Helenan

Aftonbladet har en kolumnist som tydligen ska vara den nya lysande stjärnan. En större tramsmaja får man nog leta efter dock. Efter hennes kolumn om lundastudenter blev jag omotiverat arg och blev tvungen att maila till henne. Förlåt Gud för mina irrationella anklagelser och dåliga motargument. Men människan är ju anställt som provokatör, jag vet inte vad som är värst, det eller att knulla i TV.
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,820357,00.html

Visserligen känner jag till lundastudenter som är riktigt vidriga personer, men det har inget att göra med att de har fått storhetsvansinne p.g.a. lärosätet utan det har mer att göra med deras egoism och bortskämda uppväxt innan de kom hit. Möjligen träffade hon dessa människor - det vet inte jag, och isf beklagar jag det. Men jag har svårt att tro det.
Jag känner desto fler lundastudenter och fd. lundastudenter som inte är vidriga personer utan istället fantastiskt vänliga, omtänksamma, intelligenta, jordnära och öppna personer. Om det är något som jag skulle vilja säga kännetecknar i stort sett alla de personer som jag stött på här i Lund är det att alla har så fasligt öppna armar. Hela staden och dess umgänge handlar om att vara snäll mot andra människor och välkomna nya personer in i gemenskapen.
Något som jag f.ö. verkligen saknar på min nuvarande praktikplats i Ängelholm där man har riktig tur ifall man får ett "Hej" i korridoren från de som ska föreställa ens kollegor under en visserligt begränsad tid, men ändå.

Till: [email protected]
Ämne: Lundastudenten är en vidrig person


Hej.
Jag är helt säker på att du har planerat att motta en hel del mail angående din kolumn publicerad den 5 maj. Jag är också relativt säker på att du är förberedd på att ta emot mail från ilskna studenter med åsikter som du kan vifta undan med samma argument och logik som de/den som användes i din kolumn.
Om någon skriver till dig och använder ord som stämplats som "stora" och "fina" och varför inte "förnäma" är ju det bara ännu ett exempel på hur studenter och då främst lundastudenter tycker om att skylta med sin egenpåstådda överlägsenhet.
Därför är detta mail antagligen alldeles meningslöst, men jag fick en stund över i mitt spexande och supande - så jag tänkte att jag kunde använda mig av mina kunskaper i det svenska språket (som jag tillskansat mig under x antal poäng svenskstudier vid Lunds universitet (se, så jag när dina åsikter)) och skriva några rader till dig angående din kolumn som av någon anledning blivit publicerad.
Din bild av "lundastudenten" är väldigt missvisande och också mycket orättvis. Visserligen är det kanske inte så konstigt eftersom det av din kolumn framgår att du inte verkar ha varit i Lund under mer än en vecka.
Är det verkligen första gången du stöter på en grupp som verkar anse sig mer överlägsen än en annan? Är det inte i själva verket så att den berömda "arbetarklassen" också sitter och gör sig förmer än andra? De har ju arbetat ur sitt anletes svett, farfars far satt minsann på en kolmila och nu sitter jag på samma kolmila och tror inte att jag är någon.
Vänta lite här nu, hur skiljer sig ditt orerande i din kolumn från det som enligt dig förekommer i de sunkiga korridorsköken som du beskriver och (förhoppningsvis) har besökt?
Hur länge var du i Lund under ditt besök? Hur många studenter träffade du på? Hur många pratade du med?
Ditt sätt att skriva skiljer sig inte speciellt mycket från Linda Rosings sätt att söka uppmärksamhet. Hon tar en kroppsdel och förstorar upp den till bristningsgränsen: på så sätt får hon massor med uppmärksamhet och blir helt plötsligt "Någon att (ehum) Räkna Med".
Du och dina likar tar en åsikt grundat på en liten företeelse och förstorar upp den till bristningsgränsen: på så sätt får du massor med uppmärksamhet och blir plötsligt "Någon att (ehum) Räkna Med".

Nå, det är inte du och det skrivnas enfald som jag egentligen borde vända mig emot utan snarare mot de som väljer att det borde publiceras. Är inte det fascinerande så säg?
Hälsningar
/Helena Walker Lidén