Det är inte jag, det är du
Välkommen till en ganska dålig dag. Jag har så himlarns himlarns ont i mitt huvud och lite ont i min hals. Den berömda förstadagen av nån slags infektion verkar vara idag och det är fan inte konstigt som jag har flängt omkring den senaste tiden. Igår vikarierade jag på en skola här i Lund. Det var coolt. Det är helt fantastiskt att göra någonting som faktiskt är det som man är utbildad för och inte bara något som man är tvingad att göra för att kunna klara sig. Det är också ganska fantastiskt att göra något som fyller något syfte annat än att mätta rika människor eller hålla toaletterna rena för folk som egentligen inte bryr sig förrän det börjar bli riktigt jävla fullt av deras egen skit där de själva ska vara.
Det har inte bara varit en massa saker att göra den senaste tiden utan jag har även fått en massa uppenbarelser. Uppenbarelser av den karaktären att de kommer att göra mig starkare för tydligen har de inte dödat mig. Jag blir ledsen på mig själv bara att jag aldrig lär mig att vara snäll och osjälvisk. Jag har två väldigt olika sidor av mig. En sida är snäll och försöker göra rara saker och en annan sida tycker att jag minsann har rätt att ta för mig av saker och ting för jag är en människa lika god som någon. Men det blir för mycket och jag tar för mycket och ger för lite. Det fungerar för vissa människor att leva så, men jag har inte de marginalerna. Gah. Vem hade kunnat tro att jag skulle vara så clueless i vuxen ålder? Jag tycker jag lär mig saker varje dag, men jag måste ha varit väldigt mycket efter från början eftersom jag inte har så särskilt stor nytta av allt jag lär mig. Nåväl. Det är inte så domedagsaktigt som det låter. Jag kan resa mig från ganska mycket och kommer säkert att fortsätta göra det ett tag till.
Jag hade tre jobb igår helt plötsligt. Det var konstigt. I torsdags skrev jag på ett kontrakt om mentorskap på litteratur, igår skrev jag på ett kontrakt som vikarie på den här skolan och snart ska jag skriva på ett kontrakt som leknisse på annat ställe. Hm. Detta resonemang kanske besvarar ovan nämnda funderingar. Jag kanske inte är så inkompetent ändå på alla områden. Ah well.
Det har inte bara varit en massa saker att göra den senaste tiden utan jag har även fått en massa uppenbarelser. Uppenbarelser av den karaktären att de kommer att göra mig starkare för tydligen har de inte dödat mig. Jag blir ledsen på mig själv bara att jag aldrig lär mig att vara snäll och osjälvisk. Jag har två väldigt olika sidor av mig. En sida är snäll och försöker göra rara saker och en annan sida tycker att jag minsann har rätt att ta för mig av saker och ting för jag är en människa lika god som någon. Men det blir för mycket och jag tar för mycket och ger för lite. Det fungerar för vissa människor att leva så, men jag har inte de marginalerna. Gah. Vem hade kunnat tro att jag skulle vara så clueless i vuxen ålder? Jag tycker jag lär mig saker varje dag, men jag måste ha varit väldigt mycket efter från början eftersom jag inte har så särskilt stor nytta av allt jag lär mig. Nåväl. Det är inte så domedagsaktigt som det låter. Jag kan resa mig från ganska mycket och kommer säkert att fortsätta göra det ett tag till.
Jag hade tre jobb igår helt plötsligt. Det var konstigt. I torsdags skrev jag på ett kontrakt om mentorskap på litteratur, igår skrev jag på ett kontrakt som vikarie på den här skolan och snart ska jag skriva på ett kontrakt som leknisse på annat ställe. Hm. Detta resonemang kanske besvarar ovan nämnda funderingar. Jag kanske inte är så inkompetent ändå på alla områden. Ah well.
Kommentarer:
Trackback