Helenan

Idag är jag verkligen en sorglig syn för ömma ögon. Mitt hår är långt och slitet och ansiktet är trött och bulligt. Bulligt pga att svullnaden aldrig riktigt går ner i högerkinden och trött för att jag inte kan sova på nätterna. Usch och blä.. jag vill att ansiktet ska bli normalt igen så jag får ha en normal kind som inte känns helt konstig och spänd och jag vill att någon ska komma och klippa av mig håret och jag vill så många saker. Jag vill kunna gå ut i månskenet och promenera, men det är läskigt. Något måste ske. Vad ska jag göra som är konstruktivt och bra?

Först och främst måste jag sluta ha destruktiva tankar. Jag ska börja ha jävligt positiva och konstruktiva tankar om mig själv och skriva dem här och säga dem till mig själv när jag får chansen.
Nu hade jag skrivit 13 rader med positiva egenskaper hos mig själv här som jag tänkte att jag skulle visa upp så att folk fick se hur cool och självsäker jag är. Men det är jag inte. Det är fan helt omöjligt att vara självsäker hela tiden. Jag kan skriva en positiv sak om mig: jag är snäll som fan. Men låt oss vara ärliga - det är inte det som är det väsentliga.