Helenan

Jag vaknar och ser lika sunkig ut som vanligt. Den högra kinden är bullig och röd och jag undrar ifall den alltid kommer att vara det? Ska jag alltid ha ont i halva ansiktet? Ska jag aldrig riktigt kunna ta hand om mitt ansikte igen? Ska jag alltid behöva vara rädd så fort det dyker upp en hand i närheten av mitt ansikte eller alltid krångla in kramen på den kramandes vänstra sida fast det känns onaturligt? Oj.. jag har stora problem jag 8) Men iaf. Jag är jävligt less på att det tamejfan aldrig går över. Ibland gör det skitont. Så jävla ont så jag tror att någon osynlig jävel sitter och nyper mig i kinden. Men så är det inte.. det är bara svullnaden "som håller på att ge sig". Jaha.. I am yet to see nåt åt det hållet. Eller näe, det har ju gått ner. Det var bara det att det var mycket som skulle gå ner. Gah.

Idag börjar de stora redovisningsdagarna. Det ska bli spännande att se hur det kommer att gå. Jag tycker inte alls om att ha en massa saker på g. Jag vill ha dem färdiggjorda innan jag börjar på nästa. Men det gick inte igår för igår var jag tvungen att vänta på en massa material från alla möjliga håll. Från ett håll kom det inget material alls och det förvånar mig inte ett jävla dugg. Vi andra har träffat denna gruppmedlem en endaste gång och det enda hon har bidragit med är inlägg och strul som vi snabbt blivit tvugna att lägga ut en disclaimer på för att det är så dåligt. Det ska sannerligen bli spännande att se vad hon har att säga under vår redovisning. Huvva.

Den 8e december får jag besök och det är jag väldigt glad för. Äntligen har jag ett fast datum att se fram emot och det är wunderbar. Sen är det snart jul och även det är wunderbar. Jag ska inte jobba mer och det är så jävla wunderbar.

Nu måste jag snabba mig att kleta över ansiktet. Hejdå.