Nu ska vi se sa den blinde och tog yxa och såg
Jag ser ingenting. Eller inte så mycket iaf. Eller nja.. jag ser suddigt. Det är jobbigt att titta. Jag mår nog bäst ifall jag bara stänger ögonen helt och hållet. Det är mycket skönare.
Jag har varit hos läkare och kollat mitt lilla öga för att se ifall det blivit något galet sen senast jag var där. Det hade det inte så jag blev glad. Men jag fick ändå en äcklig droppe i ögat som gjorde att jag fick världens största pupill på högerögat. Inte bra. Dessutom konstaterade vi att jag nog håller på att bli närsynt på vänster öga. Det är inte heller bra. Down right värdelöst.
Igår var jag på introduktion för den verksamhetsförlagda tidens mentorsverksamhet. VTF-mentorerna. Dessa är de som skall betygsätta oss och de som vi ska få vår information ifrån. Mycket faschinerande. Jag börjar min vtf (eller praktik kan man för enkelheten kalla den) nästa vecka och när jag frågade om var jag skulle vara på måndag, vad jag skulle göra och när fick jag bara till svar: "Jaha. 60p på distans? Det visste jag inte ens att det fanns, men välkommen." Eh.. ja. Som tur var skrev människan upp på handen att hon skulle ringa kvinnan på kommunen som hade hand om lärarpraktikanter för att ta reda på var jag och de andra i min grupp skulle vara på måndag, vad vi skulle göra och när detta skulle göras. Mentorspersonen menade också att hon skulle komma ut och hälsa på mig på skolan första veckan, så då vore det bra ifall jag kunde hålla i något när hon kom. En lektion eller en läxläsarstund eller nåt. Eeh.. ok. Jag frågade lite försynt hur mycket inflytande man egentligen har som liten praktikant under första veckan av 28 st. Hon menade på att det kunde se olika ut. Jaha.. men ändå skulle jag nog vilja vidhålla att jag kommer nog inte få ett jota att säga till om den där första veckan och jag tror inte att det skulle vara bra för varken mig eller eleverna ifall jag höll i en lektion på dag 2. Fast vafan vet jag?
I vilket fall som helst skulle vi bestämma när hon skulle komma och bedöma mig. Så hon frågade mig vem jag hade som handledare. Inte en aning svarade jag. Hon frågade mig ifall jag hade fått något schema. Uppenbarligen inte svarade jag. Jag fick ju nämligen veta namnet på skolan av henne ungefär fyra minuter tidigare. Vilken dag skulle då passa. Inte vet jag. Vad ska du göra på måndag? Inte vet jag. Vad ska du göra på tisdag? Men snälla kära Lottamentor. Jag har ingen jävla aning, du visste ju inte ens att jag existerade för tio minuter sedan och det är ju du som ska komma med information till mig. Jag undrade ifall jag skulle ringa kommunen själv och höra, men hon tyckte att hon hade ju skrivit upp det nu på handen så det skulle väl ordna sig.
Igår fick jag ett mail (halleluja) innehållande information om att hon hade pratat med kommunkvinnan och att denna skulle återkomma till oss med information ang. måndag. Ang. resterande vecka visste ingen något. Ang. resersättning visste ingen något. Ang. arbetstider visste ingen något. Aaahlrighty then. 8)
Malmö högskola. Ett under av organisation.
På den allmänna föreläsningen ställdes nog den dummaste fråga jag någonsin hört på en föreläsning - och då har jag ändå hört mycket bra dumma grejer. Men Malmö högskola tar fan alla priser. Efter att personerna pedagogiskt och långsamt som bara den i detalj förklarat varenda liten oväsentlig detalj om varför man gör VFT, vilka som blivit placerade i vilka grupper etc kom den. En av mentorerna hade förklarat att P1 stod för Partnerområde 1 och inte radiokanalen P1 flera gånger. Hans kollega hade dessutom pedagogiskt och bra skrivit upp P1 på tavlan. Inget annat, bara P1. Sen dök en overhead upp. Övermentorn förklarade att P1 var indelat i ett antal kommuner i nordvästra Skåne. Vissa var större, andra var mindre, några hade ingen gymnasieskola osv. Om man hade placerats i Klippan hörde man således till den grupp som kallades just Klippan. Blev man placerad i Ängelholm hamnade man i Ängelholmsgruppen och Båstadseleverna hamnade i Båstadsgruppen. Så långt var det fint tyckte jag. Men då räcker en blivande gymnasielärare upp handen, harklar sig och frågar: "Jo, jag bor i Ängelholm men har blivit placerad i Klippan. Vilken grupp är jag i då?". Mentorerna svarade att då var han i Klippans grupp varvid personen med frågan plitade frenetiskt. Vete fan ifall han inte strök över något också på sina papper. Mein liebes Gott. LIEBES GOTT! Dessa lärarstuderande tror verkligen att hela salen bara handlar om dem själva. Jag är själv en lärarstuderande - det är jag läskigt nog medveten om. Men jag försöker att inte låtsas om det. Jag vet inte hur många gånger den "ensamstående mamman med småbarn och lite tid" räckt upp handen och meddelat att hon minsann är en ensamstående mamma med småbarn och lite tid och hennes son fyller minsann år den 14e så då kan hon inte komma på något möte eller se till att en uppgift ska vara färdig. Hon måste få en uppskovsvecka eller kanske helst 20 000 kr för sveda och värk för att någon har bett henne att nästan eventuellt prioritera bort barnen i ett par minuter. Eller kärringen som faktiskt bor utanför partnerområdet och hon är minsann den enda som gör det. Ska det vara såhär, va va va? Det är jättedåligt vaaae (<--skånska).
Jag blir galen på det där placet. Fast idag hade jag gärna varit där och hälsat på Paggan och hört vad för roliga frågor som ställs till honom. Men nu har jag varit hos ögonläkaren och fått en utvidgapupilldroppe i höger öga så jag ser helt galen ut minst sagt. Alternativet var att få en droppe i vänstra ögat och se symmetrisk ut fast inte se ett skit eller bara ha en droppe i ett öga och se litegrann.
Jag har skrivit nästan allt detta och blundat för jag blir så förvirrad när jag tror att jag ser men ändå inte ser nåt. Så det ska bli spännande sen när jag får synen åter att se hur det skrivna ordet blev. Nu ska jag se på tv. Haha 8)
Jag har varit hos läkare och kollat mitt lilla öga för att se ifall det blivit något galet sen senast jag var där. Det hade det inte så jag blev glad. Men jag fick ändå en äcklig droppe i ögat som gjorde att jag fick världens största pupill på högerögat. Inte bra. Dessutom konstaterade vi att jag nog håller på att bli närsynt på vänster öga. Det är inte heller bra. Down right värdelöst.
Igår var jag på introduktion för den verksamhetsförlagda tidens mentorsverksamhet. VTF-mentorerna. Dessa är de som skall betygsätta oss och de som vi ska få vår information ifrån. Mycket faschinerande. Jag börjar min vtf (eller praktik kan man för enkelheten kalla den) nästa vecka och när jag frågade om var jag skulle vara på måndag, vad jag skulle göra och när fick jag bara till svar: "Jaha. 60p på distans? Det visste jag inte ens att det fanns, men välkommen." Eh.. ja. Som tur var skrev människan upp på handen att hon skulle ringa kvinnan på kommunen som hade hand om lärarpraktikanter för att ta reda på var jag och de andra i min grupp skulle vara på måndag, vad vi skulle göra och när detta skulle göras. Mentorspersonen menade också att hon skulle komma ut och hälsa på mig på skolan första veckan, så då vore det bra ifall jag kunde hålla i något när hon kom. En lektion eller en läxläsarstund eller nåt. Eeh.. ok. Jag frågade lite försynt hur mycket inflytande man egentligen har som liten praktikant under första veckan av 28 st. Hon menade på att det kunde se olika ut. Jaha.. men ändå skulle jag nog vilja vidhålla att jag kommer nog inte få ett jota att säga till om den där första veckan och jag tror inte att det skulle vara bra för varken mig eller eleverna ifall jag höll i en lektion på dag 2. Fast vafan vet jag?
I vilket fall som helst skulle vi bestämma när hon skulle komma och bedöma mig. Så hon frågade mig vem jag hade som handledare. Inte en aning svarade jag. Hon frågade mig ifall jag hade fått något schema. Uppenbarligen inte svarade jag. Jag fick ju nämligen veta namnet på skolan av henne ungefär fyra minuter tidigare. Vilken dag skulle då passa. Inte vet jag. Vad ska du göra på måndag? Inte vet jag. Vad ska du göra på tisdag? Men snälla kära Lottamentor. Jag har ingen jävla aning, du visste ju inte ens att jag existerade för tio minuter sedan och det är ju du som ska komma med information till mig. Jag undrade ifall jag skulle ringa kommunen själv och höra, men hon tyckte att hon hade ju skrivit upp det nu på handen så det skulle väl ordna sig.
Igår fick jag ett mail (halleluja) innehållande information om att hon hade pratat med kommunkvinnan och att denna skulle återkomma till oss med information ang. måndag. Ang. resterande vecka visste ingen något. Ang. resersättning visste ingen något. Ang. arbetstider visste ingen något. Aaahlrighty then. 8)
Malmö högskola. Ett under av organisation.
På den allmänna föreläsningen ställdes nog den dummaste fråga jag någonsin hört på en föreläsning - och då har jag ändå hört mycket bra dumma grejer. Men Malmö högskola tar fan alla priser. Efter att personerna pedagogiskt och långsamt som bara den i detalj förklarat varenda liten oväsentlig detalj om varför man gör VFT, vilka som blivit placerade i vilka grupper etc kom den. En av mentorerna hade förklarat att P1 stod för Partnerområde 1 och inte radiokanalen P1 flera gånger. Hans kollega hade dessutom pedagogiskt och bra skrivit upp P1 på tavlan. Inget annat, bara P1. Sen dök en overhead upp. Övermentorn förklarade att P1 var indelat i ett antal kommuner i nordvästra Skåne. Vissa var större, andra var mindre, några hade ingen gymnasieskola osv. Om man hade placerats i Klippan hörde man således till den grupp som kallades just Klippan. Blev man placerad i Ängelholm hamnade man i Ängelholmsgruppen och Båstadseleverna hamnade i Båstadsgruppen. Så långt var det fint tyckte jag. Men då räcker en blivande gymnasielärare upp handen, harklar sig och frågar: "Jo, jag bor i Ängelholm men har blivit placerad i Klippan. Vilken grupp är jag i då?". Mentorerna svarade att då var han i Klippans grupp varvid personen med frågan plitade frenetiskt. Vete fan ifall han inte strök över något också på sina papper. Mein liebes Gott. LIEBES GOTT! Dessa lärarstuderande tror verkligen att hela salen bara handlar om dem själva. Jag är själv en lärarstuderande - det är jag läskigt nog medveten om. Men jag försöker att inte låtsas om det. Jag vet inte hur många gånger den "ensamstående mamman med småbarn och lite tid" räckt upp handen och meddelat att hon minsann är en ensamstående mamma med småbarn och lite tid och hennes son fyller minsann år den 14e så då kan hon inte komma på något möte eller se till att en uppgift ska vara färdig. Hon måste få en uppskovsvecka eller kanske helst 20 000 kr för sveda och värk för att någon har bett henne att nästan eventuellt prioritera bort barnen i ett par minuter. Eller kärringen som faktiskt bor utanför partnerområdet och hon är minsann den enda som gör det. Ska det vara såhär, va va va? Det är jättedåligt vaaae (<--skånska).
Jag blir galen på det där placet. Fast idag hade jag gärna varit där och hälsat på Paggan och hört vad för roliga frågor som ställs till honom. Men nu har jag varit hos ögonläkaren och fått en utvidgapupilldroppe i höger öga så jag ser helt galen ut minst sagt. Alternativet var att få en droppe i vänstra ögat och se symmetrisk ut fast inte se ett skit eller bara ha en droppe i ett öga och se litegrann.
Jag har skrivit nästan allt detta och blundat för jag blir så förvirrad när jag tror att jag ser men ändå inte ser nåt. Så det ska bli spännande sen när jag får synen åter att se hur det skrivna ordet blev. Nu ska jag se på tv. Haha 8)
Kommentarer:
Trackback