Helenan

Jag försökte skriva en lista om mig själv som listade saker som jag var bra på och som jag inte var bra på.. men det blev så fånigt. Jag tordes inte skriva nåt på "bra på" för jag är så livrädd att det ska vara så att det är nåt som jag tror att jag är bra på och så kommer nån och knackar mig på axeln och säger "eh, Helena.. du är bra på mycket men inte det, faktiskt". Jag vet inte varför det skulle vara så förödande för mig.. men det skulle det. Jag var påväg att skriva att jag är bra på att lyssna på folk som har problem. Men så kom jag att tänka på att jag kanske är en sån person som tror att hon lyssnar men sen visar det sig att jag egentligen bara pratar om mig själv hela tiden och inte alls lyssnar.. Hm. Det enda jag kunde komma på som jag listar som att jag är bra på är att sjunga. Det kanske är så att jag inte är det.. att jag blivit lurad under hela min uppväxt och alla egentligen tycker att jag gör bort mig men låter mig hållas.. 8)
Fast nja.. isf tror jag inte att jag skulle ha fått sjunga på systers bröllop. Nån måtta får det ju vara på den goda minen.

Jag har hittat en version av Greensleeves med Oslo gospel choir, det ska bli intressant att höra. Om någon sitter på någon ovanlig Greensleeves så vill jag gärna ha den. Jag vet att det finns en med Celtic bagpipes, om någon har den vill jag också gärna ha den. I mina öron är Greensleeves det mest fulländade musikstycke som finns.. jag undrar varför jag tycker det och jag undrar hur det skulle se ut ifall man översatte melodin till siffror. Nåväl.

Jag funderar mycket på varför musik berör mig så himla mycket.. jag undrar om det är för att jag är så jävla känslig och känslosvallande eller om det bara är såhär för alla människor. Jag har ju redan berättat om att jag under min uppväxt alltid började gråta när jag hörde musik som gick i moll.. när jag hör greensleeves så får jag gåshud över hela kroppen, även om det är en version som jag hört tusen gånger förut. Detsamma gäller när jag sjunger i kör - vilket jag verkligen borde börja med igen. Jag blir helt rysande och uppfylld av de vackra rösterna och stämmorna som finns runtomkring och bara den känslan gör att man själv kan bära toner till helt andra höjder än man skulle kunna hemma på kammaren. Det är lustigt. Jag borde mäta någongång var mitt spann ligger, sånt ska man ju veta har jag hört.. 8)

Nåväl. Just nu kan jag inte sjunga någonting för jag har så jävla ont i halsen i vanlig ordning. Clovis springer omkring och stannar i vissa krön och säger "äää" innan hon fortsätter och springer och springer och springer både vertikalt och horisontellt 8) Sötnosbäbi. När jag kom hem mötte hon mig i dörren med en harkrank i munnen som hon hade mördat ihjäl. 8) Nu är hon så söt att jag måste leka med henne. Hejsvej.