Helenan

Uääh. Åter till mitt limboliv. Gnäll gnäll, ingenting händer. Det som har hänt idag är att jag blev attackerad av täcket. Jag gick intet ont anande förbi min egen säng när plötsligt täcket hoppar på mig i ansiktet. Det visade sig sedan att det var Clovis som låg under påslakanet och som såg mig genom detta och fick för sig att en attack vore bra. Hon är knäpp i huvudet den där. Lite innan hade hon legat på skärmen och petat och vickat på lampan jag har på skrivbordet bara precis så mycket att den inte tippade helt. Som om hon skulle testa mig och se hur mycket uppfostran jag hade i mig. Som tur var vaknade jag med nåt slags sjukt humör imorse när klockan ringde. Klockan ringde och jag tog tag i sänglampan och försökte dra ner den i sängen. Anledningen till detta var att jag tyckte att ljudet var det vackraste jag någonsin hört och jag tänkte att en matchande vacker bild nog måste visa sig i sänglampans fot. Sen vaknade jag ordentligt och undrade varför i helvete jag hade ställt klockan och kom på att det var för att jag skulle tvätta. Efter att ha skrattat gott i mitt inre åt detta och börjat gå in för att somna om kom jag på att jag ska ju sluta skylla ifrån mig nu och börja bete mig som en vuxen människa. Så jag tog mig upp, packade ihop tvätt och satte igång med tvättande. Mellan varven kuvade jag den lilla sturska - som kan skådas här nedan:


Idag ska jag till Malmoe och hjälpa till att flyttstäda. Inte världens tjohosyssla kanske men jag får se annat än dessa fyra väggar (eller hur många väggar det nu är) eller iaf denna omnejd. Tänk att jag skulle bli så knäpp av att inte jobba. Men jag tänker inte gå tillbaka till jobbet den här veckan.. om inte annat så behöver mina fötter och min hals återhämta sig.

Jag gick och handlade förut i princip enkom av den anledningen att jag skulle ta ut pengar till bussen i samma veva. Men icke, det glömde jag. Jag var för upptagen med att vara medveten om mina köp. Jag kan handla i princip vad som helst. Gravtest, kondomer, intimtvål, tamponger, ätbara underkläder you name it. Men jag gillar inte att handla toapapper tillsammans med något ätbart. Speciellt inte på Willys där allt är i storpack. Man bara känner blickarna från alla framför och bakom i kön. "Jahaaa.. hon ska vräka i sig 2,5kg potatissallad och sen sitta på toa och skita ut det". Inte för att det är så konstigt att man måste gå på toa då och då.. men ändå, jag vill inte skylta med det. Jag tycker över huvud taget inte om att handla så att det är uppenbart vad man ska göra. Någon gång handlade jag en massa parteyprylar till mitt födelsedagskalas och då får man alltid någon kommentar från kassörskan/kassören. "Jasså, du ska ha kalas" etc. Överhuvudtaget tycker jag inte speciellt mycket om kallpratskommentarer som är helt ointressanta. Chocka mig istället med nåt skitspännande.
Kassanissen hade sin "kassamanual" så jag kunde se den när jag stod i kön. På den stod att man skulle skapa kontakt med kunden och endast ens egen fantasi satte gränser för detta. Jamen jaaaaa. Fantasin är inte så fantastisk. Kan de inte berätta om nåt skitskoj eller chockerande? Jag lovar att jag skulle känna en kontakt då.. Fast ja. Jag befinner mig ju också i en kassa då och då och jag brukar ju inte direkt berätta om mina senaste eskapader. Man kanske skulle börja med det? Näe. Det är inte det jag vill höra heller.. men ha lite humor. Gah.

Jaja.. jag vet inte vad jag gnäller över. Så länge de håller decimalerna på rätt ställe när de slår in summan som ska dras från mitt kort är jag nöjd.

Det kliar väldigt mycket på mina armar. Jag har legat ute i gräset max en kvart och nu känns det som om jag har legat i ett hav av nyponfrön. Gaaaaaaaaaaah. Mycket ska man behöva stå ut med.. Jävla allergi. Justja.. jag var nära att inte berätta dagens traumatiska grej. När jag var ute med Klåns och bara låg i största allmänhet kommer den oreangea katten och ska bråka med lillclov. Clovis visste inte vad hon skulle ta sig till så hon sprang hem och ställde sig mitt på vardagsrumsgolvet och fräste och fräste. Nu har hon upptäckt en prick på golvet som går omkring. Heja 8)

Precis som vanligt har jag ont i vänster sida av halsen och det slemmas och slemmas. Gah!

Nåja.. jag har roat mig med att prata med min kusin och Jonte. Jonte hade en lektion imorgon att förbereda som jag inte avundas honom. Hans scheman har rörts ihop på nåt sätt så imorgon ska han under 90 minuter ha lektion med SvA, SvB, SvA2, SvB2 i samma sal och samtidigt. Tjoho! Det verkar bli referat för hela slanten och efter att vi tillsammans tagit reda på de strikta riktlinjerna för att skriva ett regelrätt referat lämnade jag honom åt hans gravida fru 8)
Att prata med kusinen var också skitkul. Vi var rätt tighta förr i världen men sen gick hennes pappa bort och våra gemensamma somrar blev ett minne blott. Men nu har jag träffat henne två gånger i somras. Först på morfars begravning och sen på Johannas bröllop. Det var hur kul som helst att träffa henne då (även om det inte var skitkul på begravningen, men det kändes bra). Nu pratade vi i en timme om allt möjligt kul och det kändes skönt att prata med någon som man inte pratat med på länge men som ändå kände morfar och mormor och som förstår vad man menar när man säger att det är väldigt många separationer nu på en gång. Hon har dessutom det att hennes närmaste bundsförvant, hennes bror, har flyttat till Paris nu i dagarna 8( Det var hon inte glad över stackarn. Jag förstår det. Jag minns hur det var när min syster flyttade till Bryssel för ett år bara.. jag höll på att dö. Jag var inte alls beredd på hur känslosvallande det skulle vara och det faktum att det var i närheten av farmors död (dvs mitt första nära dödsfall) gjorde att jag blev helt knasig länge. Efter det fick jag för mig att jag började gråta mycket lättare och allt vad det var.. jag vet inte. Jag har nog alltid haft lätt för att gråta, men när farmor dog och jag och Johanna skildes från varandra var det äkta ordentlig hjärtskärande sorg.

Nu vet jag att jag inte har upplevt den värsta sorgen. Den man känner när ens närmaste eller ens barn helt överraskande går bort eller så.. så jag säger inte att det jag har varit ledsen över är värre än det. Men de är de värsta som jag har upplevt.

Jag har två andra sorger som verkligen, verkligen har satt spår i min hjärna. Den ena är nu när morfar dog. Det var och är verkligen inte kul. Det river i övre delen av magen och jag vill bara inte att det ska vara så. Inte än. Jag drömmer och drömmer om honom och hans stickiga haka och jag vill inte att mormor ska vara ensam en enda sekund. Om de nu måste gå bort så ville jag att de skulle göra det på exakt samma sekund - tillsammans. Men jaja.
Den andra grejen är när jag bröt med mina bästa vänner för lite mer än ett år sedan. Det kanske inte låter så hemskt för de oinvigde men det var verkligen, helt säkert, bland det värsta jag varit med om. Mor och far var så snälla och försökte hjälpa och tassa på tå men jag kunde inte göra något annat än att gråta, gråta, gråta, älta och gråta. När mor och far en gång bara litegrann började tjafsa om vilket som var bästa sättet att svara på mitt ältande så blev jag helt galen och sprang ut i mörkret och grät så mycket så jag trodde att jag skulle svimma mitt i vägen. Jag spydde flera gånger bara pga att jag grät så himla mycket. Det var hemskt, hemskt, hemskt och hemskt. Jag vet inte varför det var en sådan fruktansvärd grej för mig så jag var tvungen att gråta hela vägen från Lund till Kalmar och sen resten av natten... men jag tänker inte på något sätt försöka bortförklara det. Det var exakt så hemskt som jag återberättar det och det är fortfarande inte i närheten av ok. Så känner jag så så är det helt enkelt. Sen om hela världen tycker att jag är tramsig och ska skärpa mig är det inte mycket att göra åt. Jag skiter i det faktiskt.

Helena har kommit hem. En snabbvisit av henne har vi åtnjutit innan hon ska låsa in sig med pojken i några dagar. Jag är så jävla kärlekskrank att jag snart friar till den första jag ser här utanför dörren. På fredag ska vi ha parmiddag. Oh så sött. Satc handlade om de giftas krig mot singlar. Jag vet inte riktigt ifall det riktigt har blivit så i mina kretsar.. men det kommer nog med åren 8)

Ärligt talat så skiter jag i vilket. Jag skiter i det mesta just idag. Jag är så förbannat LESS så jag kan dö. Som tur är sker det någonting på fredag. Jag ska börja Historia D-kursen äntligen. Stålande. Jag ringde idag och tänkte snyfta in mig men det var hur lätt som helst för hon som har blivit den nya studievägledaren är min förra övermentor när jag var mentor. Så det ordnades med ett snabbt adressutbyte 8)

Till nästa termin är tanken att jag ska läsa Historia D, Lärarutb. i Malmö (på distans iofs), vara köksmästare och vara med i kören. Dessutom ska jag försöka jobba lite då och då så jag kan betala tillbaka mina skulder. Tjoho! Ska jag fria till någon så lär det ska bli nu.. för sen har jag inte tid 8)

Nej nu ska jag lägga mig. Men det skiter nog ni i. Hejdå.

Igår och i förrgår var jag så glad. Jag kunde svälja utan att rynka näsan, jag kunde gå flera timmar utan att nysa och jag behövde inte snyta mig en gång i kvarten. Hej. Nu gör det ganska så ont i halsen igen. Jag nyser som ett cepe och jag har redan snytit mig två gånger sen jag vaknade (halv 14, jag vet inte varför). Jag har blivit förkyld IGEN! Wtf! Jag har ju inte varit på jobbet ens. Det enda jag gjorde igår var att lämna lägenheten och åka till Malmö en sväng i en luftkonditionerad och bra bil tillverkad på 2000-talet. Goddamnit! Kan det gå över någon gång? Är det det att jag hade en glipa mellan linnet och jeansen igår? Är det där förkylningen kryper in? Eller var det för att jag inte hade koftan på mig hela tiden utan ibland - när jag höll på att dö av värmeslag - lät jag bli att ha den på mig, eller iaf inte knäppt. Vi handlade cykeldäck i Burlöv igår... är det där bakterierna frodas? Nu är det ju inte ens något damm här hemma.. allt det rensade jag bort igår ju! Det är rent, luktar citron, solen skiner, jag har sovit mer än tillräckligt och fanskap i helvetet. Låt mig vara jävla hosta, snor, slem och ontihalsen!

Jag drömde att jag var tvungen att flytta till ett korridorrum och bo ihop med de människor som jag inte längre bor ihop med. Ett litet korridorrum som vi delade på fyra pers. Det var minst sagt påfrestande. Men hyran var väl låg och jag hade mycket saker som jag kunde shoppa. Gaaaah!

Hösten är så jävla störig.. man vill bara shoppa arschlet av sig men så har man inget arschle att offra för det har man svultit bort under sommaren då man i snitt tjänade 30öre/h och inte fick jobba mer än 4h/vecka. Jag kanska ska ta och ordna så jag kan börja min dag och gå ut och kolla posten och sånt.. jag har hört att det är det senaste. Hejsvej.

Eftersom mitt liv inte innehåller mycket annat än mjölk och nytt groende liv i min diskho är jag nu i extas och tänker mig att jag är head over heals superkär i mitt lilla fynd - min moccakappa som jag hittat när jag rotat bland mina grejer i källaren. Nu är bara frågan: skall den piffas upp med päls på kragen och/eller på ärmsluten eller ska jag bara låta den vara som den är och ha accessoarer? Detta är viktiga beslut och därför bifogar jag bilder på inte bara själva kappan utan fånflinande mig i:

...utan även på kappan med mig fånflinande i:

Vad tycker ni som goda läsare och tyckare? Ska jag smälla på en massa fluff eller ska jag låta den vara? Jag har en moccaspray så den ska inpregneras. Hur coolt är det inte att ha den där tunga grejen. Jag har köpt den på second hand för 6-7 år sedan. Ha, in your face "kan du aldrig vara lite cool"-Nagaa 8)

Fast till saken hör försås att jag sitter och lusläser Elle och kollar in hur man kan modifiera på snyggaste sätt. Det är inte lätt att ha mycket tid. Något annat som inte är lätt är att sy i tre lager mocca. Själva kappan väger helt säkert flera kg så ni kan ju tänka er hur tjock moccan i den är. Stora och viktiga beslut. 8)

Mor och far var här idag och tog med mig på utställningen vid Turning torsos fot. Så jävla kul. Jag älskar utställningar, häftiga byggverk, äventyr och Turning Torso. Sen fick jag ett nytt framdäck till cykeln och pizza att äta. Det var finemang. Jag blev mätt som ett spätt.

As we speak anländer söta H till Lund och till Nagaa. Det blev lite för sent för mig för att vara välkomstkommitté. Tråkigt. Alla har sådana upptagna liv i min semestervecka. Men jaja.. jag får väl leka på egen hand då med min kappa och min dansmatta.

För att helt enkelt strunta i det senast skrivna och återgå till mina prylar så vill jag inflika att jag behöver vinterskor som är snygga. Gärna stövlar som är varma, tåliga och lågklackade. Jag vet att jag är kort som självaste fan (eller ja, Tomtenissen) men jag pallar inte att gå omkring med höga klackar hela dagarna. Mina stackars fötter som för många år sedan började sjunga på sista versen klarar inte det dag ut och dag in. En blygsam liten kilklack möjligtvis. Jag får se över detta.

Vad har jag mer att komma med? Ingenting. Det är varmt som fan här i lägenheten och jag har som vanligt kollat på CSI, satcx2 och blivit lika kärlekskrank som vanligt. Men jaja.

Inatt diskade jag. Det var fantastiskt. Jag minns inte senast jag diskade. Till saken hör att jag har extremt mycket porslin och glas så jag kan gå många, många dagar utan att behöva diska. Anledningen till detta var att mor och far ska komma och hälsa på idag. Detta är också anledningen till att jag har gått upp innan tvåsiffrigt. Skitjobbigt var det. Clovis vet vad som väntar, hon springer undan så fort benen bär henne när jag är uppe såhär tidigt. Jag är inte speciellt mysig då.

Idag ska jag alltså städa och invänta föräldrarna. De sa att de skulle komma framåt eftermiddagen. Dock känner jag dem rätt och vet att de i bästa fall kommer att ringa om en timme och säga "hej, är du hemma?". Vilket är en sådan knasig fråga för 1. Det är väl klart att jag är hemma och 2. varför säger de inte bara "vi kommer nu"? Nåja.
Det jag skulle komma till med diskningen var att det för första gången i mitt liv faktiskt börjat gro två grejer i botten på diskhon. Det var två taniga gröna saker med ett blad var på som verkade ha funnit sin grogrund i disktrasan. Hahaha.. fan vad jag garvade. Fan vad jag är sunkig 8) Jag kunde inte riktigt identifiera växtligheten. Fröna som de var sprungna ur såg ut som paprikafrön, men de skulle också kunna ha nåt att göra med att jag diskat ut en blomkruka för ett tag sedan. Jag vet inte. Jag funderar på att sätta de små söta i en blomkruka och se hur de klarar sig. Fast mina blomkrukor (jag vet inte varför jag pratar i plural. Jag har en blomkruka) är inte direkt en grogrund för växtlighet. Inte som disktrasan.. 8) Jag är rätt säker på att de där två gröna grejerna var de mest välmående organismerna här i hushållet, mig och Clovis inkluderat 8)

Nåväl. Jag borde ta itu med städningen.. resten av lägenheten har varit städad mycket oftare än diskhon så det lär ju inte vara lika kul som jag hade igår. Har jag tur kanske jag hittar en gammal bit mat som Clovis burit iväg till ett undangömt ställe. Hehe. 8)

Fasiken. Jag slutade som tvåa på de senaste lägenheterna som jag ville ha och nu verkar det inte komma några fler. FLYTTA! Hoppa av och flytta därifrån.. darnit 8/ Jag vill inte bo här, jag vill inte bo här, jag vill inte bo här, jag vill inte bo här.

Jag är jättebakis. Eller trött. Outsövd. En pizza skulle sitta fint, pengar till en pizza skulle sitta fint. Hm. Jag har jämfört de två olika nya ballerinasorterna som finns och har kommit fram till att bananchokladen är mycket godare än toffeen.. men jag verkar vara i minoritet i Sverige. Men så är det alltid med allting som jag tycker.

Jag tog ett ordentligt avsked av en vän förut idag.. det var inte så bara avskedet av vännen utan ett slut på känslor som plågat mig länge och väl. Det kändes konstigt och renande på nåt sätt. Ännu ett argument för att jag vill flytta. Jag vill ta alla mina saker och börja på en lite annorlunda kula i en annan del av staden. Jag tror att det skulle vara väldigt bra att få rensa ut en massa både fysiskt och psykiskt.

Jag har skrivit upp mig i bostadsköer i Malmö också.. inkl. Turning Torso 8) Inte för att jag tror att jag har en chans att få en lägenhet där för man skulle fylla i befattning och min är inte så imponerande. Men ändå.. fan vad coolt det vore att bo där. Clovis skulle få springa fötterna av sig på ytan och glå på fåglar tills hon blev helt galen 8) Kub 9 siktar jag in mig på, en etta på 45kvm med 7000 i hyra. Den där hyran kan ju vara ett problem, men jag räknar med att tjäna in litegrann på gymkostnader som ingår i hyran 8) Näe.. men fan. Jag vill vara rik. Jag vill kunna köpa nya kläder och piffa upp mitt liv lite. Jag kräks på att ALLT ÄR SÅ JÄVLA SAMMA HELA TIDEN. Jag brukar alltid inleda konversationer med folk som jag inte sett på ett tag med "jaha, vad är nytt" eller nåt åt det hållet. Men fan, jag har aldrig nåt kuligt att komma med. Det värsta kan kanske var att jag haft en kund på jobbet som kallat mig för "lilla flicka" eller nåt åt det hållet. Det är ganska äckligt. Folk är så jävla lustiga när de handlar mat.. [insert utsvävning] När man tar en beställning är det vissa fraser man alltid använder sig av och en av dem är "Äter du här?". Denna fråga innebär inget annat än jag ska veta vilken knapp jag ska trycka på på kassadatorgrejen. Det handlar inte om att priset ändras utan det är bara för att veta ifall man ska packa eller lägga på bricka. Ibland får gästen för sig att han/hon vill ha något efter att beställningen slagits ut och då kan man lätt gå tillbaka och lägga till saker. Grejen är bara att uppgiften om huruvida personen ville äta på lokalen eller ta maten med sig försvinner. Då brukar man helt enkelt bara fråga igen med det tonfall man har när man ställer en fråga som man vet att man nyss ställde men som man har glömt bort svaret på. Då gjorde jag med en gäst häromdagen och han blev helt knäpp och tyckte att han hade ju sagt, för "mindre än EN minut sedan" var han skulle äta. "Kommer du inte IHÅG det?" undrade han och vägrade avslöja svaret på den livsavgörande frågan. Till saken hör att vi hade haft en av ställets värsta rusher ever och hade kö ut på gatan. Jag var skitstressad och försökte bara servera så snabbt som möjligt så vi kunde arbeta på köerna i snabbast möjliga mån. Det fanns inget utrymme i min svettiga gamla osövda hjärna att vara skojig med denna människa så jag var extremt mycket på vippen att hiva ur mig något i stil med "Tror du jag bryr mig på riktigt, gubbfan?". Istället vände jag mig om, la all hans mat i påsar och sa smaklig måltid och "NÄSTA!". Huruvida han skulle äta där eller ej förtäljer inte historien.. men jag är säker på att det blir klagomål på hög nivå ifall han blev tvungen att packa upp sin mat ur påsar när han är på lokalen.[/Utsvävning]

När jag sväljer idag är det för första gången på en månad så att jag inte behöver skrynkla ansiktet för att det gör så ont i halsen. Excellent. Jag kanske kan slippa undan fler rynkor nu på ett tag.. man kan ju iaf drömma. Nu ska jag drömma lite mer. Jag ska skriva upp alla saker jag skulle handla/göra ifall jag hade normalmycket pengar.

Jeans, 2 par
BH-ar, massor
Skor, stövlar som är varma och bekväma
Vinterjacka
Gå till frisören och antingen permanenta, förlänga eller nåt annat lite mer drastiskt
Köpa terminskort på Gerda inkluderat gym och spinning
Köpa en väska på Ylle och Mandel
Köpa smycken (Pilgrim)
Skaffa Skånekort så man kan åka till Malmoe
Åka till Danmark och handla alkohol
Partyutstyrsel (linnen, accessoarer, skor)
Normalt puder
Cd-brännare

Nu får jag ge mig innan jag börjar fantisera om bilar och lägenheter i Turning Torso och sånt.. Men jäsiken. Jag får ta och göra nåt nu innan jag tråkar ut mig själv och alla andra som läser. Hejdå.

Jag betalar pengar för att jag inte ska ha sånna här svarta dagar. FUKJU jävla mediciner och shit. 300 av 1000 var jag tvungen att lägga på sånt häromdagen. Det är fantamig inte en liten procent av min totala budget.

Idag känns det väldigt svart att vara jag. Jag vet att jag allmänt om dagarna inte gör något annat än att gnälla, men idag har det verkligen varit skit. Jag vet inte ifall det har att göra med serotonin, hormoner eller om det helt enkelt är berättigat. Hur det nu är med den saken så känner jag det jag känner och det kommer inte att försvinna i första taget. Jag vet inte vad jag ska göra för att få det att försvinna heller. Visste jag det skulle jag göra det. Men jag vill ingenting. Jag känner inte glädje inför någonting och det känns bara som om jag vill kräkas över allt som jag inte har att se fram emot. Jag vill flytta härifrån men det verkar inte vara aktuellt anytime soon för nu ligger det bara stora lägenheter ute. Jag har ingen familj, ingen som vill dela lägenhet med mig eller nåt annat trams. Det är bara jag och det kommer antagligen alltid att förbli så. BitterVM. Sluta att trycka upp det i ansiktet på mig jävla afb.

Folk börjar komma tillbaka, tillfälligt och lite mer permanent. Plötsligt infinner sig mindervärdeskomplexet igen som har varit puts väck i några månader. Jag tror att det finns ett antal personer som är rädda för mig för att de tyckt att jag verkat allt för pushy förut. Jag är nog det. Jag vet inte. Men det känns som om jag vill säga att jag faktiskt inte är så dålig. Vad är det jag gör som är dåligt? Varför tycker folk att jag är jobbig? Jag vet inte om jag pallar att höra svaret på den frågan samtidigt som det antagligen skulle vara det enda som räddar mig ifrån den onda cirkeln som jag befinner mig i och har gjort det senaste året. När jag tänker tillbaka på alla människor som jag fjäskat för för att få vara en liten liten del i deras liv så mår jag fysiskt illa. Varför ska jag behöva göra det? Varför finns det inget i mig som stoppar mig och får mig att inse att jag förtjänar bättre?
Dr Phil brukar alltid säga att man blir behandlad på det sättet som man tillåter och det verkar ju vettigt. Nästan alla bekanta jag har här nere i Lund är "på deras villkor". HM undantaget.

Jag är så jävla jävla jävla less på den här jävla limbon och mitt dåligtmående. Jag är så himla glad för alla människor vars liv rätat ut sig jättefint den senaste tiden och de är lyckliga. Jag är jätteglad.. men jag vill litegrann gnyla för min egen skull.

Äh, fy fan. Hur patetisk får man vara? Självömkande och "men jag är ju snäll"-mentalitet. Världen är såhär. Det är bara att acceptera. Fast jag har god lust att bara ligga hemma framför teven i en veckas tid nu och inte träffa en levande själ.

Jag försökte skriva en lista om mig själv som listade saker som jag var bra på och som jag inte var bra på.. men det blev så fånigt. Jag tordes inte skriva nåt på "bra på" för jag är så livrädd att det ska vara så att det är nåt som jag tror att jag är bra på och så kommer nån och knackar mig på axeln och säger "eh, Helena.. du är bra på mycket men inte det, faktiskt". Jag vet inte varför det skulle vara så förödande för mig.. men det skulle det. Jag var påväg att skriva att jag är bra på att lyssna på folk som har problem. Men så kom jag att tänka på att jag kanske är en sån person som tror att hon lyssnar men sen visar det sig att jag egentligen bara pratar om mig själv hela tiden och inte alls lyssnar.. Hm. Det enda jag kunde komma på som jag listar som att jag är bra på är att sjunga. Det kanske är så att jag inte är det.. att jag blivit lurad under hela min uppväxt och alla egentligen tycker att jag gör bort mig men låter mig hållas.. 8)
Fast nja.. isf tror jag inte att jag skulle ha fått sjunga på systers bröllop. Nån måtta får det ju vara på den goda minen.

Jag har hittat en version av Greensleeves med Oslo gospel choir, det ska bli intressant att höra. Om någon sitter på någon ovanlig Greensleeves så vill jag gärna ha den. Jag vet att det finns en med Celtic bagpipes, om någon har den vill jag också gärna ha den. I mina öron är Greensleeves det mest fulländade musikstycke som finns.. jag undrar varför jag tycker det och jag undrar hur det skulle se ut ifall man översatte melodin till siffror. Nåväl.

Jag funderar mycket på varför musik berör mig så himla mycket.. jag undrar om det är för att jag är så jävla känslig och känslosvallande eller om det bara är såhär för alla människor. Jag har ju redan berättat om att jag under min uppväxt alltid började gråta när jag hörde musik som gick i moll.. när jag hör greensleeves så får jag gåshud över hela kroppen, även om det är en version som jag hört tusen gånger förut. Detsamma gäller när jag sjunger i kör - vilket jag verkligen borde börja med igen. Jag blir helt rysande och uppfylld av de vackra rösterna och stämmorna som finns runtomkring och bara den känslan gör att man själv kan bära toner till helt andra höjder än man skulle kunna hemma på kammaren. Det är lustigt. Jag borde mäta någongång var mitt spann ligger, sånt ska man ju veta har jag hört.. 8)

Nåväl. Just nu kan jag inte sjunga någonting för jag har så jävla ont i halsen i vanlig ordning. Clovis springer omkring och stannar i vissa krön och säger "äää" innan hon fortsätter och springer och springer och springer både vertikalt och horisontellt 8) Sötnosbäbi. När jag kom hem mötte hon mig i dörren med en harkrank i munnen som hon hade mördat ihjäl. 8) Nu är hon så söt att jag måste leka med henne. Hejsvej.

Från klockan 2 till klockan 3 hostade jag så mycket att jag inte kunde sova. Sen somnade jag äntligen och vaknade klockan 5 och hostade till klockan halv 7 då jag måste ha somnat igen. Sen vaknade jag klockan 11 och höll mig jävligt still så att jag inte skulle börja hosta igen. Det funkade i 10 minuter och nu är det dags igen. Host host och nys nys. Jag håller på att bli galen. GÅ ÖVER NU JÄVLA FÖRKYLNING. Fan.

Idag ska jag jobba mycket mer än vad som var tänkt.. men det gör ingenting för då får jag mer pengar typ 8)

Nej, nu måste jag börja min dag så att jag inte blir galen. Jag ska till apoteket och kräva nåt som är jävligt bra mot hosta för jag vill sova. Gah!

Jag tror att det kan vara så att jag kan få ordning på min sommarekonomi redan så fort csn-pengarna kommer. Tjohoo. Jag har räkningar och omedelbara skulder på 9000 men denna månad erhåller jag 10000. Amazing.. jag kommer att kunna handla mat utan att behöva låna pengar för det. Vi får bara hoppas att det inte är allt för mycket böcker såhär i början. Haha.. när skulle det vara böcker då? I slutet? Terminsavgiften också.. men jaja. Jag har lyckats överleva på tresiffrigt när allt är betalt förut så det ska jag nog klara nu också. Nu har jag betalat tv-licens, försenade telefonräkningar och annat skit. Bara jag får lov att skjuta på hyran så ska nog detta bli finfint. 8) Skicka min jävla studieförsäkran nu så ska ni nog se till att den blir bekräftad snabbare än snabbt.. jag läser ju på distans, det är väl klart att jag är inskriven 8)

Om jag nu bara lär mig att inte ringa till mobil någonsin ever så sparar jag mer än 50% av trafikkostnaderna på min fasta telefon. Mobilen har ju redan blivit refill och jag har lyckats hålla det nere på 200 förra månaden och så ska det fortsätta 8) Abonnemanget hos Telia kostar iofs 174 kr men det är inte så jävla mycket om man jämför hur det var innan de kom på den smarta idén att ge oss under 26 rabatt.

Jag tror att jag har kunnat motivera min dåliga behandling av pengar med att det är synd om mig 8) Haha.. man kan alltid köra det kortet och vips har man handlat kläder och grejer. Men nå, nu får det vara nog med det. Det var lite synd om mig för lite mer än ett år sedan men nu är det fan inte synd om mig, jag har det trots allt ganska så skitbra.

Ifall jag bara jobbar så pass mycket att jag kan betala tillbaka alla skulder till syskon och föräldrar som jag dragit på mig under det här senaste året kan jag sluta på jobbet också och bete mig som en riktig student. Eller nja.. men jag känner mig lite gammal och malplacerad där ibland.

Imorgon ska jag leta reda på en gul livsviktig lapp som verkar ha rymt all världens kos samt handla det som den ger mig rätt till. Sen ska jag ringa och säga upp mitt medlemsskap i Svenskt militärhistoriskt lexikon och sen var det något mer också men det har jag glömt. Jag planerar att vakna upp imorgon och inte ha ett dugg ont i halsen och ingen hosta. Kan man fixa det kanske? Jag vill leva utan att tänka på luftvägar och lungor alls någonsin igen.

Vartfan har den där gula lappen tagit vägen egentligen? Jag som alltid har stenkoll på den.. fasiken.

Justja, nu kom jag på vad det andra jag skulle göra var - att ringa till Historiska och smajla in mig på D-kursen fast jag redan läser 20p den här terminen. Eller nja.. vi får se hur många det blir till slut. Ifall det här går som jag planerat så kommer jag att ha 240p när jag är färdig. Tjoho 8) Och ändå ett halvår till godo hos csn att slösa på nåt meningslöst. Jag ska bara hitta nåt meningslöst.. eller det troliga är ju att jag behöver den terminen till att skriva en D-uppsats i historia. Men man kan ju börja lite smått nu.. 8)

Nu ska jag nog ta och klappa på katten som är söt och sen sova lite. Hejsvaj.

År 2002 detta datum: Att skapa ett fylleslag Sön 25 aug 02 22:06
hej hej hå dagboken. 14 är den bästa åldern.. eller hur var det carro sa igår kväll när vi skulle beställa kebab mitt i malmö 8) man må säga att vi kan det här med att vara fjortisar.

inflyttningsfest, jag började grunda 18 och sen gick det bara utför.. jeklar anacka, ifrån början där är minnena lite dimmiga och så.. jag hoppas jag inte var allt för hemsk. misstänker att jag var det. nåja, ida jojnade mig i redlöshetens land och prydde sitt verk med att förstöra min snygga bollampa från Ikea. då blev jag lite sur. sen gjorde jag några övningar så jag fick jätteont i magen.. vete fan vad det är, det gör fortfarande ont som fan. tror jag kanske sträckt mig eller nåt annat nyttigt.
nåja.
sen började carro vråla i mitt öra och ida började dilla om att vi inte skulle gå ut, så då blev jag ännu surare och bestämde mig för att jag skulle ta nästa tåg till malmö. vilket jag, carro, carros kompisar ida och elin också gjorde.
in i malmö, gick in på etage, flummade omkring där lite, sedan gick vi och åt kebab och då ringde ida till carro och grät och var allmänt konstig, alla hade gått hem, konstigt nog 8)

nåja, vi hittade en nisse som körde hem oss för en hundring, så när vi kom hem så var ida hysterisk, bobban full som ett hus och de var ute på balkongen och var allmänt knäppa. ida kastade ut grejer från balkongen som jag gick och hämtade, sen gick jag och la mig. fast först var jag tvungen att bli förbannad för att
1. min mobil var kidnappad och låg i idas rum
2. någon hade spottat ut ett tugummi i min säng och klibbade på allt
3. någon hade kidnappat main-pillowen och lagt dit en äcklig brun kudde
4. någon hade spytt i sängen och på golvet bredvid

robert visade det sig sedan var ansvarig för det hela och fick också ställa allt till rätta. sänggående och jag låg och filosoferade ett tag innan jag somnade. detta varade dock inte länge, för rätt vad det var stormade robert in i mitt rum och beordrade mig att flytta in, han hade nämligen tänkt att sova i min säng. efter några halvdana protestförsök lät jag honom ligga där och sova. jag somnade också ganska snart och orkade inte bry mig mycket mer om detta.
vaknade sedan klockan 6 och noterade att törsten var väl tilltagen och det låg en man bredvid mig i sängen. när jag identifierat honom som robert och druckit lite funderade jag ett tag på vad jag skulle göra. jag kom fram till att det bästa var att få ida att hämta hem honom till hennes säng, så jag gick upp och började arbetet med att väcka ida. efter ett tag fick jag upp henne. hon verkade först inte så pigg på att ta med honom, men sen när jag gick kom hon efter och gav sig på honom. han vaknade inte, alla verkade så nöjda så med den rådande ordningen utan jag som klarar mig fint utan svartsjukedraman på söndagsmornarna.
efter kanske 20 minuter fick ida liv i honom, vid det laget hade också carro vaknat och kommit in i mitt rum där hon satt på golvet och studerade skådespelet.
robert tog med sig en kudde från min säng och först då gick han med på att följa med ida. tydligen var min my little pony kudde en riktig hit.

carro gick och spydde, ida tog hand om robert och jag somnade. vaknade sedan ett par timmar senare av att carro kom in och frågade hur jag mådde. jag kände efter och kände att jag mådde fint, förutom magonda som fortfarande gör ont som fan.
ska kanske till doktorn imorrn.. ma få si.

dagen har spenderats i horisontalläge, pizza framåt eftermiddagen och sen mer horisont.

jag måste bädda min säng och duscha.
jag måste ringa de som var här som jag känner. kanske be om ursäkt kanske.. 8/

hejå.

justja. jag glömde varför min mobil var kidnappad. ida hade roat sig med att ringa hem till min syster av någon anledning mitt i natten. och gråta. hahahahahahaha

Idag är jag inte på speciellt gott humör.. tvärtom på ganska dåligt humör. Det hela toppades med att jag engagerade mig en sekund i det som torterat mig hela jävla året här i min lägenhet. Jag kräks på allt det där och jag kräks på att jag om och fan om igen låter mig bli behandlad som en andra klassens människa.
Jag blir helt blödig när jag ser storartad kärlek på tv eller bland mina kompisar eller whatever. Varför skulle jag få för mig att jag förtjänar mindre när jag värderar det så högt?

Fy fabian. Jag vill bara säga att alla ska låta mig vara ifred fast samtidigt inte..

Jag är så förbannat less på min jävla mellanväg utan utbrott åt något håll. Jag blir galen. Jag är nog redan galen. Jag måste akta, akta, akta hela tiden så jag inte blir helt slut igen. Man kan inte leva ett liv så. Man kan inte leva såhär som jag gör. Jag blir fan KNÄPP.

Om jag frågar någon "vad är det där" och denna svarar "bajs" så kanske jag borde se till att inte bara varje gång hålla mig lugn utan istället någon gång säga ifrån och påpeka att jag förtjänar att bli behandlad som en människa. Fast samtidigt, man ska inte hålla på och röra upp en massa trams för då blir man outhärdlig, men jag rör nästan aldrig upp nåt trams. Om någon ignorerar mig så ignorerar jag dem tillbaka istället för att ta reda på varför. Jag tycker att det är helt i sin ordning att folk som träffar mig säger att de blivit besvikna av mötet och sedan att de ignorerar mig. Jag tycker att det är helt i sin ordning allt möjligt skit som händer.

Äh, fukju.

Ööööh. Jag ska gå och lägga mig. Jag skriver alldeles för ofta för jag har verkligen ingenting att komma med någonsin. Men det är kul att skriva så jag gör det ändå 8)

Expressen kom med Det stora tipset idag - Hur du vaknar med fräsch rosenhy. Kan ni gissa? Vad tror ni Expressen hade för storslaget och "av forskare framtaget" svar på denna fråga? Jo, somna aldrig med sminket på!

Jahaaaaaaaaaaaaaa.
Vad gjorde folk innan kvällspressen?

Tvn hämtades av en nisse som passande nog, och originellt nog inte minst, frågade ifall jag var släkt med Fantomen. Jag måste komma på nåt bättre svar på den frågan för jag får den ju tamejfan varje gång någon får reda på vad jag heter. Man kan inte svara "öh näe" för då verkar man helt otrevlig. "Ja" är ju rent ljug, och "jag vet inte" skulle bara få frågaren att bli helt stum och ställd och säga "eh.. okej" och sen skulle en spänd situation uppstå 8). Samtidigt kan jag ju inte svara sanningen.. "jo, min morfar hette Johan Walker, så nästan. Fast han dog för två månader sedan så jag vill helst inte prata om det". Också det skulle kanske skapa en smula spänd situation. Sluta fråga så dumt. Det är klart att jag inte är släkt med Fantomen. Goddamnit.

Clovis leker med Lakritsen. Fast nu kom hon med Reservmusen och nu med nån slags tuss hon hittat. Hon behöver desperat en sån Supermus som hon kan ägna sig åt. Fast Lakritsen är ganska bra. Det är en salmiakbalk som är äldre än 6 månader som hon går omkring och bär på när hon har tråkigt. Rätt så ofta vaknar jag och har den bredvid mig på kudden.. hon är så söt. Jag får också låna den när jag är snäll och ligger tyst i min säng 8)

Inatt lär jag inte ligga tyst i min säng. Jag och Maia har läst min gamla tenta och jag garvade så jävla mycket åt mitt sjuka svar (jag skulle tolka en dikt, orden och fraserna manodepressiv PMS-kvinna och "någon som är lagd åt ett lite med gladlynt håll" förekom) så jag har fått nån slags tbc-hosta igen. Himlaplättar. Jag får andas in nåt. Clovis kanske. Hon är mjuk 8)

Jaja.. nu får jag väl ta och sova. Det är en stor dag imorgon. Jag ska eventuellt gå upp innan 11 och kanske rensa ur en skrivbordslåda eller två. Tjoho.

Jag sitter här i min galenskap och väntar på att postgubbarna ska komma och göra sig nådiga över min tvlåda som väger 40kg och har ett omfång som är större än.. ja.. jag vet inte. Själva tvn? 8)

Jag kan ju inte ta mig någonstans så länge jag väntar på dem.. störigt. Fast jag tog mig friheten att fara till postlådan och posta lite brev samt snabbt som ögat handla en snabb grej på willys. Men nu sitter jag här. Någon gång mellan 13 och 16 var tanken. Det lär ju bli 15.55 eller nåt annat osymmetriskt. Gah!

Jag har blivit helt kär i System of a down och då främst Radio video. Heja. Det var ett stort detektivarbete från det att jag först hörde den låten på ett kvällskift på jobbet för en månad sedan till jag fick den i min ägo igår. Om vi inte skulle ha haft cd-spelaren på jobbet tror jag att man skulle ha slutat för länge sedan. När klockan börjar närma sig timme nummer 7 eller 8 så dansar man tamejfan till Amy Diamond, bara hon låter lite glättig.

Kelis Milkshake är för övrigt också väldigt rolig. Jag dansade världens roligaste dans till den låten på Wermlands i lördags tillsammans med en kompis till en kompis. Allt var frid och fröjd tills jag dagen efter fick höra att han kraschat med cykeln så illa att han hamnat på sjukhus och fick ha krage och allt sånt skit. Aj aj aj.. man kan nog faktiskt dö av den där cykeln ifall man inte är försiktig. Jag har ju brutit handen, man tycker att jag borde kanske ha lärt mig att vara lite mer försiktig, men icke. Det är så tillfredställande att ta sig fram fort.. 8)

Vad har jag mer att komma med? Inte för att det spelar någon roll.. här har man berättat om hur man blev lynchad på ryggen, hur tyskarna invaderade centrala Lund och om en massa andra saker och vad har man fått för kommentarer? EN endaste EN, över msn "Men jag tycker att Harry är äcklig". Ynkedom. Jag engagerar ingen!

Jag fick ett vykort från Bulgarien och mina föräldrar idag. De är hemma sen länge men vykortet har varit på semester lite varstans kan jag tänka mig. Det föreställde iaf en man med ett orgasmliknande uttryck i sitt ansikte som satt på hans i övrigt nakna kropp. På baksidan hade far skrivit att denna man frågat efter mig! Bah! Så galet. Det tror jag vad jag vill om.. 8)

Jajaaaaa.. jag får väl kolla på Oprah eller nåt. Bajs.

Underbara underbara underbara program. Dubbelavsnitt av Sex and the City på måndagar och det är så himla bra.

Charlotte fick en hund som hon blev jätteglad över och frågade maken ifall det var ok ifall de behöll honom. Han svarade att "anything that makes you smile like that.. I would be a fool not to". Underbara Harry. Och Smith som rakar av sitt eget hår för att stötta Samantha.. Alla människor som har en person som bryr sig om dem så himla mycket, fan vad ni är lyckliga! Alla människor som har någon att ligga i sängen och slappa med en hel bakisdag- och natt, fan vad ni är lyckliga! Jag vet att jag också kommer att bli euforiskt lycklig och nerkärad igen någon gång, men ibland blir man bara så himla avundsjuk när man ser sånt där eller hör om kompisar som har det alldeles gulligt och bra. Å andra sidan är jag hellre ensam med mig själv än i dåligt sällskap, det är jag helt säker på. Eller dåligt och dåligt.. men sånna som man inte verkligen klickar med. Hellre då ensam säger jag, så sparar jag mig dåligheter.
Hm.. jag undrar jag om jag blir lycklig med den inställningen eller bara helt enkelt inte olycklig. Det är väl iofs det som antidepressiva går ut på - att inte vara olycklig.

Jag trodde att jag blev väckt av fritösen. Galenskapen var nära. Men så visade det sig att det var brandjävlavarnaren som sa att batterierna snart var slut. Innan jag fattade det nyvaken och jävlig som jag var blev jag riktigt orolig för mitt mentala tillstånd. Nåväl. Efter att ha vaknat till lite klättrade jag upp på en stol och vred ner fanskapet och slet ut batteriet. Aaaaaah tänkte jag. Sova är ju precis vad jag vill göra. Men då börjar ett nytt larm. En svart ny grej hade ju dykt upp i taket och clovis hade aldrig någonsin sett något så intressant i hela sitt liv. På alla möjliga sätt försökte hon nå fästet efter brandvarnaren men det var som förgjort. Så för att dela med sig av den förtvivlan hon kände så bestämde hon sig för att jama nonstop. Jag konstaterade att det inte skulle bli nåt sova av just nu så jag gick upp och gav henne mat. Den var inte det minsta intressant. Vad som däremot var intressant var när jag ställde mig i dörröppningen till mitt sovrum och funderade på vad jag skulle ha på mig under dagen. Utmärkt klätterkropp tyckte Clovis och rev upp hela ryggen på mig och lite av armarna när hon försökte nå det extremt spännande fästet i taket.

Hon har ännu ej kommit åt att nosa på det.. vi får se om vi ska hjälpas åt. Just nu är jag bara glad att jag inte blöder på ryggen. Jag klippte klor efter detta. Hon är så snäll när man gör det. Hon bara sätter sig i knät och kurrar och låter mig klippa alla klorna. Sen när man är färdig klappar man henne på magen och säger "dukti" och då tittar hon på en som om hon undrar "är det färdigt?" och sen sätter man ner henne på golvet. Söt. Så nu har hon inte så mycket till klor ett par dagar. Skönt.

Jag har rensat bland mina megahögar med papper, tidningar, reklam och annan skit som jag har här i hushållet. Man samlar på sig förjävla mycket pappersark när man läser ett år på universitet. Alla gamla pappersark slängde jag förra veckan när jag städade ur förrådet. Gudarna. Inte en intressant grej har jag hittat heller.. möjligen mina ögongrejer till solariet, men jag vet inte om det är så upphetsande 8)

För övrigt har Clovis varit mycket gosig idag. Så fort jag närmat mig henne så har hon gosat på mig och lagt ner både hjärta och själ i det som det verkat 8) Gullig 8) Om jag har några pengar så ska jag köpa en supermus till åt henne. De dör ju på en timme, men hon har kul under den timmen iaf 8)

Clovis piper och piper. Anledningen är att hon nyss hade hur kul som helst med en harkrank. Den var bråkig och behövde tuktas. Så hon jagade den en stund och slutligen åt hon upp den. Sen blev det slut på harkranken och Clovis förtvivlan är påtaglig när man hör hennes pip.

Min förtvivlan är också ganska påtaglig. Jag var ute igår och drack en massa mystiskt vin från Tyskland som Maia kommit över. Den farligaste sorten, vin med låg alkoholstyrka. Det i kombination med att jag hade i princip hur mycket som helst ledde till att jag trodde att jag kunde hälla i mig hur mycket som helst. Tjoho. Idag har jag varit död som en död jävel men inte lyckats somna nåt. Inte förrän klockan 15 vill säga. Smart som jag är hade jag satt klockan på 15.20 för jag skulle ju iväg och jobba 16. Döden. Jag vet att jag har sagt döden förut, men det här var verkligen DÖDEN. För det första var det etthundratjuguåtta timmars jobb, för det andra var vi bara TRE personer från kl. 21 och för det tredje slutade det aldrig att komma in folk. Jag höll på att bli galen. För det fjärde var nästan allt slut. Jag höll på att bli ännu galnare. Men så, framåt 22-snåret när jag trodde att det hade börjat vända så ramlar det in någonstans mellan 60 och 70 tysktalande fanskap. Nån slags turistbuss hade blivit alldeles till sig i brallorna över att se en skylt som de kände igen så de knatade in på vår underbemannade restaurang och ville ha väldigt mycket mat. Vi var en i köket. En i kassan. En arbetsledare. Arbetsledaren hoppade in i kassan och tog megabeställningen och jag tog de vanliga kunderna. Bara det att de vanliga kunderna var två kvinnliga representanter för en familj med 15+ medlemmar och alla skulle ha ett meal. Och ingen visste vad de skulle ha. Herreminje. På samma minut hade jag en beställning på 550 spänn och den andra kassakvinnan hade en på närmare 1000 kr. Kö ut på gatan och i köket höll vår enda köksnisse på att dö under alla hamburgare och annat skit.
Fy fabian I tell you.

Nu ska jag sova och sova och sova och sova och sova. Sen när jag vaknar ska jag dra mig från sängen till tvn och kolla på den tills jag somnar igen. Eventuellt slänger jag in jobbkläderna i tvättmaskinen, eventuellt ringer jag till posten och bestämmer när de ska hämta min darling till tv. Eller så ligger jag bara platt på rygg och har det jävligt skönt imorgon. Fan.. nu jinxar jag det. Jag ska ha det sådär skönt imorgon. Inte jävligt.. nej nej.

Allvarligt talat. Nu, slafen.

Jag har en lista på 40 filer som jag försöker hitta igen efter min hårddiskdöd. Finns det någon som har lust att hjälpa mig? Jag kan nämligen inte söka överallt eftersom jag sitter på Lunds universitets nät.. Pretty please?

Döden I tell you. DÖDEN. Jag har rensat förrådet. Jag kan knappt skriva, mina armar är så jävla döda. Herreminje. Jag har slängt [läs nu Maia, Helena och alla andra som mobbar mig för mina prycklar] åtta (8) säckar och tre (3) kartonger fulla med skräp. Jag hade 15 lådor med "barndomsprylar" när jag började och nu har jag fyra. Applåder tack. Nu har jag en jävla massa kartonger som jag kan lägga grejer i när jag flyttar härifrån och om någon blir över så slänger jag dem. Ha! 8) Jag har gått igenom varenda jävla pryl och slängt nästan allt. Åh herregud vad duktig jag är. Det tog bara hela jävla dagen.

Jag har även släpat upp megalådan till teven som ska skickas iväg i nästa vecka. Jag kom på att det är ganska smart att den är på lagning för då kan posten flytta den åt mig när jag ska flytta. De kan ta den från den här adressen och leverera den till den nya adressen. Excellent.

Om några dagar ska jag rensa insidan av lägenheten och slänga alla gamla papper från året som gått samt lite skrivare, udda kläder och annat skit. GUD VAD MYCKET KLÄDER JAG HAR. Eller hade. Det mesta jag har slängt är kläder. Men jag har också hittat en stensnygg moccakappa som jag ska använda till hösten. Dessutom har jag hittat ett par gamla vinterskor med kilklack som jag nog kan återuppliva... tänka sig att den trenden skulle komma tillbaka så snabbt 8)

Jaja, jag vet att ni inte bryr er. Jag har inte fraktat kläderna till containern än så om någon vill ha 90-talets och de-första-åren-på-2000-talets modeförbannelser så har jag fyra säckar fulla.. 8)

Vad ska jag nu göra? Det är malmöfestivalen men jag äger i runda tal 200kr av vilka ungefär 150 kommer att gå till att köpa mediciner i nästa vecka 8( Men jag har iaf fått min omfattande lönespec. Först fick jag ont i magen men sen kom jag på att det är ju detta plus den enorma summan från csn. Bara jag kan skjuta lite på hyran så blir ju detta finfint.

Det lutar dock åt att jag inte flyttar i den här månaden. Hm. Men jaja. Jag ligger ganska högt upp i kön när nästa laddning med ettor läggs ut. Skitbra.



Clovis upptäckte att jag hade ett foto på snyggHelena på väggen häromdagen. Hon tyckte att Helena var skitsnygg. 8)

Helena är verkligen skitsnygg.. hennes hår är helt gudomligt. Jag vill ha hennes jävla hår. Jag blir så avundsjuk. Helt av sig själv är det perfekt lockigt och underbart glänsande och fint. Sen att resten av henne är så jävla snygg så alla som ser henne bara smäller av gör ju inte saken bättre. Om jag inte kände henne skulle jag nog bli rädd för henne och inte våga prata med henne.. hehe 8)

Nej.. nu måste jag vila allt. Kanske dricka fyra liter vatten. Hej.

Jobbat stängning. Jävligt jobbigt, jag hatar att jobba stängning. Men idag jobbade jag med underbara Danne som ser till att få undan saker snabbt som fan 8) Fint det. Dessutom kom det ingen 5i12rush.. mycket bra.

Jag såg Oprah förut om olika slags depressioner. Det skildrades en som var manodepressiv (Linda Hamilton) och en som hade en depression kopplad till ångest (minns inte vem det var, men det var en känd sångerska i USA).. mycket intressant. Både hade varit gifta flera gånger men deras män hade slutligen givit upp. Det är faschinerande tycker jag.. hur man kan stå ut med vissa sjukdomar och inte andra. Nu säger jag inte att det är dåligt att till slut säga att nog är nog, men det är coolt att tänka på att sådant knappast ens är ett alternativ när det handlar om någon som är sjuk i leukemi t.ex. Jag vet inte om det är för att man vet att fysiska sjukdomar på ett eller annat sätt får ett slut medans psykiska kan fortsätta och fortsätta under en hel livstid. Eller så kanske det är för att de psykiska sjukdomarna tar så mycket av sin omgivnings styrka och kraft. Plus det faktum att det känns lite mindre konkret och svårt att åtgärda. Även om personen i fråga får vård så vet man inte ifall det är rätt vård.. det är mycket mer abstrakt än att gå in och operera bort en tumör i levern.
Det knäppa är att ifall man överger någon som är deprimerad med ångestsyndrom så gör man det faktiskt värre. Det är litegrann som att blåsa rök i ansiktet på en person med allvarlig astma. Man förvärrar tillståndet. Men sen förstår jag om man verkligen till slut måste röka för annars blir man själv galen. Rent intellektuellt förstår jag att Linda Hamiltons båda äkta makar inte orkade mer. Fast samtidigt förstår jag ifall hon är bitter och undrar var de tog vägen.

Jag vet inte vad jag ska tycka alls.. jag förstår alla sidor men det finns en sida som jag aldrig har varit på och det är den närståendes utsatta sida. Jag har aldrig varit där så jag kan inte säga att jag vet hur det är. Jag vet bara hur det är från den sjukes sida. Den sjuke som behöver stöd fast hon slår bort det, den sjuke som behöver tuffa tag fast hon börjar gråta, den sjuke som behöver mediciner fast hon inte tror det. Men jag vet också hur det är att växa och mogna fem år på ett år. Jag vet numer var jag ska lägga mina prioriteringar och vad som är viktigt i ordets rätta bemärkelse. Det finns inte mycket som är viktigt. Det viktigaste av allt är att man inte har offrat någon bit av sig själv för att bygga på nåt mer, för då blir det en väldigt ostadig grund.

Jag vet inte vad Linda Hamilton har för relation till sina exmän.. jag hoppas att den är god och sund. Jag har en konstig relation med några av dem som var på första parkett när allt brakade samman. De orkade inte. Många har en åsikt om det och mångas åsikter är tio gånger klarare än vad min egen är. Jag vet inte vad jag ska ha för åsikt om hela situationen. Jag kan inte säga att jag skiter i den, för det kommer jag nog aldrig att göra. Men jag bryr mig inte så mycket längre. Jag har fått lära mig på ett ganska drastiskt sätt att det är långt till den dagen man faktiskt ger upp. Det finns mycket som man klarar alldeles själv om det ska vara så.

Nu är världen såhär och så länge jag tar hand om mig mår jag bra. Men jag tror att jag har en liten skörare gräns mellan bra och dåligt än vad många andra har.. förbannelsen med en fktup serotoninproduktion. Godnatt.

Jag får ingenting gjort idag.. jag bara sitter här och photoshopar bilder på mig själv och upptäcker att min näsa är helt assymetrisk. Jaha. Ska jag börja ha komplex för den nu också. Fanskap.

Jag ska ner på stan och köpa ett vykort åt mormor och sen ska jag till Nagaa och ligga i solen och äta bröd. Mycket bra. VAD ÄR DET SOM ÄR FEL? Jag blir galen. Jag har grattat Helen idag. Solen skiner. Jag har en massa räkningar att betala men what else is new.. bajs.

Nej nej. Jag mår inge bra. Det är inte förkylningen eller så utan det är nåt annat. Jag känner mig väldigt orolig och otrygg.. ångestaktig nästan. Panikaktig nästan. Panikångestig nästan. Varför? Det är nåt som jag har glömt? Eller det är nåt som har hänt? Vad har jag missat? Vad är det som jag misslyckas med? Vad ska jag göra, hur ska jag ta tag i det här? Varför kommer det här nu? Sådana dumheter.. är det flytt eller vad? Ska jag inte flytta eller vad är det fråga om? Är mormor dålig? Vem/vad är det som inte är bra? Jag blir galen!

Dagens frågeställningar:
1. Har jag silikonbröst?
2. Ska jag få flytta nu?
3. Hur ser Annehem ut?


1.
Som jag kommer att komma till i punkt 3 (tre) har jag cyklat till Annehem idag för att kolla läget. Där finns en Netto och inte så mycket annat. Men det var spännande. Fan också, nu har jag ju svarat på punkt 3 (tre). Aja, vafan, då svarar jag på punkt 1 (ett) när jag kommer till punkt 3 (tre).

2.
Jag ligger etta (1:a), tvåa (2:a) och trea (3:a) på lägenheter som jag de facto vill ha i min ägo. En liten 25,5kvms etta med minifönster och minikök men det gör inget för jag använder min ugn för förvaring som Carrie så väl uttrycker det. Det gäller bara att inte nåt annat klamydiaface kommer och tränger sig före mig i kön med nån töntig kötid. Jag är det klamydiafacet som förtjänar att bo i de där lägenheterna. Det vore skitbra.. då ska jag egga och tomata både Maias och Franssons hus samt alltid äta bakisfika när Maia ordnar på Blekingska. Excellent.

3. (egentligen 1 (ett))
När jag cyklade till Annehem cyklade jag upp på gräset för att undvika att cykla rakt igenom ett gäng med äldre fjortisar (kanske 17-18 år). När jag gjorde det möttes jag av en uppsjö "shit" och "oo". Jag trodde det var för att jag skrämde dem, men sen när jag cyklade tillbaka samma väg stod de kvar där och då utspelade sig detta:
Brud A: Kolla nu. Kolla tjejen, kolla tjejen! Dollys dotter eller nåt.
Jag [stannar]: Vad sa du?
Brud B: Har du silikonbröst?
Jag [garvar]: näe, har du?
Sen cyklade jag iväg.
Ser det ut som om jag har det? Vafan isf. Jag ser ju ut som om jag har fött fem barn och ammat dem tills de blev gamla nog att flytta hemifrån.. inte som om jag hade fått syntetiska kuddar instoppade i tuttarna. Knasungar.

Precis nu ringde galningen från tåget. HELVETE jävla psyko. Sluta ringa nu för i hela fanskapet. Hm. Jag undrar om jag ska byta nummer när jag ändå flyttar? Ändra identitet helt? Färga håret svart och sluta bära blingbling. Haha.. that would be the day 8)

Jag hade en fästing på tånageln förut. Där satt den och förstörde gaddarna. Haha. Jag sprätte iväg den smart som jag är. Så nu har jag antagligen en fästing under foten. Hejhopp.

Hå säger:
hur?
The Man säger:
tjao... kliar på ena underarmen. vet ej why. vaknade tidigt i dagens otta och kliade mig till sömns igen. mysko. syns inget heller.
Hå säger:
det låter galet, du får frysa den
The Man säger:
jaså?
Hå säger:
då kliar det inte
The Man säger:
nej. då når jag ju även cirkulationskollaps också
Hå säger:
men gnäll
The Man säger:
hehe
The Man säger:
hur?
Hå säger:
nu är det massa lediga lägenheter igen.. ska jag boka de som är en kvm större utan förråd men med lite ordentligare kök
Hå säger:
eller ska jag ta det som har förråd och som är en kvm mindre
The Man säger:
vet inte.
The Man säger:
det är ju du som ska bo där
Hå säger:
men vafan
The Man säger:
ja?
The Man säger:
eller har jag missat något i vårt liv? 8)
Hå säger:
jag vet inte.. bestämde vi nåt igår?
The Man säger:
hm nej
Hå säger:
har vi bestämt nåt förut?
The Man säger:
nej
Hå säger:
då vet vi
Hå säger:
jga tror ändå 25kvm skulle vara lite litet
The Man säger:
då är det alltså du som ska bo där?
Hå säger:
men vafan
The Man säger:
men okej, vad gör du i ditt kök? kokar potatis=
Hå säger:
FRÅGA HUR DET ÄR MED MIG OARTIGA SNORVALP
The Man säger:
jag har ju gjort det för bövelen
Hå säger:
det har du ju inte
The Man säger:
The Man säger:
hur?

Hå säger:
ah, just ja 8)
The Man säger:
Hå säger:
men gnäll
The Man säger:
hehe
The Man säger:
hur?
Hå säger:
nu är det massa lediga lägenheter igen.. ska jag boka de som är en kvm större utan förråd men med lite ordentligare kök
Hå säger:
det är fint 8) tackar som frågar
The Man säger:
så SHUT UP BITCH
Hå säger:
hihi
The Man säger:
fan...
The Man säger:
okej bra
Hå säger:
du är så bra, min darling 8)
The Man säger:
fan vad du svallar i hormonerna idag
The Man säger:
8)
Hå säger:
haha.. jag glömde att ta p-piller när jag skulle igår
Hå säger:
det är skit 8)
The Man säger:
ach so, är det därför du är sånhär idag?
Hå säger:
jag vet inte.. jag är normal idag tycker jag
Hå säger:
det är ju du som har spasmer och är helt tvär
The Man säger:
hehe
The Man säger:
öuhASFöADG
The Man säger:
hADG
The Man säger:
jag har posfjklöahsgklöjhadg, inga spasmer
The Man säger:
aslöfasf
Hå säger:
aslöfasf
Hå säger:
hehe
The Man säger:
(det värsta är att jag laddade som fan inför mina utbrott på tangentbordet och tyckte de var superroliga 8)
Hå säger:
har du tagit alla piller du ska?
The Man säger:
ja
Hå säger:
bra
Hå säger:
håll tummarna för mig
Hå säger:
och min flytt
The Man säger:
ja.
The Man säger:
nu skall jag ut och fostra min kropp
Hå säger:
tack för din fullständiga mening
The Man säger:
den skriker och stretar emot men mitt psyke är starkare
The Man säger:
varsågod
Hå säger:
men du har en liten kli på armen.. vad är det med dig?
The Man säger:
nu är det inte det som skriker och stretar
The Man säger:
jag har ENORM träningsvärk i torson
Hå säger:
morgonstånd?
Hå säger:
jaha
The Man säger:
nej det är över sedan länge
The Man säger:
det hade jag när jag låg och kliade armen i ottan
Hå säger:
du kanske har hittat nån slags g-punkt
The Man säger:
mmm... förmodligen.
The Man säger:
nej nu ska jag iaf ut och fostra
The Man säger:
löpkram
Hå säger:
får jag fulla rättigheter till det här samtalet?
The Man säger:
haha nej
Hå säger:
men vafan!
Hå säger:
joooo
The Man säger:
våra samtal är sekretessbelagda
Hå säger:
om jag fingerar namnen då?
The Man säger:
varför?
Hå säger:
kul
The Man säger:
hehe vafaaaan.
Hå säger:
tack 8)
The Man säger:
cphelena
Hå säger:
pusspuss, löpkram
The Man säger:
dra åt helvete 8)
Hå säger:
jaja

Mina fötter duger verkligen ingenting till 8( Jag får så jävla ont i dem när jag jobbar, jag får så ont i dem när jag springer, jag får så ont i dem när jag dansar dansmatta.. det enda jag kan göra är att cykla. Eller kan och kan.. jag kan göra allt. Eller ja, inte allt. Men ni fattar. Nu har jag dock dansat dansmatta en timme och när jag var färdig la jag mig för att kolla på Ernst töntiga torp (som jag ändå måste kolla på av någon konstig anledning, jag stör mig på allt Ernst gör, säger och tänker.). När jag skulle resa mig upp efter att ha tittat på skiten ett tag gjorde det så jävla pittont i den ANDRA foten. Fanskap. De som känner till min fothistoria vet att jag förstörde den högra en jävla massa för några år sedan och sen dess är den lite nedsatt i kapacitet enligt nån slags ortoped. Jag har fått sprutor och grejer för att mjuka upp skiten som är allmänt inte som den borde. På midsommar sparkade jag i marken på nåt dumt sätt så jag fick rätt så ont igen. Jag brukar ha lite noja för att göra illa den där foten eftersom det gjorde så sjukt ont och var så otäckt när jag råkade ut för Skadan. Men nu är det alltså den vänstra foten som gör ont som satan. Det är den som gör att jag inte vill stå och gå, och tillsammans med den alltid värkande högerfoten känner jag mig som en jävla invalid. Det är så himla störigt att inte ha fötter som fungerar ordentligt. Man använder dem jämt ju. Som ett glädjande besked kan jag säga att jag tror att jag börjar få igen lite känsel i den tån som dog när jag började jobba i våras. Nu när jag bytt skor till Satans Tortyrredskap börjar jag känna saker i den där tån igen och it ain't pretty.. 8/ Det värker och kliar och sticks. Jag försöker varje chans jag får att klia den mot marken när jag står och gör mest ingenting. Det tycker lillclöv är skitkul och hon är alltid på och hoppar på fossingen. Sen inser hon att det är olagligt och springer bort och biter sig lite i sin egen tå. Knas.

Jag är ledig imorgon och enligt nissarna på tv ska det var finfint väder. Väderleksrapporten visar att det skulle vara 23-24 grader här och det kan ju bara betyda att det blir ännu varmare i solen. Jag ska parkera mig i solen hela dagen och läsa min nya Elle och äta isbitar. Eller dricka isvatten.. hmm.. jag borde vara förutseende nu och fixa så det finns isflaskor i frysen till imorgon.
Det vore mysigt att kunna cykla till Lomma eller Malmö eller nåt men jag tror inte att det är ett alternativ. Idag när jag kom hem från jobbet la jag mig för att kolla lite på tennis och höll på att somna. Det var skitkul tyckte min kropp och kom på att jag måste hosta en ordentlig hostattack minst en gång i minuten. Jag hostade så mycket så jag kräktes två gånger och båda gångerna var det när jag var nära att somna. Jag lär ju få skitkul när jag ska lägga mig.. Jävla cepehosta.

En av killarna på jobbet var väldigt mycket under the weather idag och det var p.g.a. att han inte hade sovit nåt för han hostade så mycket. Jag hatar sån här hostförkylning. Hellre då megaslem för det kan man somna med till slut. Men detta är så himla plågsamt. Gaaaah.

Nåja. Jag ska sluta gnälla nu. Jag ska vara jävligt glad att jag inte har nån gammal resttenta som jag behöver göra nu i dagarna.. det skulle jag aldrig få upp motivationen till, fy fan. Det är massor runtomkring som har massor med tentor att göra och uppgifter att skriva såhär i slutet på Augusti. Fy jäsiken. Snart börjar det hela igen. Jag trodde att jag gjort min sista Lundatenta, men det har jag nog inte. Jag får göra min D-grej också och då blir det nog en liten tenta på metod och teori.

Jag har funderat på ämnen lite löst och nu vill jag ha kommentarer på vad som verkar intressant. Lägg märke till att jag skriver "lite löst".
Ett förslag är att spinna vidare på mitt c-ämne och se på Anna Maria Lenngren* och ställa någon frågeställning utifrån hennes roll i samhället just då, baserat på Yvonne Hirdmans teori om kvinnans institutionaliserade underordning i den tid och på den plats hon levde. C-uppsatsen gick ut på att visa ifall det fanns något i det som skildrades som motsade detta, vilket det också gjorde. Man skulle kunna utöka den frågeställningen och fråga sig varför det var så. Hade det att göra med hennes filantropiska arbete och att det var ok just därför att hon ägnade sig åt en "kvinnlig" syssla, eller togs hennes åsikter i de teologiska kretsarna i Lund verkligen på allvar. Hur kom det sig att hon fick författa? Var det bara för att hon skrev andligt och för barn? Man kan utveckla det där hur mycket som helst så det lätt kan täcka 80+ sidor.
Ett annat alternativ är att titta på hennes språk.. jag vill hemskt gärna göra en lite mer språklig undersökning av det som hon skrivit och jämföra det med någonting. Nutid, dåtid, se på utveckling etc. Men det lutar mer åt svenskan än åt historian. Jag lär inte klara att läsa c-kurs i svenska.. eller så gör jag det. Jag vet inte. Men om jag skulle göra det så skulle hennes dagböcker vara stoffet för min uppsats där iaf. 8)

Jag vill hemskt gärna ha kommentarer.. ska jag först och främst försöka nästla mig in på D-kursen den här terminen? Ska jag läsa en D-kurs? Ska jag läsa en C-kurs i svenska? Jag vet inte. Jag vill gärna slappna av.. men å andra sidan får jag inte chansen att skriva roliga uppsatser mer i mitt liv. Och Yvonne Hirdman och jag är tajta som fan så det är inget större bekymmer.. 8)

Åh vad roligt nu när jag tänker på det.. jag ska skriva en uppsats till. Hurra 8)

*Kvinna som levde i Lund under några år på mitten av 1800-talet och dokumenterade sin tid här i dagböcker som finns bevarade på Lunds Universitetsbibliotek)

Nu börjar jag bli såhär less igen.. jag vill att någonting ska hända. Jag vaknar, snorar, jobbar, snorar och snorar. TRÅKIGT.

Alla mina vänner har sånna jävla idylliv så jag blir alldeles illamående nästan. Närå. Men de är så kära och gulliga och nuttiga och bara längtar efter sina älsklingar. Om man ändå hade nåt att längta efter. Eller nåt att tänka på. Eller nåt att säga när folk ber en berätta vad man gjort.

Jag gör ingenting. Jag tänker ingenting. Jag har inga glädjande nyheter, inga roliga anekdoter.. ingenting. Och detta är som vanligt p.g.a. att jag hängt upp min lycka på några få människor som när som helst kan börja omprioritera sina liv. Jag måste försöka att inte vara så jävla handfallen i världen. Jag måste försöka att inse att jag har mig själv endast till syvende och sist.

Jag låg länge och väl inatt och funderade över varför jag drar mig så till folk som håller mig minst på replängds avstånd. Ju mer replängd desto mer attraktiva blir de för mig för de bekräftar mitt eget dåliga självförtroende. Istället för att vältra mig i självömkan över att ännu en person tycker att jag är ful, dålig, dum och hemsk så kanske jag bara ska konstatera att jag måste sluta dra mig till människor som av en eller annan anledning inte vill ha med mig att göra.

Det kanske inte blir roligare än såhär.. jag kanske hela livet kommer att träffa människor som tycker att jag är rolig och sen en vecka senare komma fram till att det är lättare att bara låta bli mig för jag är så jobbig eller nåt. Isf måste jag börja förbereda mig på att klara mig själv. Tjo.

Bildspel med clov:
Clovis jobbar på att se ut som ett monster och äter på Musen. Först märker hon inte att det kom en fluga och satte sig på fönstret ovanför henne...

Flugan visste inte vad den gjorde när den satte sig på fönstret ovanför ett mördarmonster. Snart uppmärksammas den av Clovis som börjar sin strategi med psykning...

Flugan är lokaliserad och operation stirrning är startad. Hade den varit på insidan av fönstret hade dess dagar med säkerhet varit mer än räknade.. men nu är den på utsidan...


Det är extremt mycket sol idag. Jag vill inte jobba. Jag känner mig helt uppblåst och megaförkyld. Var snäll och gå över dumma förkylning. Jag är tamejfan jämt förkyld. Gaaaaah.

Ifall jag får en av de lägenheter som jag satt mina små ögon på så kommer jag inte att åka på dubbel hyra. Det är nämligen så att det finns nissar som behöver tillfälliga ställen att bo och min lägenhet kunde tydligen användas till det under den tiden som jag inte ska använda den men inte får bli av med den. Det skulle vara så jävla bra ifall jag finge den fina lägenheten med pentry på väster till den 1/9. Jag ligger 3a nu.. jag undrar hur jag har avancerat från 6a till 3a. Sen undrar jag också varför det står tre adresser på varje post med ledig lägenhet på listan. Är det tre identiska? Det vore ju trevligt. GE MIG BOSTADEN.

Jag ska ju jobba snart. Bäst att jag börjar göra mig i ordning eller nåt. Det är bra ändå att komma helt hostig och cepesnorig till jobbet för då tror ingen att jag fejkat min sjukning i torsdags. Vast allra helst skulle jag vilja ligga platt på rygg på en filt. Vafan gör Maia? Hon borde vara hemma nu. Jag ska ringa och trakassera henne som den gode vän jag är. Men nu kanske det är grötdags eller nåt.

Åh!

Tjoho. Broren har varit på besök och vi har fixat med datorn, bytt ut min tv mot en av mors och fars mindre tevear, slappat och ätit. Det har varit mycket trevligt och nu försöker jag restaurera det som fanns på min gamla hårddisk som fick diagnosen stendöd av bror. På denna hårddisk fanns alla mina mp3s och lite annat smått och gott. Bl.a. dansprogrammet till dansmattan innehållande alla mina rekord och all musik till den. Detta har också av Daniel fixats och ersatts så nu har jag inte bara allt åter igen utan en miljard fler danslåtar och rekorden klarar jag nog igen så småningom. Under tiden har jag jävligt hög snitt eftersom jag aldrig haft någon lärlingsperiod på den här installationen 8)


Just nu är det höjdhoppsfinal i VM.. herregud, jag pallar inte det här. Han är så liten och ska alltid hålla på och göra skiten spännande. Nu ska jag utgå ifrån att han inte ens kommer att vara på pallen. Det är hur bra som helst att vi fick två medaljer i damernas höjdhopp.. Stefan behöver inte ta guld. Jag tycker om honom även om det blir utanför pallen. Han är ju värmlänning den lille.

Jag och Daniel var ute i nån skog i Dalby som tydligen är nån slags nationalpark. Det var fint och skitmysigt ända tills jag trampade på en sumomördarsnigel size xxxl med mina extremt tunna toffel-skor som dessutom inte är hela. Uääääää. Sen gjorde jag om bravaden en gång till. Inälvorna på bruna sumomördarsniglar är ljusblått mot vitt. Man upphörs aldrig att förvånas. Varför utsidan är brun kan man lätt räkna ut. De ser exakt ut som de ihoprullade döda bladen som låg på stigen och var idylliska. Fy huun.

Jag håller som skrivet på att restaurera mina musikfiler på den nya, stora och fina hårddisken. Det fanns mycket som jag hade och många små pärlor som inte finns nu när jag är i den här slutna världen som kallas nätverk i Lund. Hm. Nåväl. Jag har iaf lyckats komma över Serbiens bidrag i senaste eurovisionsschlagerfestivalen (sex konsonanter på rad där, det händer inte ofta i svenska språket).

Jäsiken.. nu rev han igen lillfjärten. Ojojoj.

Woha.. jag har fått två nya kommentarer, så nu har jag sju stycken. Jävlar anamma 8)

Min bror har kommit och hälsat på mig nu. Han hade med sig en hårddisk helt överraskande till mig och det var inte vilken gammal hårddisk som helst utan en stor jävel som rymmer över 70gb. Den förra som jag fick av honom var på 40 gb och det tyckte jag var det mest enorma hittills. Jag har alltid haft små utrymmen att röra mig med när det gäller datorer så det här är hur coolt som helst.. för att inte tala om sweetnessen när man får det gratis 8) Min bror är kanske världens gulligaste.

Imorgon ska vi förhoppningsvis ominstallera mitt dansprogram som jag hade på den gamla 40gbs hårddisken och köra danstävling. Jag hävdar att jag skulle kunna kicka ass.. eller vi är iaf jämna. Jag har ju blivit besatt av den där dansmattan. Vad som är så jävla bra är att nu när den börjar fungera så har jag nåt att göra när teven är paj. Så jävla coolt. Fast ännu coolare är att broren kommer med mors och fars extrateve i bilen som jag ska få låna tills min är fixad. Man är bra bortskämd.. 8)

Så fr.o.m. imorgon kommer jag att ha en liten teve iaf och det är ju så jävla mycket bättre än ingen teve alls. Hurra för bekvämligheten.

Han är dock lite lustig min bror.. jag borstade tänderna och tvättade ansiktet i max 3 minuter, sen när jag kom ut från badrummet så var han helt försvunnen. Jag såg nån knöl under täcket som och undersökte och kom fram till att det måste vara en människa. Jag framförde en undran om han inte skulle borsta nån tand eller kanske åtminstone säga godnatt. Men han var eller spelade stensovande. På tre minuter? Mystiska lilla man 8)

Jag försöker restora min mp3lista som är ett minne blott pga hårddiskdöden. Fast det verkar som om ludc inte vill fungera efter typ 10 nedladdningar.. kan det vara så att det finns en gräns för hur mycket man får ladda ner? Isf kommer mitt restorande att ta närmare ett år. Gudarna. Varför finns en sån spärr? Eller så var det bara konstigt just då.

Jag vill inte alls vara ignorerad. Hej, jag bryr mig inte säger jag till alla. Fast det gör jag visst. Ju. Men detta är obligatoriskt när det gäller mig. Hej, hej, ignorera.

Jag blev väckt av att det ringde från jobbet. När jag svarade med min jävligt förkylda och cepehesa röst sa personen i andra änden bara "det var inget, krya på dig". Mycket bra.. så slipper jag bortförklara mig och må dåligt över det.
Jag är visserligen mycket friskare idag och hade kanske kunnat jobba.. men nu har jag 1000 planer för dagen och de inkluderar inte att stå och säga "smaklig spis" till okända människor i centrala Lund.

Jag ska åka till Malmoe och fika med Per och sen gå på Ikea med Maggis.. det ska bli en fröjd. Grejen är bara att min bror kanske kommer idag, kanske imorgon, kanske nu, kanske sent ikväll.. jag borde dammsuga. Varför gör jag inte det bara? Jo.. jag ska nog bara göra det helt enkelt och sen se till att få mig på en buss till Sveriges tredje stad. Planen var att jag skulle cykla idag, men det kan jag ju glömma ganska rejält. Om jag gör nåt annat än att gå nerför trappan till mitt hus kommer jag antagligen att kräkas av hostspasmer. Jäkla NACKE.

Mitt liv innehåller mycket lite just nu. Jag har inga spännande lärdomar från Discovery att komma med, jag har inga hatutbrott mot tönten Patrik Ekwall.. jag har ingenting. Jo.. visserligen håller jag på och läser en skitbra bok om Axel Oxenstierna. Den började lite segt, det radas upp fakta om omvärld, Sverige, bönder och adel under 1600-talet under 50 sidor som jag redan läst 60 poäng på universitetet om.. men när man väl kommit förbi det så tar sig boken rejält 8) Fast jag lärde mig en jävligt intressant grej igår. För 400 år sedan vägde en fullvuxen tjur som slaktad inte mer än 70-90kg. Nuförtuden kan de väga mer än ett och ett halvt ton ifall man får tro den där källan. Det är ju helt vansinnigt stor skillnad. Jag kom inte ihåg hur det var med kossorna exakt, men det var en jävligt stor skillnad där också. Detsamma gällde får, grisar och getter. Coolt. Så om man skulle åka tillbaka i tiden och vandra på landsbygden för 400 år sedan skulle man antagligen bli helt förstummad över att alla kreatur var helt små.

Det citerades en skrift av en präst som uppmärksammade misskötseln av kalvar. Han avslutade din orerande med att påpeka att den specifika kalven som han hade i sitt exempel "dog sin kos".
Jävligt bra uttryck 8)

Nej, nu ska jag dammsuga och sen duscha och sånt obligatoriskt. Hejsvejs.

Det löser sig sa han som sket i badkaret.. jag har kunnat göra en massa grejer idag utan att dö. Jag har diskat, städat och tvättat samt handlat. Fast nu är jag bra död.. jag orkar inte gör något just nu fast om jag lägger mig så kommer det att bli sömn i två timmar och sen är jag vaken som en get igen. Mitt största problem just nu är att jag har så omotiverat ont i nacken. Det känns som om hela huvudet och nacken sitter ihop i nån slags smärtorgie som exploderar varje gång jag hostar. Låt mig bara vara dumma nacke.. nu verkar det ju vara prima med kroppstempen. Låt det så vara!

Jag känner mig lite dumpad. Det är värdelöst att bli dumpad. Jag har blivit det så himla många gånger så jag vet precis hur man ska tolka tecknen och det är samma tecken och samma tramserier varje gång. Ska jag föregå och vara den som kommer ut on top? Det vore nåt det.. hehe 8)
Äh, jag bryr mig inte om on top eller inte, vad som än händer är det oftast dåligt ett tag och bättre i längden. Min längd kommer att bli så jävla bra.. ni anar inte. Här snackar vi guld och gröna skogar.

Clovis har fått en ny leksak för att jag har så dåligt samvete över att jag inte orkar leka med henne som jag borde. Hon är skitglad. Fast med jämna mellanrum kommer hon och lägger den i min godisskål och vill att jag ska kasta iväg den. Hon har tydligen märkt att det är på den som jag har den största delen av min uppmärksamhet riktad. Roliga lilla djur. Nu slickar hon mig på hälen och säger "iää". Jag får väl göra några stela försök då. Inte somna än bara.

hejhipp.

Haha. Fan vad p3 är roligt.. nyss spelade de Thomas Ledins gamla "Snart tystnar musiken", grejen var bara att de hade lagt på ett gäng väldigt genuina asgarv som skrattade på precis rätt ställe. Hahaha.. "Jag vill att vi ska äääähhhhlska..." var tydligen det roligaste ever.
Hoho.

Öh. Halv 12 gick jag och la mig och sen vaknade jag 1, 2, 3, 5 och var sedan vaken. Döden vad mitt huvud gör ont och döden vad jag är varm/kall.

Döden helt enkelt.

Nyss gick jag förbi Clovis och lyfte upp henne. Hon är så snäll. Hon satt snällt required time i mina armar, sen vände hon sig upp, slickade på min näsa och hoppade ner. Haha.. det är som om hon vet att jag är dålig och inte vill bråka med mig i onödan. Fast det har varit ett jävla tuggande på antennen till klockradion inatt.. Jag har inga mp3s, ingen cdspelare (nu när teven är paj och jag brukar köra på dvdn), ingen RADIO och ingen ork att sjunga själv. Jag blir galen. Inatt har jag om och om igen drömt att jag spelat målvakt i ett vattenpololag. Av någon anledning var det en svärm med små insekter ovanför mitt mål hela tiden.

Klockan 14 pallrade jag mig upp och la i tvätt maskinen. Det är snart dags för omgång två..HUVUDET.

Oj. Jag mår ju faktiskt dåligt. Jag fick chansen att fara hem innan klockan 1 inatt så jag tog den och det var jävligt smart för nu känns det ganska mycket som om det är feber i min kropp.

Nån person som jag inte fattar varför jag har på min msn skickar äckliga bilder på sitt kön till mig. Varför gör han det? Jag vill inte se hans kön. Jag vill inte ens se mitt eget, varför tror han att jag skulle vilja se hans? Dumfan. Vissa gossar är så jävla konstiga.. tror de på allvar att man vill se skiten såhär över nätet på en person som man inte ens vet vad han heter? Så jävla idiotiskt..

Min nacke och min rygg är döda.. varför? Vad har jag gjort? Jag måste städa inför helgen.. döden. Halsen och huvudet och snor och fanskap. Alla på jobb är sjuka och alla andra också för den delen så det är väl bara att tacka och ta emot.

Teven är fortfarande död. Ojijoj.
Men i övermorgon eller dagen efter det kommer bror och hälsar på och han kan iaf fördriva tiden tillsammans med mig.. dessutom ska han via mor och far i en bil så han kanske skulle sno med sig en tv därifrån 8) Excellent 8)

Min tv har gått sönder. Jag är sönder. Mitt i jävla friidrottsvm. HELVETE. Igår missade jag ett guld och ett brons bara för att jag var tvungen att jobba på det där jävla sunkstället och nu.. nu missar jag allt! Fan också. Den har bara dött. Det är som om den aldrig har varit en tv utan bara är en låda med glas på. Det spelar ingen roll vad jag gör eller vilken händig karl jag ringer.. den är död som själva fan ändå. Helvete. Jag har väl inga pengar att anlita en tvreparatör för. Vem fan har det egentligen? Åååååh.

Efter att jag hade ringt pappa, Patrik, Walter, pappa igen och Karl (som inte är någon händig karl utan en djup humanist som funderade över sin veckotaliga krönika..) och inte fått ett vettigt jävla svar gav jag upp det hela och följde Karls råd och la mig och läste lite om Axel Oxenstierna. Till saken hör att jag blev väckt idag bara fyra timmar efter att jag somnat tack vare en liten svart sak som skulle peta på min persienn av aliminium (eller vad det är). Det låter väldigt mycket när en kisse försöker böja sönder en persienn av aliminium.. så jag vaknade och kunde inte somna om. När jag så skulle lägga mig några timmar senare och läsa min 800-sidor tjocka bok om Axel Oxenstierna resulterade det i att jag somnade som en stock och vaknade tre timmar senare. Så nu är jag nysövd, tvn är lika död, lägenheten är löjligt stökig och det är för mycket disk i köket för att man ska kunna laga mat.

Om jag inte lagar mat får jag ingen ork för att städa och då blir det aldrig rent här. Jag vaknade faktiskt med de bästa föresatser att tvätta. Här finns det alltid tvättid. Men tji, inte idag. Idag var det fullbokat som hos en billig rysshora. Jäkla skit. Då tänkte jag att jag lika gärna kunde viga hela min enda lediga dag till att titta på friidrott och hade trevligt.
Fan.

Maia är i Danmark och alla andra jag känner är antingen i Västernorrlands län eller arbetande eller nåt annat dumt.

Har tvapparater säkringar och kan gå och sånt? Det är inte en säkring i lägenheten för den sitter i en grenkontakt och denna fungerar prima. Jag har testat att byta ställe där jag hämtar ström till tvn, men samma jävla resultat. Garantin gick väl ut för ungefär exakt två månader sedan så det är väl nåt tidsinställt shit. Fan. Jag kollade på tv imorse. Det var tider det. Då fick jag iaf höra en låt som jag tyckte var väldigt bra. Laleh - Live tomorrow. Mycket fin låt.

Man kanske skulle köpa färdigmat eller åka ner och äta couscoussallad på mcd? Den är jävligt god vill jag inflika, speciellt tillsammans med cheddar cheese-dippen. Grym I might add. Igår fanns den dock inte.. det var lite störigt. Glassmaskinen, milkshakemaskinen samt kaffemaskinen var trasig plus att vi inte hade någon couscoussallad (som det skyltas med ganska skitmycket för den är ny). Det är jobbigt att stå i kassan när inget finns. Fast det är en fröjd framåt klockan 00 när man kan säga att vi stänger nu så ni får inte äta här och ni får bara ta det som finns i skåpet 8) Hehe.. jag är inte serviceminded alls. Jag har alltid ljugit när jag sagt det. Jag skiter i ifall föräljningssiffrorna ser bra ut, det är helt säkert så att det säljs tillräckligt ändå för att inte den där mcd ska kursa.

Moralen på topp. Vad jag svär? Jaja.. det gör inget. Jag är nyvaken. Jag BEHÖVER FRIIDROTT. Nån slags idrott.. fotboll. Är det ingen korpmatch idag? Ska spana.

Jaja.. nu får jag väl gå och leka med tårna eller kanske göra en häftig frisyr i mitt tråkiga, tråkiga, utväxta och långa hår.

Hejhopp.
Bäbi har haft en hård dag idag. Först for jag iväg på en cykeltur i en timme och då fick inte hon följa med. Men det var skitskönt att cykla och cykla i solen tills svetten lackade och man hade fått någonstans mellan fem och sju fästingar på kroppen av att cykla igenom en massa snår och grejer. Min cykel är ju super så jag kan cykla igenom snår.
Sen när jag kom hem gick hon helt sonika ut för det hade hon bestämt. Så då var vi ute en sväng medans jag åt banan och solade lite. Clovis tyckte också att det var mycket varmt för hon gick in i skuggan efter att ha jagat någon random fluga hela tiden och flåsade som en hund med tungan utanför den öppna munnen. Haha.. hon är för lustig den där lilla 8)
I en av hennes räder över gräsmattan gav hon sig på en geting. Det var inte bra. Ajijaj vad ont det gjorde sa hon och oj vad det slickas på tassen nu. Det verkar vara prio 1, 2 och 3 idag.


Det ska jobbas idag verkar det som. Det känns sådär upplyftande. Speciellt eftersom mina fötter är fulla med skavsår som bara lever för att ha ihjäl min arbetsmoral. Jävla nya skor. Jag tvättade mina gamla i 95 grader häromdagen. Jag vet inte om jag har skrivit om det, men nu skriver jag det iaf. Jag kokade i princip mina gamla skor. Sen blev jag faktiskt förvånad när jag skulle ta ut dem ur tvättmaskinen och det visade sig att det bara var småbitar kvar. "För att vara smart är du ganska dum" [Syster].
Så nu har jag nya extremt obekväma skitskor som tar knäcken på mig. Det hjälper heller inte att jag har bränt mig med frityrolja på foten genom nåt snörhål. Sheisse.

Äta kanske man borde göra idag.. jag har inga köttbullar, jag måste handla sånt. Det är basen i all mat jag äter (förutom möjligen gröt). Köttbullar och potatis.. det vore nåt det 8)

Sen var det nog inge mer nej. Hej.

Jag tänkte att jag skulle sätta in bilder på mig själv som visade hur trött jag är efter helgens jobbande, efterjobböl, jobbande, försovande, slöande och till sist lite tränande. Men så fick jag för mig att jag ville leka med bilderna och fixa upp dem. Det här är den ni tror är jag.. 8)


Före



Efter

Här kommer en bild som gärna vill illustrera hur glad och knasig jag kan se ut när jag är väldigt trött.


Före



Efter

Om en timme börjar csi.. frågan är om jag orkar med det. Jag har sovit halva dagen idag. När jag inte sov så kollade jag på friidrottsvm och kom fram till att Carolina Klüft är bra cool. Man blir så stolt när hon springer med den svenska flaggan. Go her!

Näe.. jag får nog ta och lägga mig och om jag fortfarande är vaken om en timme så går jag upp och kollar. Nån måtta får det vara. Gaah.

Jag tror att det börjar bli lite hormonstinnt här i hushållet. Och det är inte Clöv för hon är kastrerad. Det är jag. Jag låg vaken halva natten inatt och tänkte på alla möjliga manliga personer som finns och om det kanske eventuellt skulle kunna gå att pressa fram lite känslor för dem. Det gör det alldeles säkert för jag umgås bara med människor som är underbart bra på alla sätt och vis. Men det är nog inte läge att tramsa tror jag.

Det kan nog mycket väl vara så att de krav som jag har på mig själv har jag även på männen och det gör ju det hela väldans knivigt.. 8) Jag har några små krav:
Nissen i fråga ska helst ha ambitioner med livet. Inte så att han siktar på att bli den nästa Fugelsang men en liten idé eller plan är alltid käckt.
Nissen i fråga får gärna ha mycket gemensamt med mig. Jag föredrar ändå att kunna prata om Lillstrumpa och Syster-Yster framför ostsorter som man inte vet vad de heter på engelska ändå.
Nissen i fråga får gärna ha en tanke med de kläder han bär. Därmed inte sagt att jag dömer ut någon stil eller så, men en tanke är allt jag begär 8)
Nissen i fråga ska inte vara dömande, dum, elak, argsint, dumsnäll.
Nissen i fråga ska ha en social förmåga som gör att han klarar sig bland folk som han inte känner.
Nissen i fråga får gärna ha en alldeles egen värld som han inte vill ha in mig i. Det är utmärkt, så länge han också tillåter mig att ha detsamma.
Nissen i fråga ska inte bli helt nervös när jag säger att det är någon som har dött och att jag har varit på begravning. "Var det fint?" kan vara en ypperlig kommentar.
Nissen i fråga får gärna inte vara äldre än 35 eller yngre än 20.

Det är nog lite mycket begärt.. jag vet 8)

Jag har fått för mig att jag ska vara perfekt. Det är vad jag kräver av mig själv, att jag ska vara perfekt och lyckas bäst i allt. Det är inte lite att kräva av en stackars människa och det spelar ingen roll att det är jag som kräver det, för det är lika dåligt - om inte sämre - att det är jag själv.

Jag vill vara så lång som man är när man är Snygg. Jag vill vara så smal som man är när man är Snygg. Jag vill ha den sociala förmågan man har när man är Populär. Jag vill vara så smart som man är när man är Intelligent. Jag vill lyckas och ha tur och flyt så mycket som en Lyckad person gör. Istället siktar jag så högt att jag inte ens försöker hoppa över ribban utan bara springer rakt in i madrassen hela tiden och stukar fötter och alla möjliga leder när jag försöker. Fast trösten av madrassen är alltid snäll. Man kan sitta på den och titta på när alla andra anstränger sig realistiskt och lyckas uppnå sina realistiska mål.
Varför är jag så himla elak mot mig själv?

Vem vinner på det? Vem har lärt mig det egentligen? Jag kan säga sådana elaka saker åt mig själv i spegeln eller i mitt huvud så det är helt sjuk när man tänker på det. Jag kan tänka att jag förtjänar allt dåligt bara för att jag inte når upp till de krav jag har satt upp. Jag kan få för mig att andra människor har likadana krav på mig som jag har. Det är därför vissa människor inte tycker om mig, för att jag inte är så perfekt som jag borde.

Hm.. dåligt. Nu är jag tröttare än tröttast. Ska nog sova.

Igår hade vi grillning här i huset. Alla dök inte upp pga dåliga blodsockervärden och en tur till akuten, men nästan alla dök iaf upp. Här nedan kan man se hur folket ser ut och det kan ju vara bra ifall man aldrig har sett dem förut.









Idag har jag varit så trött så trött så ojijoj. Jag har sovit som en liten gris och är fortfarande skittrött.. kanske därför. Nåväl.

Om tjugo minuter börjar csi, det är bra för det ska jag se. Tjohoo.

Min katt är så slö så slö.. det är knappt så man förstår vad hon egentligen håller på med hela dagarna. Det måste vara en jävla verksamhet i hennes hjärna för att hon ska kunna ha roligt av dagen. 8)
Detta får mig osökt att tänka på dagens Elvis i Metro.. hehe. 8)









Idag har jag jobbat precis hela dagen. Jag gick upp vid 9, åt frukost och sånt och sen åkte jag till jobb och var kvar där till halv 9 (på kvällen) då jag segade mig hem, svängde förbi willys och köpte mig mjölk, pasta och duschcreme. That's my life. Mjölk, pasta, duschcreme och occasionally nån flaska starkdricka för mitt höga nöjes skull. Kära nån.. tänk om man kunde vara så fab som Carrie och faktiskt bära upp livet på ett vackert och fabulous sätt.. 8) Det lär inte ske med mig.. jag är en svensson som inte ens är en svensson. Det slog mig idag när jag plockade sopor att jag kanske inte får jobb på vissa ställen p.g.a. att mitt efternamn har ett w i sig? Kan det vara så? Eller för att jag har två efternamn så det verkar som om jag är gift och därför tänker folket att jag inte behöver pengar lika mycket som en ensamstående student med hög hyra, inget bostadsbidrag och dyra vanor att försörja? Tänk om det var mitt livs misstag när jag tog mig mitt andra efternamn när jag fyllde 18? Det vore ju sjukt isf.. jag funderade en millisekund ifall man kanske ska skriva i det gamla personliga brevet att jag är en person från urskogarna i norr och härstammar från arbetarklass och/eller soldater och därför heter så, därför att soldaten i 34 led före min generation var bra på att gå. Hm.

Moving on.. tänk att jag är så picky att jag inte alls vill umgås med en person som uttryckligen har sagt att han inte tycker att jag tilltalar honom fysiskt. Varför är jag så fånig när han är ärlig? Eller är jag inte fånig? Jag vet inte.. men jag vet att jag inte kan tänka på något annat än det ifall vi skulle umgås och jag skulle känna mig i väldigt underläge. Då är det jag som är knäpp. Det finns nog inte speciellt många i min omgivning som tycker att jag är attraktiv, men de säger inget, jag frågar inte och vi kan umgås. Nu hade jag ju iofs inte frågat denna person heller.. Äh, shitthesame.

Jag är uttråkad. Jävlar. Jag vill att nåt ska hända. Fast jag ska kanske inte säga för mycket. I början på sommaren var jag också gnällig, sen sa det vosch och mor och far samt bror och Laila gifte sig i hemlighet och morfar dog. Sen gifte sig Johanna (vilket jag var lite mer förberedd på) så jag höll på att bli galen där ett tag pga nyhetsinflationen. Gången innan det som jag minns att jag verkligen tyckte att nåt kunde hända för allt var så tråkigt var hösten -01, sen flög ett flygplan in i ett högt hus i NY och sen ett till i ett lika högt hus. Sen blev det inte lugnt mer i världen.

Jag ska omformulera det här så att Du Som Bestämmer fattar vad jag vill. Jag vill INTE att någon ska dö, jag vill inte att det ska bli sämre i världen politiskt, ekonomiskt, matmässigt etc etc. Jag vill inte att det för min egen del ska bli avslag på csn eller att det visar sig att det var ett misstag med min antagning till Lärarhögskolan. Det jag vill ska hända när jag gnäller på det här sättet är positiva saker för mig eller för folk som jag tycker om. T.ex. att det blir småknott, att lill-N föds välskapt och precis i rätt tid, att jag får pengar från nåt håll, att nåt POSITIVT händer helt enkelt. Inget med några dumma flygplan eller dödsfall. Kan Du ordna det tack så mycket?

Jag ska önska mig något specifikt så kanske det blir lättare. Jag vill se Liftarens guide till galaxen samt Skeleton key på bio när de har premiär och jag vill ha råd till detta.

Nu är det snart CSI, jag ska borsta tand. Hejsvej.