Helenan

Jag får ingen fart på mig nu på morgonen. Jag borde redan stå i duschen och pyssla.. men jag vill egentligen bara ligga i min säng där det är varmt och skönt. Idag ska jag åka in till Ängelholm enbart för att säga "ni behöver inte vara här, om ni inte har några frågor kan ni gå ner till biblioteket"
Grejen är bara att de är så duktiga att de verkligen går ner till biblioteket och sitter där. Några sitter till och med kvar i klassrummet vilket gör att jag måste stanna där. Igår gick jag omkring i biblioteket och frågade mina elever hur det gick och svarade på frågor och sådant. Sen gick jag fram till en tjej som inte alls var min elev och frågade henne hur det gick. Hon tittade mycket förvånat på mig och sa "joo.. det går väl bra?" "jättebra" tyckte jag och gick vidare. Det var roligt. Fan vad förvånad hon blev när hon satt och kollade på mobilabonnemangspriser. Haha 8) Nåja.

Jag skulle vilja skriva något chockartat som gör att jag har massa kommentarer sen när jag kommer hem, problemet är bara att jag inte har något chockartat att komma med. Mitt personnummer består av två åttor, två nollor och sex tvåor. Kul va? Det är snö ute. När jag kom hem efter att ha varit hos föräldrarna så var det fågelfotspår på trappen utanför min dörr. Det finns en dörr till här som delar trapp med mig men de hade inte heller varit hemma på hela helgen. Istället var det bara ett tretåigt spretigt fotspår på varje trappsteg. Knasigt.

Jag älskar den tysta vagnen på öresundstågen. Gud, jag ska gifta mig med den. Folk är så tysta och om någon säger någonting har man laga rätt att säga "schhhhhhhh!" utan att få kärringstämpel på sig. Aaaaaah.

Jag noterade något igår. Ridderligheten är död. Visserligen är den lika död i mig som i alla andra, så jag är på intet sätt inte inkluderad i denna kritik mot samhället, men någon måste ju komma med kritiken så då får det bli jag.
Ett gäng med ungdomar stod och väntade på bussen vid stationen i Lund. De hade mycket packning och verkade ganska trötta efter en lång resa. En kvinna modell större gick tätt förbi för att slippa att behöva gå ut i vägen. Hon kanske kom åt killen i gänget litegrann, han skrek nämligen efter henne "Kolla var du går din feta jävel!". Precis på samma busshållplats stod jag och två män i 30-årsåldern. Vilken som helst av oss kunde ha - borde ha sagt något åt den uppkäftiga lilla snorvalpen. Han var max 17 år och visserligen ganska lång men säkerligen inte något hot mot de två 30-åriga herrarna. Säkerligen för övrigt inte något fysiskt hot för mig heller eftersom det var folk överallt. Det värsta som skulle kunna ha hänt var att de kallat mig för samma sak och jag hade tagit illa vid mig. Helt säkert tog målet för utropet illa vid sig. Jag har själv fått sådana där rop efter mig (back in the days när jag var regelrätt megastor) och de kan förstöra ett par dagar och lämna sår som aldrig riktigt läker - oavsett om det är någon man känner och respekterar som häver ur sig dem eller om det bara är en snorunge på busshållplatsen. JAG om någon, jag som vet hur det känns, borde ha käftat med snorungen. Men icke. Jag hade vågat ifall han var 5 år yngre och inte två huvuden längre än mig. Hm! Vad blir då slutsatsen av detta resonemang? Ridderligheten är stendöd, i alla fall när det kommer till att försvara "feta jävlar".

Nu får jag väl duscha då. Weeeeeeeeeeeee.

Hur stor bitch får man vara? Jag vet inte. Jag har ju fått för mig att jag har någon slags uppfattning om var gränsen går eftersom jag själv hamnat mitt i stormens öga när bitchkrafter släppts lösa. Men nu undrar jag om jag kanske inte kan vara minst lika duktig. Kapabel är jag nog för om någon ger mig en matta så trampar jag på den, var så säker. Aj aj.. jaja, vi får se hur god jag kan vara.

Jag har skrivit ett långt mail till mina lärare om ganska skarpa synpunkter som jag har på den uppgift vi har att göra denna vecka och några veckor framåt. Förhoppningsvis får jag snart ett svar som inte är helt förnärmat av mina åsikter. Det lär ju visa sig.

Jag är trött-trött och har svidande ögon. Jag känner att jag bara vill lägga mig ner och börja gråta hela tiden. Men jag får inte. Jag måste stålsätta mig och inse att även om det inte verkar som om det är ganska mörkt just nu så kan det vända när man minst anar det.

Nu tuggar jag på kinden med blicken fixerad ut i intet. Det är nog bäst att jag går och lägger mig. Godnatt.

Nu har jag varit hos föräldrarna lite. Tvärtom planen kom jag tillbaka och kände mig om möjligt ännu mer ur fas än jag gjorde när jag åkte. Jag är helt jävla slut och färdig i hjärnan och kan inte hitta några glädjeämnen alls i mitt liv. Trots att jag vet att det finns många personer som borde kvalificera sig till att bli rena glädjeämnen.. men jag vet inte. Jag är så trött och ledsen hela tiden. Jag har väl fått en släng av denhära depressionen som jag medicineras för. Det är bara det att det inte finns någon ljusning i den jävla tunneln. Så vitt jag kan se ska allt fortsätta precis som det gör nu i all evighet amen och nu har jag än mindre någon möjlighet att finna någon slags vardagslycka.

Jag är så trött och mår konstant ganska dåligt. För att pigga upp mig äter jag. När jag tycker att jag ätit för mycket äter jag ingenting. Jag tror att mitt blodsocker är redo att flytta ur den här misshandlade kroppen.

Imorgon är det måndag. Jag hatar måndagar. Massa massa grejer att göra och allt borde egentligen ha förberetts idag, men det har jag inte orkat med.
Nej, jag ska lägga mig och sova. Hejdå.

Hur orkar folk oroa sig hela tiden? Hur orkar folk ha barn som de inte kan ha uppsikt över 24-7? Jag håller på att bli galen när jag är så långt ifrån och inte kan göra någonting åt någonting. Jag känner mig helt ledsen idag och ska helt sonika ta och åka till mina föräldrar om ett litet tag. Jag måste ladda mina små batterier inför det sista under terminen. Jag trodde att jag hade fått mig själv på rätt köl men jag orkar inte hålla på och vara bekymrad och orolig och stressad och pressad och frustrerad hela dagarna. Jag vill ha min mat lagad och bara slappa framför teven tillsammans med mor och far. Nu ska jag göra det och inte plugga en enda rad. Jag ska inte utföra en enda rad. Jag ska bara slappa och spela kort med mor och far. Gudars så skönt det ska bli.

On another med euforisk note så har jag köpt en ny jacka idag. Jag är så jävla nöjd med härligheten. Det är bra synd att jag inte kan ta foto av den eftersom batterierna till min kamera är helt döda och jag har ingen ork att fylla på dem. Inte för att jag fysiskt ska generera elektriciteten som gör att de bli uppfyllda, utan mer så att jag inte orkar engagera mig i projektet. Det är väl bäst att jag laddar dem någon gång dock för det ska ju tas kort av skolan för att se hur vi kan förankra den fysiska miljön till läroplanen. Hej.

Jag är fortfarande i våldsam extas över Edvin Martons skiva. Kom till mig NU! Jag kan samplerna utantill nu.

Idag på tåget satt jag och förberedde min lektion i vanlig ordning. Jag stördes dock av en tjej som satt framför mig och inte höll käft en enda sekund. Hon pratade och pratade om så ointelligenta saker och fick nästan inget medhåll från den hon satt och pratade med. Hon skrattade skithögt åt sina egna skämt och varvade sedan ner med ett "eeeh.. ja" efter varje asgarv. Tjejen som hon pratade med (som f.ö. verkade rätt sund) log artigt och nickade men det märktes ganska tydligt att hon bara ville att snattertackan kunde hålla käften already. Jag förbannade babbelmunnen o det grövsta fram till det att hennes kompis gick av. Äntligen höll hon käften och jag kunde koncentrera mig på min realism. But noooo.. då kommer det på nån fjortisgynnare som har väldigt, VÄLDIGT hög musik på i sina hörlurar så att det inte bara hörs dit där jag sitter utan även till alla skånska städer inom en 10 mils radie.

Hur det nu blev med hela resan och allting så visade det sig att jag skulle bli bedömd av min mentor idag. Mycket spännande. Så jag förberedde färdigt min lektion och fick ett mycket gott omdöme av både mentor och handledare. Mentorn sa "Jag antecknade lite från början, men det kändes helt meningslöst. Jag blev mycket imponerad och har ingenting att anmärka på." Coolt 8)
Jag ska skaffa mig en pärm och sätta in alla snilleblixtar som jag har fått till mina lektioner. Det ska sedan bli min snilleblixtpärm som jag kan sälja dyrt 8)

Nu verkar Clov pocka på uppmärksamhet. Hon är knasig. Som säger "krru?" och sen äter hon upp en fjäder. Konstigt djur.

Jag har upptäckt en helt ny typ av eufori. Den är stark och ihållande. Jag är kär. Jag är kär i musik och jag är kär i den musik som finns på Edvin Martons Strings n' beats. Edvin Marton är den som spelar när Plushenko åker på isen och tar andan ur alla som tittar på honom. Edvin Marton tar bokstavligt talat andan ur mig. Jag fick utföra ganska omfattande undersökande journalistik innan jag hittade ett ställe där jag kunde beställa skivan från USA till mitt hem. Alternativet var en massa mystiska ryska beställningsplatser där de stavade Visa med två s och liknande suspekta bevis på missanpassning till det västerländska samhället 8) Gud sådana fördomar jag har. Men jag har fått veta att en god vän till mig som vi kan kalla P ändå inte läser mer. P har en förkärlek till öststaterna som går stick i stäv mot det hat jag förvärvat när jag läste historia. Detta hat har dock börjat luckras upp ganska mycket, så egentligen borde jag vara mer försiktig med vad jag skriver. Men eftersom han ändå inte läser här för att han tycker att jag gnäller för mycket så skriver jag så ändå. Hm!

Jag ska snart lägga mig en skvätt och lyssna på Giftas. Jag älskar mina ljudband. Dessa tillsammans med mina stickningsprojekt samt lektionsplaneringen för imorgon är sannerligen något gott i mitt liv. Jag gnäller ingenting över lektionsplaneringarna som jag måste göra, för de är bara roliga. Jag känner också att jag gör dem för ett syfte och får leverera det som görs på ett givande sätt. Äntligen börjar det som jag har ägnat mig åt hela mitt liv pay off. Kanske inte så mycket i monitära tillgångar som i en känsla av att det finns en mening. Men ändå. Wiiii 8)

Det var förskräckligt med den där olyckan imorse. Det var väldigt mycket alldeles här och är jävligt otäckt. Jag pratade med min bror om det och till och med han som aldrig någonsin dömer någon tyckte att man inte får köra över folk ifall man är lastbilschaufför. Det ska inte ske. Man ska ha koll på var det finns cyklister om man kör ett sådant stort fordon. Nu kanske hon körde skitsnabbt in under lastbilen eller hade gömt sig under den eller nåt.. jag vet inte. Men det borde fan inte hända. En lastbil är för stor för att ha där det finns cyklister. Gah!

Jag blev väldigt orolig när jag läste det där också. Jag tänkte på människor som jag inte pratat med på länge. Jag tänkte vad fruktansvärt det vore ifall det var någon av dem som förolyckats. Jag var på vippen att höra efter, när det slog mig att det ju faktiskt inte fungerar åt andra hållet. Jag har faktiskt blivit påkörd, jag hade lika gärna kunnat vara den som var i den där bilolyckan. Dock är det inte någon undersökning huruvida jag lever eller är död. Det är för jobbigt. Jag är en enda vandrande jobbighet. Det är skitirriterande antagligen att jag bor kvar i den här staden och att jag andas och har kontakt med människor och att jag inte ligger inlagd som jag borde göra för att göra alla en tjänst. Och titta, nu självömkar jag mig också. Är det inte typiskt! Hur fan kunde man någonsin ha någonting med den här människan att göra? Bäst att se om sitt eget hus, för hur ska man annars kunna sova om natten?

Otroligt, ofantligt och häpnadsväckande. Och nu skiter jag i alla tabun. Fukju!

Jag kom hit till skolan i Ängelholm och känner mig lika välkommen som alltid. Dvs inte alls. Lärare måste vara ett besynnerligt osocialt släkte. Med undantag för min handledare är alla väldigt restriktiva till att prata med mig eller möta mig när jag pratar med dem. Jag har några gånger frågat random folk i lärarrummet hur kopiatorn fungerar, var det finns pennor och dyl. och jag har alltid fått ett väldigt besvärat och stressat svar. Idag frågade jag ifall det fanns någonstans på skolan där man kunde låna OH-pennor. Gubbarna i soffan tittade på mig med klentrogen blick och frågade vilken klass jag gick i. Jag sa att jag var lärarkandidat och fick två ännu mer klentrogna blickar tillbaka. "Ja, men då tycker jag att du ska fråga Åke om det" fick jag som ett syrligt svar. Det är ganska klart att de andra lärarna är irriterade på min handledare (Åke) för att han tog in en kandidat när de hade bestämt att de inte skulle göra det. Det är som om de ser mig som representant för kommunen och allt som är ont i deras värld som lärare. Riktigt så är det inte. Jag skulle gärna slippa gå lärarhögskolan om jag fick och jag skulle dessutom gärna slippa att jobba utan lön. Dessutom har jag inte valt att vara på den här kära skolan, finge jag välja skulle jag ta en skola som det inte tog dryga 90 minuter att ta sig till. Därmed inte sagt att själva skolan är dålig, så är det inte. Av det lilla jag har fått lov att ta del av verkar det vara en mycket gedigen och bra storskola vars elever inte spottar snus på väggar eller skriver kuk på toaletten. Det hade varit en fröjd att vara här ifall skolan låg någonstans inom timmen från där jag bor. Men nu är det såhär så wee wee.

Jag har iaf sammanställt ett program för dagens lektion, gjort oh-papper, gjort informationspapper till mina söta elever och ska 12.40 möta dem i sal 7. Under tiden får jag sitta här. Jag tror bestämt att jag hoppar över socialiseringen i lärarrummet. Det stod nåt om kaffepengar på väggen, det måste betyda att det finns kaffe någonstans. Hm.. det skulle jag vilja lägga mina vantar på.

Jag får helt enkelt gå ner och göra en undersökning. Kära nån så sura vi kommer att bli då 8)

Igår hade jag världens sämsta lektion. När den var klar fick jag veta det efter noter av min handledare. Det kändes uppfriskande. Jag gillar att få rak och ärlig kritik, det gör de positiva omdömena så himla mycket mer värda. Idag ska jag reparera skadan. Jag ser verkligen fram emot den lektion som jag har idag och det ska bli mig ett sant nöje att ha en tusen gånger bättre lektion idag än jag hade igår.

När jag gick från skolan igår mådde jag så dåligt över allt att jag bara ville försvinna bort. Men så pratade jag med lilla darling och kom på att jag kanske inte är så dålig. Visserligen försökte han sänka mitt självförtroende när det gäller att tala det engelska språket men det lyckades han inte med. Brittiska. Thö!
Väl på tåget lyckades jag hålla mig vaken i ungefär tio minuter, sen sov jag som en liten stock och vaknade inte förrän tåget rullade in i Malmö. Jävla skit. Jag minns svagt att det var någon som sa "Du ska inte av i Lund?" någonstans i sömnen. Jag klev av i Malmö, segade och frös mig fram till den stora tavlan i centralbyggnaden bara för att konstatera att det tåget jag precis haft som varm och go sovplats var det tåget jag skulle behöva sitta på för att komma hem igen. Så jag huttrade tillbaka till min sovplats och satte mig där. För att inte somna igen idkade jag Stora Stirrleken. Jag hade att välja mellan att få spö av alla som jag stirrade på eller somna igen och vakna i Ängelholm. Jag satsade på spö. Jag lyckades inte få spö, tack gode gud, utan tog mig slutligen hem till hemmet. Väl där konstaterade jag att jag ville gå på kör och gjorde så det. Julsånger, julsånger. Nu börjas det inför Luciakonserten. Guuuud så kuligt det är 8) Efter det ramlade jag in hos Maia och fick mig spenat att äta och ett gott peptalk att lapa i mig.

Nu är jag god och glad igen och skulle bara vilja förbanna min jävla huvudvärk som jag haft sen igårkväll. Jag tycker att jag dricker som en svamp, men tydligen inte. Gah.

Nu, dusch.

Nu nalkas skiten. Jag måste gå upp i ottan för att åka till Ängelholm och ha en lektion med naturare. En lektion som jag knappt har förberett. Jag har planer på att göra det på tåget så det gäller att jag får en sittplats av något slag där så jag kan skriva ner min lektion.

Det är hutlöst långt till Ängelholm men det gör inte ett skit för jag är så himla glad att det inte är hamburgerflippande som jag ska jobba med hela dagen.

Jaja.. man kanske skulle börja göra sig i ordning istället för att sitta här och glo. Hejhopp.

Klockan kvart i 8 studsade jag upp ur sängen och gick ner med tvätten. Gudarna vet varför. Jag behöver inte gå upp på okristliga tvättider här i hushållet, det finns alltid tider. Men nu fick jag för mig att jag skulle vara effektiv och produktiv idag. När tvätten var sorterad och första laddningen i maskinerna gick jag upp till min lägenhet och skurade toaletten.
Till saken hör att jag igår när jag sovit väldigt länge mitt på dagen fick en knäpp tillbaka till mitt vanliga jag. Jag har varit lite ur mina gängor den senaste tiden och bara nätt och jämt klarat att hålla näsan ovanför ytan. Min mathållning har gått all världens väg, min kontroll över alla möjliga finansiella angelägenheter verkar ha gått ungefär samma väg. Studierna har begränsats till ett minimum och lägenheten har inte ändrat sin dammiga och stökiga karaktär på en månad.
Igår, efter en sval och lång dusch (För er andra som är normala kan ni inserta "varm" istället för sval. Jag går igång på svala duschar) Dammsög jag lägenheten, städade jag i köket, fixade jag med all tvätt som låg och skräpade överallt samt planerade lektioner för veckorna som kommer.

Efter detta gick jag till sängs och lyssnade på Helge Skoog som läste Baskervilles hund i mitt sovrum. Det var trevligt. Stickning och ljudband är allt man behöver här i världen. Jag skulle döda för att få "Den multikulturella skolan" på ljudband. Fan.. man kanske skulle starta ett företag som producerar ljudband av universitetsläroböcker. De skulle visserligen kopieras snabbare än blixten, men det vore jävligt trevligt att ha sin litteratur uppläst för sig samtidigt som man diskar eller nåt annat husligt.

Jag funderar på ifall jag ska göra något husligt idag. Kanske baka bullar eller pepparkakor? Gudarna ska veta att det är rent i mitt kök 8) Problemet är bara att det spelar ingen roll hur rent det är, det blir iaf inte större än att två personer som tycker väldigt mycket om varandra kan vara där samtidigt.

Nej, mitt första projekt måste bli att läsa min dåliga multikulturella bok samt skriva en läslogg på skiten. När jag har gjort det kan jag baka när Helena kommer hit och ska göra samma grej och sen bara titta på henne och vila medans hon sliter i sitt anletes svett 8)

Jag såg att en busschaufför blivit misshandlad i Malmoe. Sjukt. Bussarna mot Kroksbäck och Rosengård är tydligen livsfarliga och Swebus tänker kräva väktare på dessa linjer. Det tycker jag låter skitbra. Jag har mer än en gång blivit rätt så jävla illa till mods på de där bussarna när unge killar har suttit sig runt mig och börjat prata vitt och brett om "Blondie" och uppenbarligen syftat på mig. En gång har det till och med hänt att de har hetsat varandra till att ta på mig, då gick jag av bussen. Hm.

När jag läser folks bloggar blir jag väldigt nyfiken på saker som man aldrig märker i bloggarna. Man tror att man känner folket så väl fast det bara egentligen är en bild som denna person väljer att visa. Eller så utelämnas saker som man själv inte tycker har någon vikt men som i vanliga fall skulle ha varit avgörande i en ny bekantskaps bild av en.
(märks det att jag inte vill börja med multikulturell?)
Därför ska jag nu ge er the obscure facts om mig:
Jag har två efternamn av vilka jag tog mig ett när jag fyllde 18. Mina föräldrar var inte gifta och hade olika efternamn. Jag tänkte att mor som har fyra barn åtminstone borde ha ett barn med hennes efternamn, så nu har jag två efternamn. Mina föräldrar har fö. gift sig nu i somras, men har fortfarande olika namn.
Jag pratar knappt någon dialekt alls. När jag är stressad eller arg smäller jag på med tjockare jämtländsk betoning och vissa ord. Men i vanliga fall håller jag min dialekt neutral - inga skorrande r och med alla e-ändelser. Dock händer det att jag svarar med skåne-ja när jag handlar eller beställer mat.
Jag är 160 cm lång och inte en mm längre. Min vikt är mer än jag skulle vilja men mycket mindre än den skulle kunna vara. Jag har storlek 36-37 på mina fötter.
Jag går nästan alltid klädd i blå eller grå jeans av märkena Lee eller Acne.
Jag visar alldeles för mycket tandkött när jag ler.
Jag har gröna ögon som alltid ser mycket grönare ut på foto än i verkligheten. Ibland får folk för sig att jag har gula ögon, men det är mest bara folk som är färgblinda.
Jag går rak i ryggen enligt min mor. Hon säger att jag har en fin hållning och det är jag glad för, även om ingen annan någonsin har påpekat detta 8)
Mitt hår är så långt att jag kan, om jag tar handen där man skulle ha satt en hårsnodd, dvs nära skalpen, snurra håret två varv runt handen. Jag kan även dra håret från ena sidan under hakan och det räcker till ovansidan av örat på andra sidan.
Jag använder alltid Gliss-shampoo för jag tycker att det är det absolut bästa shampoot.
Jag använder parfym då och då. Just nu är jag väldigt inne på Naomis blåa. Jag varvar med Armadis Sensi och i somras var det mycket Rockin' rio. Jag har även Naomis vita, men den är för sliskig så den använder jag nästan aldrig. Jag är i desperat behov av en ny parfym och har alltid mitt sikte inställt på Lacoste eller DGs pink. Men dessa är en smula för dyra för lilla mig.
Jag brukar tugga på mina kinder när jag inte är medveten om vad jag gör.
När jag är stressad kliar jag mig i hårbotten tills det börjar blöda.
Jag har knappt någon hårväxt på benen så jag behöver nästan aldrig raka dem.
Varje morgon när jag vaknar snyter jag mig så att det låter som en bättre begagnad elefant har tappat bort sig i badrummet.
Min vänstra handflata är ett enda stort ärr efter en olycka när jag var 3 år. Jag satte handen på ett ugnsglas och lät den vara där.

Nej, fan. Nu får jag sätta igång. Hejdå.

Jag har ikväll läst bland det roligaste jag någonsin har stött på under mina fem år vid universitetet:
- Det är hon som är huvudperson eftersom hon dör
- Hon dör därför att hon är olyckligt kär
[men det var ju en olycka precis efter att hon återförenats med sin älskare... lyssna på den här passagen [...]]
- Jo, men jag tror att det har fallit bort ett 'inte' där.
Heh?

- Den här författaren är varken politisk eller filosofisk för han har inte startat någon egen filosofisk skola eller någon skola över huvud taget.

Ridå.

Idag på lärarhögskolan:
Trams trams tramstrams trams trams - trams. Tramstrams trams trams trams trams, tramstrams tramstrams trams trams trams. Trams trams tramstrams trams. Trams - trams trams trams trams tramstrams trams.. trams trams trams tramstrams trams trams trams. Trams trams trams, trams trams, trams, trams, trams, trams. Trams trams tramstrams trams trams - trams. Tramstrams trams trams trams trams, tramstrams tramstrams trams trams trams. Trams trams tramstrams trams. Trams - trams trams trams trams tramstrams trams.. trams trams trams tramstrams trams trams trams. Trams trams trams, trams trams, trams, trams, trams, trams. Trams trams tramstrams trams trams - trams. Tramstrams trams trams trams trams, tramstrams tramstrams trams trams trams. Trams trams tramstrams trams. Trams - trams trams trams trams tramstrams trams.. trams trams trams tramstrams trams trams trams. Trams trams trams, trams trams, trams, trams, trams, trams. Trams trams tramstrams trams trams - trams. Tramstrams trams trams trams trams, tramstrams tramstrams trams trams trams. Trams trams tramstrams trams. Trams - trams trams trams trams tramstrams trams.. trams trams trams tramstrams trams trams trams. Trams trams trams, trams trams, trams, trams, trams, trams.

Idag vid kaffeautomaten:
Trams trams tramstrams trams trams - trams. Tramstrams trams trams trams trams, tramstrams tramstrams trams trams trams. Trams trams tramstrams trams. Trams - trams trams trams trams tramstrams trams.. trams trams trams tramstrams trams trams trams. Trams trams trams, trams trams, trams, trams, trams, trams. Trams trams tramstrams trams trams - trams. Tramstrams trams trams trams trams, tramstrams tramstrams trams trams trams. Trams trams tramstrams trams. Trams - trams trams trams trams tramstrams trams.. trams trams trams tramstrams trams trams trams. Trams trams trams, trams trams, trams, trams, trams, trams. Trams trams tramstrams trams trams - trams. Tramstrams trams trams trams trams, tramstrams tramstrams trams trams trams. Trams trams tramstrams trams. Trams - trams trams trams trams tramstrams trams.. trams trams trams tramstrams trams trams trams. Trams trams trams, trams trams, trams, trams, trams, trams. Trams trams tramstrams trams trams - trams. Tramstrams trams trams trams trams, tramstrams tramstrams trams trams trams. Trams trams tramstrams trams. Trams - trams trams trams trams tramstrams trams.. trams trams trams tramstrams trams trams trams. Trams trams trams, trams trams, trams, trams, trams, trams.

Idag efter redovisningarna:
Trams trams tramstrams trams trams - trams. Tramstrams trams trams trams trams, tramstrams tramstrams trams trams trams. Trams trams tramstrams trams. Trams - trams trams trams trams tramstrams trams.. trams trams trams tramstrams trams trams trams. Trams trams trams, trams trams, trams, trams, trams, trams. Trams trams tramstrams trams trams - trams. Tramstrams trams trams trams trams, tramstrams tramstrams trams trams trams. Trams trams tramstrams trams. Trams - trams trams trams trams tramstrams trams.. trams trams trams tramstrams trams trams trams. Trams trams trams, trams trams, trams, trams, trams, trams. Trams trams tramstrams trams trams - trams. Tramstrams trams trams trams trams, tramstrams tramstrams trams trams trams. Trams trams tramstrams trams. Trams - trams trams trams trams tramstrams trams.. trams trams trams tramstrams trams trams trams. Trams trams trams, trams trams, trams, trams, trams, trams. Trams trams tramstrams trams trams - trams. Tramstrams trams trams trams trams, tramstrams tramstrams trams trams trams. Trams trams tramstrams trams. Trams - trams trams trams trams tramstrams trams.. trams trams trams tramstrams trams trams trams. Trams trams trams, trams trams, trams, trams, trams, trams.

Ikväll:
Samtal med Sthlm, kladdkaka, topmodel, stickning och tidig kväll.

Jag vaknar och ser lika sunkig ut som vanligt. Den högra kinden är bullig och röd och jag undrar ifall den alltid kommer att vara det? Ska jag alltid ha ont i halva ansiktet? Ska jag aldrig riktigt kunna ta hand om mitt ansikte igen? Ska jag alltid behöva vara rädd så fort det dyker upp en hand i närheten av mitt ansikte eller alltid krångla in kramen på den kramandes vänstra sida fast det känns onaturligt? Oj.. jag har stora problem jag 8) Men iaf. Jag är jävligt less på att det tamejfan aldrig går över. Ibland gör det skitont. Så jävla ont så jag tror att någon osynlig jävel sitter och nyper mig i kinden. Men så är det inte.. det är bara svullnaden "som håller på att ge sig". Jaha.. I am yet to see nåt åt det hållet. Eller näe, det har ju gått ner. Det var bara det att det var mycket som skulle gå ner. Gah.

Idag börjar de stora redovisningsdagarna. Det ska bli spännande att se hur det kommer att gå. Jag tycker inte alls om att ha en massa saker på g. Jag vill ha dem färdiggjorda innan jag börjar på nästa. Men det gick inte igår för igår var jag tvungen att vänta på en massa material från alla möjliga håll. Från ett håll kom det inget material alls och det förvånar mig inte ett jävla dugg. Vi andra har träffat denna gruppmedlem en endaste gång och det enda hon har bidragit med är inlägg och strul som vi snabbt blivit tvugna att lägga ut en disclaimer på för att det är så dåligt. Det ska sannerligen bli spännande att se vad hon har att säga under vår redovisning. Huvva.

Den 8e december får jag besök och det är jag väldigt glad för. Äntligen har jag ett fast datum att se fram emot och det är wunderbar. Sen är det snart jul och även det är wunderbar. Jag ska inte jobba mer och det är så jävla wunderbar.

Nu måste jag snabba mig att kleta över ansiktet. Hejdå.

Idag har jag varit så sunkig som man bara kan vara om man är jag. Mitt ansikte ska vi inte ens prata om, jag har inte duschat och tvättat håret sen igår morse för det är inte tillåtet när man har mycket att göra. Så jag tog håret, satte ihop det till nån slags boll och satte två hårsnoddar om det. Eftersom hårtestar har lossnat har jag bara petat in dem i snoddarna så det kommer att bli en fröjd att ta ur dem sen. De sitter rätt bra nu.

Jag har ju inte fått något gjort och har därför inte fått tillåtelse att duscha. Eller inget och inget.. jag har faktiskt gjort saker hela tiden men det är så mycket kvar och så mycket som jag inte kan slutföra så det känns helt tröstlöst.
Jag har två större läsuppgifter kvar samt att fylla i en del grejer i den powerpointpresentation som jag tagit på mig att göra. Saken är bara den att jag kan inte göra det förrän J, H, M och D kommer med sina jävla punkter. KLÄM UR ER.

Däremot har jag faktiskt författat en sketch, läst igenom och lagt in vår rapport, lagt in en framsida, ordnat med lite pyssel runtomkring samt svarat på tusen mail. Hej jag är 4 år gammal, jag ska spela teater.

Jag måste planera lektioner till de två yrkesinriktade klasserna som jag kommer att ha i realismen. Jag hade någon vag idé om att jag skulle författa två faktablad om ett verk eller en författare från den perioden som var motstridiga i uppgifter. (tanken är att jag ska få dem att se ut som om de kommer från internet för att förutom att få dem att leta reda på information även få en liten tanke i bakhuvudet att internet kan vara opålitligt) Sen ska alla få välja varsitt listat verk/författare och få i uppdrag att ta reda på vad det är som är riktigt och vad som är falskt och skriva ihop (efter den mall som jag gjort på de två dummie:serna) ett eget litet arbete om det ämne de valt. Jag vill absolut skitgärna ha kommentarer om detta.
Den teoretiska klassen ska få gruppuppgift och muntligt redovisa någon del av renässansen. Jag ska även där göra en lista tänkte jag på ämnen, men inte trampa upp stigarna lika mycket. Vad tror ni?

Nu ska jag nog gå och lägga mig efter att jag har skrivit in sketchen på datorn och skickat den till de andra gruppmedlemmarna. Om inte mina försäkringspengar kommer snart kommer jag inte att kunna leva. Himlaplättar.

Tjoho.

Idag har jag varit i Malmö och umgåtts med min mentorsgrupp. Det finns mycket annat som man skulle kunna ägna en fredag åt, men jag har inget större val. Jag avskyr allt som har med mah och den där mentorsgruppen att göra. Jag får ut ganska exakt ingenting av att sitta och lyssna på problematiken kring att byta blöjor på en unge som man inte lärt känna än. Jag struntar i det, jag vill ha pedagogiska tips och utbyte när det gäller undervisning i en skolklass hos elever som klarar sina toabesök själva. Himlaplättar. Jag försökte iaf roa mig med att faktiskt lyssna på vad de andra sa och när frågan om barnen borde få bre mackorna själv eller ifall det är ohygieniskt kom upp kände jag för att göra ett debattinlägg. Jag sa bl.a. att jag tycker rentlighetshetsen är galen och att det inte dött några ungar av att baka tillsammans med sin mamma för hundra år sedan.
-"Eller pappa!"
-"Just det Helena, tänk på genetiken"
Ja, hej.

Sen när jag skulle gå fick jag veta att en av de som är i min mentorsgrupp har en dotter som går i min nv-klass.. dessa kärringar.
Jag står inte ut med kärringarna på lärarutbildningen. Det är ett sådant sagolikt kacklande och gapskrattande och hjärndött bla bla bla att man blir helt snurrig. När jag satt på tåget in satt jag och störde mig på ett gäng kacklande kärringar som aldrig ville hålla köft fast klockan var före 9 på morgonen. De babblade och gapskrattade och tjo vad det var roligt att vara fruntimmer. När de sedan gick av tåget såg jag till min yttersta oförvåning att de bar på väskor från lärarförbundet. Selfklaar.

När jag kom hem möttes jag av en ganska nasty lukt från köket så jag fick helt sonika ta itu med det hela. Det visade sig att det ramlat ner ett mjölkpaket där det bara borde vara rör. Jag hatar håligheterna i den här lägenheten.. och jag hatar att jag inte har någon sopgrej att ha soppåsen i. Det ska bli mitt nästa projekt, att införskaffa en sådan.

Min dator är så cepeseg att jag inte ser vad jag skriver. Jag förstår inte vad det är med den.. jag får köra en liten diagnostik på den i helgen någongång. Någongång när jag lessnat på de 600 sidor jag har att läsa på en dag. Man kanske borde skaffa sig något som heter framförhållning. Jag har hört att det finns.. men jag tror att kollektionen sålde slut första dagen. Skit också.

Avstånd dödar mig här i Lund kan jag meddela. Jag har en liten darling som befinner sig ca 60 mil härifrån. Vafan gör han där? Vad har jag för nytta av att han är där? Jag hatar att inte kunna dela små vardagssaker. Jag hatar att Sverige är så himla avlångt och jag hatar att SJ är så hutlöst dyrt. Värst vad jag hatar mycket idag. Nåja, jag hatar inte en massa folk. Jag hatar inte de som jag ska spendera aftonen med, jag hatar inte H, jag hatar inte Nagaa eller Empie. Nagaa är också för långt bort nu.. gaaaaah, värst vad alla ska vara i den där jävla staden. Vad är det som är så jävla märkvärdigt? Hm!

Nu får det vara nog med skrivande. Tjohej.

Med jämna mellanrum får jag krav på en bok som jag inte har lånat. Jag minns bestämt att jag beställde den, men att den aldrig kom så jag sket i den. Det kan vara så att någon snodde den från min hylla, jag vet inte, men i vilket fall som helst så gillar jag inte att min böterkvot hela tiden går över 100 kr pga dumma Magnus von Platen. Nu måste jag på biblioteket igen och bråka om det hela, fast jag tror att jag först måste betala av alla skulder jag har så att jag har en mer fast grund att stå på. Störigt.

Igår lagade jag mat på blekingska. Tomatsoppa på kokosmjölk.. jävligt gott if I might say so. Det var det sista som var kvar dock.. folk uppmärksammar inte förrätten som de borde 8)

Jag har jättemycket att göra. En enkät att dela ut, två 300sidorsböcker att läsa och pyssla med, planera undervisning för tre veckor samt skriva en massa skit till min mentor som jag ska träffa imorgon. Usch. Det är så mycket att jag inte orkar sätta igång. Jag måste även ner på banken och fixa med lita försäkringspengar och då kan jag lika gärna passa på att sola fast då måste jag låta bli att sminka mig och det är jobbigt när man ska fluffa omkring på stan. Egentligen borde jag även köpa gerdakort, fast nu börjar det kännas lite sent på terminen.. vi får se vad Nagaa säger.

Jag saknar min darling. Det är inge kul alls att han bor i hufvudstaden och jag bor här. Inte för att jag vill flytta till hufvudstaden, men jag vill att han ska ta sitt pick och pack och dra ner hit. Inte till mitt hushålle.. men nära nog så man har honom inom armlängds avstånd. Jag får försöka styra upp det här, finna en karriär för honom här i Skåne så att han inte vill bo där uppe mer. Kurr.

Nu, enkät.

Nu i helgen har jag fått höra de mest underbara och uppbyggande saker om mig själv som jag någonsin har hört. Det finns människor som är så jävla snälla och vänliga och goda och bra att man smäller av. Jag har aldrig varit med om nåt liknande i hela mitt liv och jag kan nog leva på det länge. Även om jag aldrig får höra nåt lika snällt och underbart igen så är jag väldigt glad att den här helgen har varit. Jag har återfått min tro på mänskligheten vs mig.

Jag är så himla trött nu. Jag är så trött att jag är för trött för att gå och lägga mig. Jag har kollat på film mer än halva natten igår och nu får jag sota för det. Jag skulle egentligen ha jobbat idag, men jag sjukade mig. Jag ska säga upp mig, jag står inte ut på det där stället mer. Man blir nog tamejfan bättre uppskattad ifall man prostituerar sig, iaf från början. Jag hatar det där stället och jag avskyr de flesta människor som handlar där som tycker att det är helt bra att man stressar omkring som ett cepe bara för att ge dem deras mat. Många kanske ser svetten lacka i pannan på oss som står bakom kassan och tänker att "de får ju betalt för det" - guess what? Vi får inte det? Vi får skitlön ur vilken matkostnad automatiskt dras. Vi får heller inte lön i form av uppskattning. Gästerna tackar ibland, men oftast är det suck och stön för att det inte går fort nog att få det som de tänkt sig. De i köket skiter i vilket. De kan vara på dåligt humör eller så har cheferna bestämt att vi måste städa själva och då är de upptagna med det så en hamburgare tar inte så kort tid att göra som det är tänkt. Det blir dåliga servicetider och vips dyker det upp lappar på anslagstavlan om hur DÅLIGA servicetider vi har, hur dåligt försäljningen ligger till, hur man absolut MÅSTE redovisa för allt man äter och dricker, att man ska stämpa ut ifall man går på toa, att det ska vara rent och snyggt och ordnat och städat och helst på en timme efter stängning. Det är spännande. Det tar 45 minuter för kaffemaskinen att rengöra sig själv, när den har gjort det måste man ta delarna och rengöra dem i speciellt medel. Denna procedur tar ca en kvart och man är van och 25 min om man är ovan. Man får absolut inte lov att stänga av kaffemaskinen innan stängning och börja rengöra den. No no. Då dyker det upp lappar, möten, sura miner och överspända restriktioner för de anställda. Grillarna måste bankas varje natt. Detta tar minst 20 min per grill men inte heller det får man göra innan det stängs, för då blir servicetiderna så dåliga. Alla golv ska skuras och skrapas, all köksutrustning inkl teflon på grillar plus allt som har med pommes att göra måste diskas och rengöras för hand. Lastkajen ska städas, backarna ska ställas i ordning, pengarna ska räknas, kartongerna ska vara pressade, stolarna uppställda, soporna tömda och sopdunkar rengjorda, läskspannar tömda, kassalinjen rengjord, combon rengjord, läsktapparna diskade, uppfyllningen avklarad, alla blanka ytor avtorkade, utrymmet under disken städat... osv. Allt detta ska gå på en timme är det tänkt - med tre personer som utför det. Hittills har det varit fyra, men nu ska vi tydligen ha rutinen nog så att det går fort ändå. Det spelar ingen roll ifall man vet allt, det tar ändå tid att skrubba bort allt fett från pommesmaskinen eller att diska hela dressbordet och banka grillarna och skura golven. Även om man vet var det brukar vara smuts måste man ändå diska, skura och tvätta allt. För detta får vi jättemycket. Vi får 15kr i OB och förväntas alltid komma med ett sprudlande glatt och socialt humör. Man får ta en massa skit från chefer som bara är nåt år äldre, alla arbetsledare är yngre än jag är. Varför? Varför handlar ni där? Ni borde inte göra det.. jobbet är ett jävla skitjobb och alla borde bojkotta skiten. Vi får inte ens skåp att låsa in våra värdesaker i i omklädningsrummet och ett kodlås till rummet är trasigt och hänger sig ibland så vem som helst kan gå in där.
Jag skulle kanske känna annorlunda inför det där jobbet ifall det fanns en positiv anda. Men det gör det inte. Man får ALDRIG höra något positivt från vissa av cheferna. De suckar och stönar och gnäller och gnylar. Jag får inte tillräckligt betalt för allt det där, faktiskt inte. Jag vet att jag kanske är töntig och får suck it up, men nu är det faktiskt bra. Jag har jobbat på skitjobb hela tiden i Lund och nu börjar det bli nog. Jag hatar, hatar, hatar, hatar det där jävla stället. Imorgon ska jag säga upp mig, och det ska bli så jävla skönt. Godnatt.

Det som jag hade att göra nu på morgonen är avklarat. Nämligen att skriva x antal inlägg på töntiga webzone ang. värdegrundsuppgiften som vi har den här veckan. Man skulle ju kunna tro att det vore det fina med den här dagen och att jag nu kan lägga mig och sova. Icke. Nu måste jag bege mig till jobbet om en timme. Voj voj.

Jag kom hem från jobbet inatt vid tolvsnåret. Det var rivigt. Först var jag nere på biblioteket och skulle plugga lite tillsammans med M och H. Då visade det sig att jag i min stress (jag skulle tvätta innan, torkskåpet fungerade inte så jag blev tvungen att tumla jeans vilket gjorde att de är i storlek 21-21 nu 8)) hade glömt boken hemma. Jaha, bajs tänkte jag och läste över axeln på Hå. H och M bestämde sig för att bege sig vid tre och jag som hade lämnat ifrån mig min lägenhetsnyckel till Björn som har sina grejer i mitt förråd hade ingen möjlighet att ta mig in i mitt hem. Dessutom spöregnade det så jag hade inte mycket annat att göra än att gå ner på arbetet och hänga där. Det var ju inte så smart. Vips fick jag börja jobba två timmar innan jag egentligen började och sen fick jag jobba, jobba, jobba och jobba väldigt länge tills klockan blev väldigt mycket. 23 slutade jag äntligen och då skyndade jag mig åstad för att hinna med den sista bussen hem till mig och sängen. Halvvägs kom jag på att jag hade ju nyckeln som Björn varit inne och lämnat under mitt pass i byxfickan på jobbyxorna som låg i mitt skåp på jobbet.
Jag frågade busschauffören ifall det var den sista bussen och han sa att det var det. Jag svor (inte så farligt, när det är riktiga grejer så svär jag så mjukt) och hoppade av bussen och gick tillbaka till arbetet. Jag hann in innan de stängde, sprang upp och hämtade min nyckel. När jag hade sprungit förbi busshållplatsen såg jag att det faktiskt gick en buss till. Det var ju käckt på ett sätt, men eftersom busschauffören sagt att det var den sista bussen hade jag inte tagit biljett och blev därför tvungen att betala bussen en gång till. Det hade kanske inte varit så farligt ifall det inte var så att jag inte hade några kontanter och blev tvungen att skynda mig till en bankomat. Jag hittade en, men den delade bara ut 500-sedlar. "Skitsamma" tänkte jag men kom på att chaffisen inte växlar 500-sedlar. Så jag sprang in på 7-11 och köpte en twix och bad att få ta ut på mer. Det fick jag inte förrän jag erbjöd mig att betala stora summor ifall det dessutom kunde gå kvickt som satan.
Slutligen gick det, jag skyndade mig och hann med bussen och kom slutligen hem.

Nu har jag sovit som en döing. Jag är gul i ansiktet där jag slagit mig.. tydligen så är det en inre blödning som håller på att ge med sig. Hm. Det vet jag inte om jag gillar ifall jag ska bli gul i ansiktet 8/

Ikväll är det middag hos mig för M och H och sen ska jag ligga i min säng och sova tills klockan blir imorgonkväll och jag ska jobba och leka med Perre och co. Adieu.

Vilket litet idylliv jag har. Nyss satt jag i min fina soffasäng och stickade fint en avig rad samtidigt som min perfekta kolsvarta katt lekte väldigt sött vid mina knän med en grej som hon hittat i soffan. Hon rör inte garnet för det har jag sagt hör till lagen och hon är så snäll och söt. Egen lägenhet, världens bästa vänner, gott självförtroende (just nu) och allmänna trevligheter to come (kanske) 8)

Detta är alltså sagt av en person som igår var hos tandläkaren och fick veta att tanden som blev påkörd är helt körd och måste få en helt ny krona. Risken är att det var ännu mer sprickor i den, tandläkaren upptäckte något åt det hållet. Men det gjorde så jävla kukont när hon skulle vara där och rota så jag sa att vi skjuter på det hela i fyra veckor. Under tiden har jag fått nåt slags "förband" på tanden som gör att jag iaf inte skär mig på kanterna. Det sämsta (eller näst sämsta, jag vet inte) var att tanden bredvid som jag inte ägnat en tanke förut, visade sig vara lös. Tydligen mådde inte den heller så bra. Om det berodde på att den dåliga tanden hade sprickor och en död rot vet vi inte, men det ska också undersökas om fyra veckor. Det är dåligt, men vi korsar den bron när vi kommer på den.

Det som jag däremot gruvar mig som fan över är arbetet. Jag hatar att jobba där, jag blir galen av det. Jag ska jobba idag och imorgon men inte på torsdag och lördag som jag egentligen skulle ha gjort. Jag var på väg att få en stängning imorgon och då kom en person som en knight osv och tog den tiden och bytte den mot en dagstid istället. Tack för det. Men jag måste ändå ha nåt annat jobb, eller inget jobb alls. Jag blir galen på alla sysslor.
Det ska skrivas T R A M S i pedagogiken hela tiden och man har överspända gruppmedlemmar som flåsar på en. Jag ska planera tre veckors undervisning för tre klasser. Jag ska göra en individuell tentamensgrej. Gruppen ska göra ett projektarbete om den moderna läraren. Gudihimmelen vad meningslöst och fuckmedownright skittråkigt.
Utanpå det ska det jobbas fint, villigt och snällt. Jag blir galen. Galen I tell you!

Fast jag har ändå ett idylliv, för jag har börjat med min nya hobby stickning och min katt är snäll och cool. Allt vad man kan önska sig nästan.

Nu får jag väl ta och borsta en tand. Hejsvej.

Vad säger det här inlägget förresten? Jag tror att jag har ett idylliv när jag har skitmycket att göra, två tänder som måste megafixas och allmän ovilja inför mitt jobb? Helenor är irrationella och styrs av sina hormoner och serotoninnivåer i hjärnan. Hej.