och sen men jag måste duscha och göra mig iordning för morgondagen och inte komma i säng för sent för då kommer jag inte upp imorgon. Det är verkligen döden det här med att pendla. Jag har blivit så bortskämd med att kunna räkna med 10 minuters restid. Nu när cykeln är överkörd och min dagliga syssla 10 mil bort måste jag verkligen planera mina dagar. Gah. Och jag får inte vara så skittrött att jag gäspar hela tiden för det gör ju rent ut ont, och hur fånigt är inte det? Jag vill vara normal i trynet nu. NU! Skit.
Min praktik i Ängelholm är livad om än lite seg. Lite då och då måste vi samlas ihop som en hjord och besöka en förskola eller en särskola. Inget ont om förskolor eller särskolor, utan gud fördöme mitt dåliga sätt, ont om de människor jag måste spendera dagen med. Eller inte alla.. men nästan. Det handlar om 19-20:åriga tjejer som verkligen ääääählskar barn och som självklart har gått bf på gymnasiet eller medelålders kvinnor som sitter strama som överspända brokablar och antecknar allt som sägs fast det bara är instruktioner om var toan är. Det saknas något i dessa människor.. något som jag vill ha i människor som jag har runt omkring mig. Jag vet inte om det handlar om samma ålder, jag tror inte det. Jag kommer skitbra överrens med alla på jobbet som är yngre än mig. Jag vet inte vad det är.. jag har väl nåt slags problem med mig själv och känner ett behov just nu av att vara en bitch. Jag saknar mina babes MoHoJ, det är helt galet att vara i skolverksamhet utan åtminstone någon av dem.
Fast det bör sägas att jag lägger vikt vid att jag sa "nästan" när det gällde de jag var med. Det visade sig att herrarna hade en väldigt sund och road inställning till världen. Inte så jävla uptight skånskt som dessa kabelkärringar har.
Mina två praktikdagar har sett ut som följer:
På måndagen pallrade jag mig upp innan klockan ens börjat slå. Det var så tidigt att jag nog inte hade somnat än. Efter att ha fått redig hjälp från Thi hittade jag till stadshuset i Ängelholm och spenderade morgonen där i Ormgropen. Sen fick vi bröd och kaffe. Plötsligt hade jag stora ögon igen 8) Efter en massa information om var vi skulle vara och varför fick vi order om att gå till en datasal (!) och kolla upp vår skolas hemsida (!!). Jag smet ut och gick på stan i lite drygt en timme innan jag skulle träffa handledaren. När jag hittat till gymnasieskolan (den enda i Ängelholm, SKITSTOR) traskade jag resolut in och fick en chock. Alla var jättestora och såg ut att vara minst 10 år äldre än mig. Jag kände mig som en 4a eller nåt och blev tvungen att gå ut en sväng och samla mig lite. Sen gick jag in och letade mig fram till min handledares rum och knackade på. Han öppnade och jag fick en liten introduktion till min värld den närmsta tiden. Han var skitcool och helt sund och bra. Ypperligt. När det var avklarat presenterades jag för en av de klasser jag skulle vara med och undervisa i andra veckan. Den klassen bestod bara av gossar som var så pratiga och roliga och framför allt skärpta. Coolt. 8) När detta var avklarat tog jag ett litet snack om det jag upplevt och gick ner till tåget. Där fann jag en av undantagen i gruppen som skulle åka till Malmoe, vi höll på att missa tåget för vi var båda övertygade om att det inte var vårt tåg fram till sista sekunden. Sen åkte jag hem, la mig och vilade och ordnade med denna dag. Denna dag kom. Jag vaknade tidigt som attans av att jag låg på en vass platsbit. Tydligen hade jag en gång för alla blivit trött på min väckarklockas tickande och plockat isär den i sömnen. Ganska stört 8) Jag åkte iaf i tid till Ängelholm igen och hälsade på litegrann i lärarrummet och var som hastigast med och presenterade mig för klass no. 2 som jag ska vara involverad i. Sen fick vi, som skrivet, besöka en särskola och efter detta åka hem. Jag blev skitglad att jag skulle komma hem en timme tidigare än dagen innan. Tills det visade sig att det gick tåg en gång varannan timme. Bajs. Så jag fick vänta på ett tåg i en timme och sen tog det 1,5h att ta sig hem. Ofantligt oekonomiskt med tiden.
Väl hemma tvättade jag och tvättade och lagade mat och tvättade lite mer och nu sitter jag och vet inte om jag ska duscha och lägga mig eller om jag ska kolla på det jag vill kolla på på teven. Hm hm.
Jag funderar även på andra saker. Jag följer min psykologs hemläxa på ett sätt. På ett annat sätt gör jag det inte alls. Jag är rätt duktig på att underminera marken jag står på genom att skaffa styrka någon annanstans ifrån, någonstans som kanske inte är pålitlig. Istället för att bygga upp den från min egen insida. Eller kan man anklaga mig för att inte bygga upp styrka från insidan? Jag vet inte. Jag vet varken ut eller in när det gäller vad det är som är bra eller ej. Det sämsta är kanske att jag inte litar på min egen förmåga för fem öre. Äh.. jag vet inte vad det sämsta är. Jag vet bara att det är något som är fel med mig som jag inte får veta vad det är och därför kan jag varken jobba på det eller berätta det för andra personer. Det är knivigt.
Min praktik i Ängelholm är livad om än lite seg. Lite då och då måste vi samlas ihop som en hjord och besöka en förskola eller en särskola. Inget ont om förskolor eller särskolor, utan gud fördöme mitt dåliga sätt, ont om de människor jag måste spendera dagen med. Eller inte alla.. men nästan. Det handlar om 19-20:åriga tjejer som verkligen ääääählskar barn och som självklart har gått bf på gymnasiet eller medelålders kvinnor som sitter strama som överspända brokablar och antecknar allt som sägs fast det bara är instruktioner om var toan är. Det saknas något i dessa människor.. något som jag vill ha i människor som jag har runt omkring mig. Jag vet inte om det handlar om samma ålder, jag tror inte det. Jag kommer skitbra överrens med alla på jobbet som är yngre än mig. Jag vet inte vad det är.. jag har väl nåt slags problem med mig själv och känner ett behov just nu av att vara en bitch. Jag saknar mina babes MoHoJ, det är helt galet att vara i skolverksamhet utan åtminstone någon av dem.
Fast det bör sägas att jag lägger vikt vid att jag sa "nästan" när det gällde de jag var med. Det visade sig att herrarna hade en väldigt sund och road inställning till världen. Inte så jävla uptight skånskt som dessa kabelkärringar har.
Mina två praktikdagar har sett ut som följer:
På måndagen pallrade jag mig upp innan klockan ens börjat slå. Det var så tidigt att jag nog inte hade somnat än. Efter att ha fått redig hjälp från Thi hittade jag till stadshuset i Ängelholm och spenderade morgonen där i Ormgropen. Sen fick vi bröd och kaffe. Plötsligt hade jag stora ögon igen 8) Efter en massa information om var vi skulle vara och varför fick vi order om att gå till en datasal (!) och kolla upp vår skolas hemsida (!!). Jag smet ut och gick på stan i lite drygt en timme innan jag skulle träffa handledaren. När jag hittat till gymnasieskolan (den enda i Ängelholm, SKITSTOR) traskade jag resolut in och fick en chock. Alla var jättestora och såg ut att vara minst 10 år äldre än mig. Jag kände mig som en 4a eller nåt och blev tvungen att gå ut en sväng och samla mig lite. Sen gick jag in och letade mig fram till min handledares rum och knackade på. Han öppnade och jag fick en liten introduktion till min värld den närmsta tiden. Han var skitcool och helt sund och bra. Ypperligt. När det var avklarat presenterades jag för en av de klasser jag skulle vara med och undervisa i andra veckan. Den klassen bestod bara av gossar som var så pratiga och roliga och framför allt skärpta. Coolt. 8) När detta var avklarat tog jag ett litet snack om det jag upplevt och gick ner till tåget. Där fann jag en av undantagen i gruppen som skulle åka till Malmoe, vi höll på att missa tåget för vi var båda övertygade om att det inte var vårt tåg fram till sista sekunden. Sen åkte jag hem, la mig och vilade och ordnade med denna dag. Denna dag kom. Jag vaknade tidigt som attans av att jag låg på en vass platsbit. Tydligen hade jag en gång för alla blivit trött på min väckarklockas tickande och plockat isär den i sömnen. Ganska stört 8) Jag åkte iaf i tid till Ängelholm igen och hälsade på litegrann i lärarrummet och var som hastigast med och presenterade mig för klass no. 2 som jag ska vara involverad i. Sen fick vi, som skrivet, besöka en särskola och efter detta åka hem. Jag blev skitglad att jag skulle komma hem en timme tidigare än dagen innan. Tills det visade sig att det gick tåg en gång varannan timme. Bajs. Så jag fick vänta på ett tåg i en timme och sen tog det 1,5h att ta sig hem. Ofantligt oekonomiskt med tiden.
Väl hemma tvättade jag och tvättade och lagade mat och tvättade lite mer och nu sitter jag och vet inte om jag ska duscha och lägga mig eller om jag ska kolla på det jag vill kolla på på teven. Hm hm.
Jag funderar även på andra saker. Jag följer min psykologs hemläxa på ett sätt. På ett annat sätt gör jag det inte alls. Jag är rätt duktig på att underminera marken jag står på genom att skaffa styrka någon annanstans ifrån, någonstans som kanske inte är pålitlig. Istället för att bygga upp den från min egen insida. Eller kan man anklaga mig för att inte bygga upp styrka från insidan? Jag vet inte. Jag vet varken ut eller in när det gäller vad det är som är bra eller ej. Det sämsta är kanske att jag inte litar på min egen förmåga för fem öre. Äh.. jag vet inte vad det sämsta är. Jag vet bara att det är något som är fel med mig som jag inte får veta vad det är och därför kan jag varken jobba på det eller berätta det för andra personer. Det är knivigt.
Kommentarer:
Trackback